1 / 7

Bosättningskravet och EU-domstolens mål C-542/09

Bosättningskravet och EU-domstolens mål C-542/09. Svenska bosättningskravet för rätt till studiemedel för studier utomlands.

rufin
Download Presentation

Bosättningskravet och EU-domstolens mål C-542/09

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Bosättningskravet och EU-domstolens mål C-542/09

  2. Svenska bosättningskravet för rätt till studiemedel för studier utomlands • Studiemedel får lämnas för studier utanför Sverige om den studerande har varit bosatt i Sverige i en sammanhängande period om minst två år under de senaste fem åren (3 kap. 23 § Studiestödslagen). • Kravet tillämpas oavsett medborgarskap.

  3. Utländska medborgares rätt till studiemedel för studier utomlands Till en studerande som inte är svensk medborgare får studiemedel för studier utomlands lämnas bara om han/hon uppfyller specifika villkor och • studierna utomlands kan tillgodoräknas inom ett utbytesprogram • studierna utomlands är del av en utbildning som anordnas inom ett utbildningssamarbete (3 kap. 21 a § SsF) MEN • Av 1 kap. 4 – 5 §§ SsL framgår att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare enligt EU-rätten – också för studier utomlands. Detta omfattar studerande som • är migrerande arbetstagare (eller egenföretagare) • är familjemedlem till migrerande arbetstagare (oavsett medborgarskap) • har permanent uppehållsrätt (PUR)

  4. EU-domstolens mål C-542/09 • Kommissionen anmälde Nederländerna för indirekt diskriminering av migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar genom att kräva att de, för att beviljas studiestöd för studier utomlands, ska ha varit bosatta i Nederländerna tre av de senaste sex åren. • EU-domstolen beslutade den 14 juni 2012 att det är lättare för en nederländsk än för en utländsk medborgare att uppfylla bosättningsvillkoret och att detta därför innebär en indirekt diskriminering av migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar som är förbjuden enligt EU-rätten.

  5. CSN:s tolkning • CSN har beslutat att det nuvarande kravet på bosättning inte ska tillämpas på • svenska och utländska medborgare som är migrerande arbetstagare eller egenföretagare i Sverige, • familjemedlem till sådan migrerande arbetstagare, • barn till turkiska arbetstagare i Sverige, eller • utländska medborgare som uppfyller villkoren för permanent uppehållsrätt. • Kravet på bosättning kan fortsatt tillämpas på övriga svenska och utländska medborgare

  6. Migrerande arbetstagare A • Tre exempel B C Person C: Lämnar hemland Sverige för Storbritannien. Återvänder senare till Sverige och börjar arbeta. En anhörig (utan tidigare anknytning till Sverige) söker studiestöd för studier utomlands. Person B: Lämnar hemland Sverige för arbete i Storbritannien. Återvänder senare till Sverige och söker studiestöd för studier utomlands. Person A: Lämnar hemland Storbritannien för att för att arbeta i Sverige. En anhörig till arbetstagaren söker studiestöd för studier i Storbritannien.

More Related