220 likes | 629 Views
Vem är same?. SAMER ett urfolk. Vem är same?. Same är den som anser sig vara same och vet
E N D
Vem är same? Same är den som anser sig vara same och vet 1. att han eller hon har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller 2. att någon av hans eller hennes föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller 3. att han eller hon har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget. Inför valet till Sametinget maj 2009 var 7 809 personer inskrivna som samer i Sverige. År 2013 är nästa val till Sametinget.
andra djur i fjällen REN SPRÅK Jokkmokks marknad nord samiska lule samiska mat HISTORIA RELIGION namn kåta ackja nomader samer nåjd, troll trumma NUTID skola SÁPMI MUSIK flagga jojk skoter yrken national dag kolt hant- verk och slöjd konst
Sápmi • cirka 60 000 samer • norra delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland 35 000 i Norge 17 000 i Sverige 6000 i Finland 2000 i Ryssland
Den gemensamma sameflaggan har använts sedan 1986. Cirkeln är en symbol för solen (röd) och månen (blå). Flaggans färger (röd, blå, grön och gul) kommer från den traditionella samedräkten, kolten.
Den samiska nationaldagen firas den 6/2 Nationaldagen infaller den 6 februari varje år som minne av ett Samelandsmöte i Trondheim i Norge år 1917.
SPRÅKSamernas skriftspråk är mycket ungt men det talade språket är flera tusen år gammalt! Lulesamiska, cirka 500 personer i Sverige talar detta språk Nordsamiska är det största samiska språket Hej! Bures! God morgon! Buorre iđit! Goddag! Buorre beaivi! God Kväll! Buorre eahket! Adjö (den som går till en person som stannar kvar) Báze dearvan Adjö (den som går till två personer) Báhcci dearvan Adjö (den som går till flera personer) Báhcet dearvan Hur mår du? Got veaját? • Hej Buoris • tack gijtto • God morgon Buorre idet • Vad heter du? Mij la duv namma? • Jag är… Mån lav… • Hur mår du? Gåktu vieso? • Jag mår bra. Buoragit viesov. • Adjö Hivás http://www.ur.se/samasta/samasta1/dia1.html
Bra att kunna den 14 februari… lulesamiska nordsamiska Jag älskar dig Mon ráhkistan du • Jag älskar dig • Mån ähtjáv duv
RENENboatsoj/rejna”samernas djur” Renar lever i norra Sverige. Renen har 4 magar precis som kon. Renen är släkt med älgar, hjortar och rådjur. Både hanar och honor har horn. Hanen kallas härk eller sarv. Honan heter vaja. De kan väga upp till 200 kg och bli 80-140 cm hög. Den äter växter, på sommaren gräs, blad och andra växter, på vintern olika lavar. Den älskar att äta svamp! Det finns inga vilda renar i Sverige. Alla renar lever i hjordar
renskötsel Renskötsel i Sverige • För samerna i Sverige är renskötseln väldigt viktig. Samer har haft renar i flera hundra år. • Det är ungefär 4500 samer som äger renar i Sverige. • Renarna i Sverige har märkningar i öronen som visar vem som äger dem. • Varje år samlar samerna in sina renar och märker alla kalvar. Då slaktar de även renar. • För att renarna ska kunna hitta mat, till exempel växter och lavar, flyttas de mellan olika områden. • Flyttningarna kan vara upp till 40 mil långa. Det är ungefär lika långt som mellan Stockholm och Kalmar. • Förr följde renskötarna sin hjord till fots eller med skidor. Numera använder man allt oftare snöskoter, motorcykel och helikopter. • Samerna använder lasso för att fånga in renar.
andra djur i fjällen lappuggla idjalådde järv jiervva brunbjörn biernna fjällräv sválla ripa giron fjällämmel luomek mygga tjuokka varg stálppe
Vad äter ensame? SAMER ÄTER PRECIS SAMMA MAT SOM DU OCH JAG GILLAR! köttbullar, tacos, potatis, fiskpinnar, kyckling, spagetti, pizza och… men traditionell samisk mat kan sammanfattas med två ord; kött och fisk suovas = rökt renkött i tunna skivor gáhkku=glödbakat bröd Växter man gärna åt var till exempel hjortron (láttak), fjällkvanne (båsko), fjällängssyra (juobmo) rávddo=röding
Samerna nu och då DÅ NU Bofasta med ”vanliga” yrken Hus och kåta som ”stuga” Följer renarna med skoter, helikopter eller fyrhjulingar Förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och så vidare. Speciella sameskolor finns i Jokkmokk, Karesuando, Tärnaby, Gällivare och Kiruna Det samiska språket ska bevaras och utvecklas • Nomadliv med renskötsel, fiske och jakt • Kåta • Följde renarna med skidor • Minimal skolgång för barn, nomadskola (internat) eller kåtaskola • Det samiska språket fick inte talas i skola, kyrka eller offentliga sammanhang
samisk religion Nåjden (noajdde) slår på trolltrumman för att försätta sig i trans Trolltrumma OBSERVERA att namnet trolltrumma hittades på av svenskarna när de skulle tvångskristna samerna år 1685 Idag är de flesta samer kristna. Seite =en plats med t.ex.. en speciell sten som skulle symbolisera det gudomliga, ofta en offerplats. På trumman ristades viktiga tecken in
Samiska namn Bland samerna var det tradition att barnen fick namn efter döda släktingar. Man fick veta namnet på den nyfödda genom att den döde visade sig i en dröm eller genom att rådfråga nåjden. De egenskaper som den döde haft i livet trodde man överfördes till barnet.När kyrkan hade etablerat sig i det samiska området godkändes inte längre de samiska namnen, som ansågs hedniska. Istället tvingades samerna ge sina barn bibliska namn vid det kristna dopet. Ristin blev Kristina Pieti blev Petter Kadja blev Kajsa Sunna blev Susanna För samerna var det fortfarande viktigt att barnet fick ett samiskt namn efter en förfader. Så när man kom hem från kyrkan efter dopet hölls ännu en ritual där barnet fick sitt samiska namn. Sedan användes det svenska namnet aldrig mer. De fem vanligaste samiska dopnamnen för kvinnor är: Elle, Máret, Innga, Biret och Ánne. för män: Niillas, Áslat, Ánde, Biera och Mihkkel.
musik • Visste du att det samiska sättet att sjunga kallas att JOJKA. • Att jojka kan fungera som ett minne, man sjunger om döda personer, glömda platser eller händelser. • Förr hade varje människa sin egna sång, jojkhttp://www.youtube.com/watch?v=yCz-7Gnp1_M Adjágas, norsk grupp Mari Boine en känd samisk sångerska Vet du att man sjunger inte en jojk om renen utan man jojkar ren!
konst, dájda och slöjd, duodji Lars Pirak NN Skum
kolten • Den traditionella dräkten kallas kolt. • Den används vid dop, begravning, bröllop, konfirmation och andra högtidliga tillfällen. • Kolten ser olika ut i olika delar av Sápmi. • Den ser också olika ut beroende på vem som bär den, kvinna-man, barn-vuxen osv. • Till kolten hör ofta smycken i silver eller tenn, mössa, bälte, skor med skoband, sjal eller barmkläde (ett slags vackert dekorerad tygstycke man knöt över bröstet).
Lärmer Jag hoppas du lärt dig mycket och att du blir nyfiken på att lära mera om samerna. Här följer ett par bra webbadresser du kan besöka för att lära mer: http://www.sametinget.se/ http://www.ur.se/samasta/samasta1/index.html http://www.samer.se/1001 http://www.ne.se/ hivás