Professor Ragnar Löfstedt King's Centre for Risk Management King's College London

Risk och sårbarhet I samhälletPresenterat på:Extremt väder och klimatförändring-med Göteborgsperspektiv Professor Ragnar LöfstedtKing's Centre for Risk ManagementKing's College London 25th November 2005

Introduktion Vi lever i ett säkrare och mer hälsosamt samhälle än någonsin. Medellivslängden har ökat dramatiskt de senaste 100 åren;Miljön är renare (ex. Smog/dimma över London är borta)I västvärlden kan vi dricka vattnet Trots detta:Allmänhetens rädsla för risker ökar

Vad är det som händer • Allmänhetens misstroende mot kontrollorgan/politiska insatser ökar • Många skandaler • BSE • Blodsmitta • Belgiskt kycklingfoder • Media förstorar risker Risker är ofta förknippat med osäkerhet Svårt att kommunicera Kontrollorgan och vetenskapsmän är svaga/dåliga kommunikatörer

Några huvudsakliga drivkrafter som påverkar allmänhetens uppfattning av risker? • Avsiktlig-oavsiktlig • Naturlig-teknologisk • Under kontroll eller ej • Hög sannolikhet och små konsekvenser vis-à-vis låg sannolikhet och risk för stora konsekvenser (fruktan)

Drivkrafter forts. • Känd-okänd • Inga barn-barn • Man-kvinna • Rättvis-orättvis • Tillit/förtroende-ingen tillit

Relation till klimatförändring? • Svårt att förutse • Kvasi-teknologiskt • Både frivilligt/medvetet och ofrivilligt/utan avsikt • Kan få/har stora konsekvenser • Är känt • Kommer att påverka både barn och kvinnor och är både rättvist och orättvist

Gör saken än värre! • Meterologerna bytte diskussion: från global nedkylning till global uppvärmning. • Frågan om trovärdighet.. • Nästan för mycket medial uppmärksamhet • Mer än 25 år (“vargen kommer”) och det är fortfarande ett scope • Mer av “rädsla” än balanserad kommunikation om riskerna

Klimatskeptiker har tidigare fått samma uppmärksamhet som IPCC • Klimatförändringarna har hittills skett gradvis • Vi lär oss acceptera förändringar • Vi vill inte förändra livsstil • Vi vill hellre ha teknologiskt baserade lösningar än lägre bekvämlighet

Mina antaganden/hypoteser: • Allmänheten är medveten om klimatförändringar • inser att vi påverkas av ändrat klimat • håller på att lära oss acceptera konsekvenser • är mindre bekymrade/oroade av detta än under tidigt 90-tal

Möjliga konsekvenser av detta? • Göteborgarna blir kanske egenkära och tänker på sitt • Kan börja ifrågasätta myndigheternas budskap • Inte ta kommunikation/budskap på allvar Ändå:Myndigheter intar ståndpunkten att allmänheten kommer att lyssna

Lärdomar från andra länder – se på Storbritannien (DEFRA) Rapporten; “Möjliga strategier för anpassning i Storbritannien till ändrat klimat ". Slutsatser: • Förbättra identifiering av översvämningsrisker, ökad medvetenhet/varning (mer robusta modeller); • Påskynda investeringar i pågående program för skydd mot högvatten vid kust- och floder; • Undvik ny bebyggelse I områden med trolig risk för översvämning; • Förbättrad energieffektivitet • Förbättra allmänhetens medvetenhet om möjliga översvämningar;

Forts DEFRA rekommendationer • Utveckla planeringsprocesser som strategiskt integrerar klimatrisker och engagera försäkringsbranschen; • Utveckla riskbedömningar av klimatförändringarnas hot och möjligheter I nyckelsektorer och regioner; • Säkra att klimatflexibilitet och hållbar utveckling är helt integrerat i policies, planprogram och projekt..

Ett konkret exempel: Barriären I Themsen: den ultimata tekniklösningenCnetrala London översvämmades 1928-14 personer drunknade1953 översvämmades East Coast and Thames Estuary-307 personer dog • Londons känslighet för översvämningar ökar • Högre medelvattenstånd • Kraftigare stormar • Brittiska öarnas förändringar I landhöjd (de “tiltar”) • London vilar på en bädd av lera(tidvattennivåerna ökar ca 60 cm per århundrade)

Lösningen Thames Barrier • Byggd på ett avsnitt där floden är 523 meter bred • Påbörjades 1974 och färdig 1982 • Officiellt invigd 8th May 1984 • Investeringskostnad -2001 £1.3 billion pounds • Konstruerad för att klara havsnivåhöjningar till 2030-2050 • Sedan 1982 har barriären rests 90 gånger

Vad ska vi göra nu? Granska allmänhetens syn på klimatförändringen • Har den förändrats de senaste 25 åren? Granska allmänhetens syn på ansvariga organ? • Kommer allmänheten att tro på vad organen säger? Göteborgs stad bör lägga fram en poaktiv kommunikationsstrategi (media, ansvariga organ/styrande, intressentgrupper); Utveckla genomtänkta anpassningsstrategier

Slutsatser: • Vi lever I en säkrare värld än tidigare men oroar oss mer än tidigare för risker • Det finns ett antal faktorer som bidrar till förklaringen av hur allmänheten uppfattar risker; • Klimatförändring är ett komplext ämne och överensstämmer inte med alla;

Forts Slutsatser: • Det finns en möjlighet att allmänheten ser till sig själv med avseende på klimatförändringarna; • Vi behöver lära mer om allmänhetens uppfattning om klimatförändringar och på basis av detta utveckla kommunikationen med allmänheten; • Det finns inget recept eller en formel för risk-kommunikation

Professor Ragnar Löfstedt King's Centre for Risk Management King's College London