230 likes | 383 Views
Generell integration ÖTP Statusrapport 2006-06-14. Sambr_statusrapp_gen_integr_2006-06-14_v2.ppt. Verksamhetsutveckling & sambruk inom kommuner. Uppdraget. Enligt Prodblad_generell_integr_v01_060403.doc : Sammanställning av integrationsplattformar/verktyg för typiska kommunbehov.
E N D
Generell integrationÖTPStatusrapport 2006-06-14 Sambr_statusrapp_gen_integr_2006-06-14_v2.ppt Verksamhetsutveckling & sambruk inom kommuner
Uppdraget • Enligt Prodblad_generell_integr_v01_060403.doc: • Sammanställning av integrationsplattformar/verktyg för typiska kommunbehov. • Sammanställning av skillnader likheter gentemot metakatalog-integration • Inventering av potential med processhantering/orchestration/workflow inom kommuner. • Genomgång av integrationsplattformar/verktyg som kan bedömas interessanta. • Tidplanen är 2006-05-01 – 2006-08-31 • Viss modifiering efter Sollentunamöte 2006-04-04 och 2006-05-04 från Jan Dicander: • Utgöra generell integrationskravspecifikation • Skall kunna användas direkt av ” medlemskommunerna” vid deras upphandlingar av system mm • Bemanning • Ingvar Petersson, Uddevalla kommun • Sven-Håkan Olsson, Transacsation
Agenda • 11.30-12.00 • Inledning om integration • Statusrapportering • Lunch • 13.00-13.45 • Enkät • Faktiskt läge inom majoriteten kommuner idag: Decapus • Diskussion om era upplevda behov
Inledning om integration • Integration är ett stort område • Begreppen flyter en del, t ex SOA (Service Oriented Architecure) • ÖTP handlar redan i mycket stor grad om integration, mest genom SOA, men ännu inte fullt så mycket om EAI (Enterprise Application Integration) – därför betonas EAI i denna utredning • Majoriteten kommuner använder idag integration via fil (och Decapus), någon kanske har börjat med SHS.
Medborgar-engagemangsbild Front-end-integr Bokf-syst Back-end-integr Back-end vs front-end, ex: Std.syst.Nämnd1 Std.syst För-valtn 2 Std.syst För-valtn 3 Ofta SOA Ofta EAI eller enkel fil S k stup-rör
ÖTP v1.2 och integration • Nyttomeddelandena utväxlas via: • Web Services enligt SOA-mönstret • Kö eller fil enligt EAI-mönstret (samt möjligen Web Services) • SHS mot myndighetsvärlden • Sammanhållen begreppsmodell beskriver semantik • S k Nyttomeddelanden beskriver syntax i XML • Nyttomeddelandena följer rekommendationen Standardmeddelande (E-nämnden/Verva)
Översikt öppenhet i ÖTP v1.2 Adapter EAI – Back-end-integration Front-endWebb-applikation Existerande verksam- hets-applikation SOA-arkitektur (via Web Services) Ev via gamla integrations-vägar eller befintlig SHS Extern part,myndighet etc
Översikt målbildöppenhet Nyttomeddelanden EAI – Back-end-integration Front-endWebb-applikation Existerande verksam- hets-applikation SOA-arkitektur (via Web Services) Ev via gamla integrations-vägar eller befintlig SHS Extern part,myndighet etc
SOA • Tanken att mjukvarutjänster ska gå att återanvända flexibelt • Snabbt kunna stödja en ny verksamhetsvariant genom att plocka ihop en lösning från smörgåsbordet av mjukvarutjänster • Interoperabilitet mellan olika teknikmiljöer viktigt • Stödja “BPR 2” – vi har nu bättre teknik än början av 90-talet • SOA börjar betyda mer och mer saker...
