300 likes | 459 Views
Samverkansavtal. Varför avtala om samverkan? - Flytta fokus från individ till organisation - Avtal skapar förutsägbarhet för brukaren. Samverkansavtal. Samordning av insatser. Vad säger Nationell psykiatrisamordning? Brukare själva svårt att samordna
E N D
Samverkansavtal Varför avtala om samverkan? - Flytta fokus från individ till organisation - Avtal skapar förutsägbarhet för brukaren
Samverkansavtal Samordning av insatser. Vad säger Nationell psykiatrisamordning? Brukare själva svårt att samordna Aktiv samplanering mellan alla parter Brukare och dess närstående bör vara närvarande och ha inflytande - Utsedda personer från varje organisation bör ha ansvar
Resursgruppsmodell med två samordnare • Samverkan för brukare som har insatser från två huvudmän • Skall erbjudas två samordnare
Vad säger brukarna? • Brukarintervjuer • Referensgrupp
Process • Samverkansgrupp • Brukarintervjuer • Arbetsgrupp • Dialog Referensgrupp • Dialog Kosamgrupp • Avtal skrivs Mösam
Parternas organisation • Partille kommun - Vård- och omsorgsförvaltningen - Social- och arbetsförvaltningen • SU/Mölndal/Psykiatri
Vilka blir samordnare • Öppenvårdspsykiatri Alla behandlare, sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut • Inom vård- och omsorg Boendestödjare, boendepersonal, kommunsjuksköterskor • Inom social- och arbetsförvaltningen Behandlingspersonal
Varför är två samordnare bättre än en? • Ger kontinuitet över tid för brukaren • Modellen ägs av båda huvudmännen • Likvärdiga parter • Bättre tillgänglighet, fler samordnare • Modellen blir känd i verksamheterna
Resursgruppsmodell med två samordnare Vad gör samordnarna? • Underlättar kontakten mellan huvudmännen Organisationerna bör anpassa sig till brukaren och inte tvärt om Se organisationerna som resurser till brukaren • Fungerar som spindeln i nätet • Tillsammans med brukaren diskuterar problem och mål. - Brukarens egna - Ge förslag till förbättringsområden
Resursgruppsmodell med två samordnare Vad gör samordnarna? • Ansvar att insatser: • planeras • samordnas Det är viktigt att alla insatserna som skall bidra till en fungerande livssituation hänger väl samman. Insatserna bör inte utformas var och en för sig eftersom en insats kan vara beroende av en annan. • genomförs • utvärderas
Tänkbara målsättningar • Minska oro/ångest • Förhindra återfall – ”Tidiga tecken” • Öka kunskap om sjukdom • Aktivitet/Sysselsättning/Arbete • Få en bättre ekonomi • Förbättra kommunikation
Tänkbara målsättningar – Vem gör vad ? Åtgärder • Minska oro/ångest Avspänning - Aktivitet • Förhindra återfall – ”Tidiga tecken” Göra tillsammans - Upptäckt • Öka kunskap om sjukdom Utbildningsprogram - Praktisera • Aktivitet/Sysselsättning/Arbete Motivera via samtal – Följa med - Läkemedel • Få en bättre ekonomi Hantera via samtal – lära via besök affärer • Förbättra kommunikation Kommunikationsträning - Praktisera
Resursgruppsarbete Vad är ett resursgruppsarbete ? Problem och målinriktat klientarbete tillsammans med viktiga personer i brukarens omgivning. Det kan vara: närstående, vänner, fastighetsskötare professionella såsom, boendestödjare, hemtjänst, god man, socialtjänst, boendepersonal, personal vid daglig sysselsättning, olika personalgrupper inom psykiatrin personligt ombud. Både inom sluten och öppenvård.
Resursgruppsarbete Varför resursgruppsarbete? • Problem och målinriktat arbete • Information • Delaktighet • Utvärdering av åtgärder
Resursgruppsmodell med två samordnare Vad är en resursgrupp? • Nätverk • Brukarens och samordnarnas verktyg för att samordna insatserna • Bjuda in viktiga personer i brukarens liv • Tillsammans bestämma vad, vem, när, hur och hur gick det. • Alla blir delaktiga
Resursgruppsmodell med två samordnare • Sekretess • Dokumentation • Kompetens - utbildning
Resursgruppmöte • 1:a mötet inom 3 månader • Samordnare och brukare bestämmer dagordning • C:a 3 prioriterade områden • Hur ofta skall möten skall hållas beror på omständigheterna • Målet är att brukaren själv kan hålla i ett resursgruppsmöte
Ansvar och roller för övrig personal • Slutenvårdspersonal • Vid inskrivning • Utskrivningsplanering • Samordnad vårdplanering • Resursgruppsdeltagare
Ansvar och roller för övrig personal • Biståndshandläggare/ socialsekreterare - har ingen utförarroll - viktiga initialt och vid utredning - dialog - tät dialog vid förändring av behov av insatser - Resursgruppsdeltagare
Ansvar och roller för övrig personal • Hemtjänst - veta vem man kan vända sig till - samordnarna kan vända sig till - känna till brukarens mål - resursgruppsdeltagare
AVTAL Syfte: att genom samverkan • Placera brukaren i centrum • Skapa förutsättningar för effektivare rehabilitering/habilitering • Skapa samordningsvinster för huvudmännen • Skapa förutsägbarhet för brukare och personal
Arbetsgång initialt • Beroende på var det uppmärksammas att en brukare omfattas av avtalet • Brukaren kan ha pågående insatser från båda parter • Brukaren kan ha insatser endast från en av huvudmännen • Beslutsinformation och inbjudan • Båda parters ansvar att informera och motivera
Vad förbinder man sig till? • Utse samordnare • Kostnadsfritt delta i resursgrupp • Utbilda samordnare • Brukaren erhålla två samordnare och en resursgrupp • Gemensamma rutiner för tidiga tecken • Följa upp och utvärdera modellen • Utbilda varandra om organisation och resurs • Informera samordnarna om behandlingar och andra insatser som rör den aktuella brukaren
Organisation • Samverkansgrupper (enhetschefsnivå) Frågor som inte kan lösas i dagliga arbetet, avvikelser • Kosamgrupp ( verksamhetschef avdelningschefs nivå) Övergripande och strategiska frågor • Mösam ( Förvaltningschef sjukhuschefsnivå)
Implementering • November – april successiv implementering - Utbildning - Utse samordnare och brukare - Praktiska rutiner • Starta arbetet med 10 – 20 brukare
Uppföljning/ Utvärdering • Efter 4-5 månader uppföljning - under projekttiden - brukare och personal - intervjuer • Avtalet modifieras/ förtydligas • Skall utvärderas 1 gång/år
Uppföljning av modellen • Hur samordnarna upplever sin roll? • Är uppdraget som samordnare tydligt? • Får man stöd från övriga i teamet? • Vad tycker kollegor som inte är samordnare? • Hur fungerar det att använda samtyckesblanketten, • gemensam arbetsplan? • Även intervjua brukarna • Hur upplever brukarna modellen? • Uppföljningen skulle ske genom intervjuer. • Kosamprojektet skulle kunna vara behjälpliga i dessa • intervjuer. • Möjliga frågor
Konsekvenser • Tydlig roll. • Tydligare ansvarsförhållanden • Mer tid behöver läggas till dialog med kommun. • Ökad tidsåtgång till att sammankalla till resursgrupper • Kortare beslutsvägar • Mindre dubbelarbete/ parallellt arbete • Förbättrad hantering av sekretess