Läsglädje – varför och hur ?

1. Läsglädje – varförochhur? EivorSommardahl April 2014

2. Omvikten av attkunnaläsa • För samhället • För individen

3. Läsförståelsen a och o Omförståelsenintefinnsvidläsning av en textblirläsningenenbarttekniskochgeringenupplevelse.

4. Dessutom: Vi minnsbarainformationsomsägerossnågonting.

5. Läsningpårättnivå 80 procent av ordenmåste vara bekanta. Karin Taube

6. Men … Läsningbarapådenegnakomfortnivånärinteutvecklande.

7. Omspråketinteräckertill Svagtskolspråkbidrartillproblemmedläsförståelsen. Språkstörningarsominteupptäcks i tidgerläsförståelseproblem i de högreårsklasserna. Lässvårigheterkangenegativsjälvbild.

8. Läsning – tvångellernjutning? Eleverna som svarat att de inte tycker om att läsa menar att det finns ett visst tvång kopplat till läsningen och att det är tråkigt. De elever som å andra sidan svarat att de tycker om att läsa kopplar läsningen ihop med avkoppling, njutning och ett sätt att lära sig nya saker. Lars Pettersson, Pojkars och flickors attityder till läsning. En studie av elevers läsning i årskurs 9, Mälardalens högskola, 2012

9. Svaga läsare kan komma igång om de får läsa texter som: • har lättare ordval och meningsbyggnad • har lättare typografi • är i form av ljudböcker • intresserar dem speciellt • någon vuxen läser det första kapitlet • förknippas med positiva situationer

10. Hurgör en aktivläsare? • Skumläser okända texter för att få överblick. • Läser med penna i hand. • Känner olika genrer. • Går bakåt i texten när de inser att de missförstått något. • Försöker tolka svåra ord med hjälp av sammanhanget. • Förstår att tankeled kan saknas i texten. • Kan använda de nya insikterna i framtiden.

11. För attblibrapånågotkrävsminst 5 000 timmarihärdigövning – gällerocksåläsning. läsforskaren Ingvar Lundberg

12. Vadkanhemmetgöra? Läs för mej, pappa! Sedan slutet av 1990-talet driver ABF tillsammans med fackföreningsrörelsen projektet Läs för mej, pappa! Syftet är att stimulera män inom LO-kollektivet att läsa för sina barn och i förlängningen även läsa mer själva. Projektet vänder sig till pappor/styvpappor som har barn i åldern 0-10 år.

13. Viktigtattväckaläsintressettidigt Hjälpbarnetattförståtexten via: • bilder • rödatråden • samtal • uppmärksamhetpåvadbarnetinteförstår

14. Hemmetkan: • Stötta, uppmuntraochreserveratid för samtal • Visa gottexempel • Ställaförväntningar

15. Faktaböcker – skönlitteratur ”Pojkarna vill ha böcker om motorcyklar och bilar, ormar och sport, dinosaurier och militärer och de väljs för att hitta information eller som underhållning. De gånger pojkar väljer skönlitteratur, blir det oftast ”skräck”, science fiction, humor, action eller äventyr.” Boltz, H. Robin, 2007: What we want: Boys and girls talk about reading. I: School library media research.

16. Vadkandagisgöra? Barn i dagisåldern mest nyfikna – tiden borde därför utnyttjas för att väcka barnens läs- och skrivintresse!

17. Dagvårdensmöjligheter Avända mycket tid för språkstimulas • tala och berätta • lyssna • läsa • (lek)skriva Mångaanvänderredant.ex. Språkstrategi för dagvården A-Ö

18. Vad kan skolan göra? Få alla lärareövertygadeomatt de ärmodersmålslärare.

19. Vadkanskolangöramer? • Fokuserapåkvalitet i stället för kvantitet. • djupläsa • samtalakringtexter i alla ämnen • (process)skriva • konkretiseraochvisualiseratexter.

20. ”Nästan alla 2-åringar använder internet åtminstoneibland.” Mediebarometern,Nätverket för ungdomsforskning, 2013

21. Ta vara påelevernasIT-intresse • Läs-ochskrivinläringpådator(t.ex. Trageton) • Pojkarochdigitalläsning • Flickorochsocialamedier • Läsplattor och mobiler för dyslektiker • Datorspel i undervisningen • Bloggar, e-läromedel m.m.

22. Läsglädjeochläsengagemang ”Vi kommer aldrig att få alla att bli bokslukare. Däremot kan man arbeta med att skapa läsengagemang, alltså att få eleverna att förstå nyttan av att förstå vad man läser och öva sig i det.” Barbro Westlund i Att undervisa i läsförståelse, 2012