Web Services • Mycket av SOA-principerna tänks utföras med tekniken Web Services • Web Services (WS) är i sig synkrona fjärranrop • Teknikbasen lånad från webbprotokollen (webbtjänst dock olyckligt namn...) • I princip alla leverantörer stödjer WS • Säkerheten räcker idag men kan bli bättre/behändigare
EAI (och ESB) • Betoning på stora flöden av data snarare än enstaka anrop • Ofta navlösningar där man klarar: • Informationskonvertering • Affärslogik “på vägen” för ett meddelande • En-till-många, många-till-en, routing • Processlogik/workflow/orchestration etc – sammanhåller hur olika meddelanden förhåller sig till varann över tiden och till affärslogiken • Driftövervakning • Klarar ofta numera delvis SOA också • ESB (Enterprise Service Bus – lite suddigt begrepp); betonar dessutom snabbhet, publich/subscribe och eventstyrning • Produktexempel: TEIS (delvis), BizTalk, Oracle, Websphere, Weblogic, open source (början)
Status • Projektet startat • Författande under arbete, faktasammanställning • Teknikintervju gjord med TE om TEIS • Enkät till 11 kommuner utsänd – några svar hittills
Enkät, sammanfattning: • 1. Vilka större verksamhetssystem har ni i kommunen idag? • 2. Mellan vilka av dessa era system finns en betydande integration • a. Typer av data - hur ofta b. Online? c. Vilka förvaltningar? d. Kvalitetskontroller? • 3. Mellan vilka system utväxlas även användarnamn/lösenord/roll? • a. I så fall, vilken metakataloglösning används? • 4. Mellan vilka av era system och externa parter finns en betydande integration? • a. Typer av data - hur ofta b. Vilken datakommunikation används (SHS, ftp...) • 5. Använder ni något specifikt integrationssystem? • a. Sedan? b. Erfarenhet? c. Licensform? d. Ersättningsplaner • 6. Använder ni något generellt ärende- och dokumenthanteringssystem (DÄHS) ? • a. Datakopplingar DÄHS - andra applikationer? b. Används ert ev integrationssystem för dessa kopplingar? c. Finns det utvecklade verksamhetsprocesstöd i ert DÄHS (s k workflow) eller används det främst endast som diarium och arkiv? • 7. Vilka ytterliggare behov finns?
Vem som fått enkät – fler? • Botkyrka • Karlstad • Trollhättan • Göteborg • Mölndal • Uddevalla • Jönköping (existerande kartläggning tidigare) • Sollentuna • Sandviken • Skellefteå • Borlänge
Enkätsvar hittills • Mölndal, Karlstad, Trollhättan, Uddevalla, Jönköping (tidigare) • Hittills främst till: bokföring, faktura/attest, kartdata, bg/pg, lönedata • Decapus: 2 st • TEIS: 1 st • Oracle 1 st
Faktiskt läge inom majoriteten kommuner idag: Decapus • Decapus är betydligt simplare än EAI • Mest en styrning/koll av filskickande • Kan dock fås att tillföra viss intelligens (VBA-script) • Vissa driftsmässiga nackdelar • Börjar bli lite gammal (TE kommer att supporta den men knappast tillföra speciellt mycket) • Relativt billig (Jönk-storlek: 20 000/år) • Synnerligen välspridd
EAI (typisk) Framtid med TEIS? TEIS Decapus • TEIS relativt Decapus: • Många TEIS-användningar kommer att vara endast styrning/koll av filskickande precis som Decapus • Förbättrad drift, feltolerans och skalbarhet • Vissa EAI-funktioner tillförda • Kan klara online (vid låg last) • Dyrare än Decapus • Jönk-storlek: Initialt byte från Decapus 210 000, +48 000/år.
EAI (typisk) ...EAI? TEIS Decapus • TEIS relativt EAI: • Ännu endast några få TEIS-användningar som är avancerade (åt EAI-hållet) • Liknande drift, feltolerans och skalbarhet • Mindre EAI-funktionalitet än typisk EAI • Billigare än EAI • En del produkter är i miljonklassen. Instegs BizTalk-licens dock 57 000 engångspris. Ibland hoppaketerat “gratis” med applikationsserver. Till viss del finns även open source. • Internationellt är TEIS en liten udda produkt • Ett antal anpassningar till kommunala verksamhets-system finns färdiga (vanligen endast filhantering/jobbstart)
EAI-adaptrar? • För att motsvara Decapus & enkel TEIS: • Kräver EAI inga egentliga verksamhets-systemadaptrar i den mening som ÖTP-SOA menar • Räcker det vanligen att scripta filhantering och att kicka igång import/export-jobb som tillhör verksamhetssystemet • För att göra mer avancerad integration • Krävs för EAI verksamhetssystemadaptrar i den mening som ÖTP-SOA menar
Konkurrenterna • Microsoft BizTalk • Oracle • IBM Websphere • BEA Weblogic • Tibco • Webmethods • Vitria • Inobiz • Axway XIB, Amtrix • jBoss, Curalia? • mfl