370 likes | 621 Views
Lärande bedömning som resurs i matematik. Andreia Balan 2011. Hur kan så mycket forskning publiceras men ändå ha så liten effekt på undervisningen?. Rangordna följande faktorer. Individualisering Frekventa prov Metakognitiva strategier Lärarens tydlighet Lärarutbildningen
E N D
Lärande bedömning som resurs i matematik Andreia Balan 2011
Hur kan så mycket forskning publiceras men ändå ha så liten effekt på undervisningen?
Rangordna följande faktorer • Individualisering • Frekventa prov • Metakognitiva strategier • Lärarens tydlighet • Lärarutbildningen • Öppna vs. traditionella klasser • Klasstorlek Från Hattie (2009): Visible learning
Rangordna följande faktorer • Lärarens tydlighet 0.75 • Metakognitiva strategier 0.69 • Frekventa prov 0.34 • Klasstorlek 0.21 • Individualisering 0.20 • Lärarutbildningen 0.10 • Öppna vs. traditionella klasser 0.00 Från Hattie (2009): Visible learning
VILKA EFFEKTER ger läxor? 0,40 0,29 0,15 Typical Teacher Effects 0 Developmental Effects ZONE OFDESIREDEFFECTS REVERSE Läxor = 0,29 Från Hattie (2009): Visible learning
VILKA EFFEKTER ger nivågruppering? 0,40 0,15 0,12 Typical Teacher Effects 0 Developmental Effects ZONE OFDESIREDEFFECTS REVERSE Nivågruppering = 0,12 Från Hattie (2009): Visible learning
VILKA EFFEKTER ger formativ bedömning? 0,70 Typical Teacher Effects Typical Teacher Effects Developmental Effects ZONE OFDESIREDEFFECTS Developmental Effects ZONE OFDESIREDEFFECTS REVERSE REVERSE Formativ bedömning = 0,4 – 0,7 Från Hattie (2009): Visible learning
… och vinnarna Från Hattie (2009): Visible learning
Bedömning Bedömning för lärande Bedömning av lärande • Formativ bedömning Bedömningens funktion: • Ge information till läraren • Stötta elevernas lärande En bedömning av gapet mellan var i sin kunskapsutveckling eleven befinner sig och vad hon eller han ska uppnå. • Summativ bedömning Bedömningens funktion: Att kontrollera vad eleverna har lärt sig. En summerande bedömning av vad eleven har uppnått.
Vad handlar denna studie om? Implementeringen av de senaste forskningsresultaten inom fältet formativ bedömning och matematikdidaktik. Mer specifikt: • Kamrat-, sambedömning och feedback • Systematisk användning av bedömningsmatriser • Integration av problemlösning i undervisning
Metod • Studien genomfördes som en kvasistudie med för- och efter-test, interventionsgrupp (21 elever) och kontrollgrupp (24 elever). • Eleverna gick första året på gymnasiet och läste kursen Matematik A och B. • Studien pågick under två ternminer.
Nyckelstrategier (Wiliam & Thompson, 2007)
Interventionens särdrag En ökad transparensen genom göra kriterier tydliga för eleverna.
Kvalitativa kriterier Längden av en rektangel ökar med 10% och bredden minskar med 10%. Ett av följande påståenden är sant. Undersök vilket det är. Motivera ditt val med beräkningar och/eller figurer. • Arean förändras inte. • Om arean blir mindre eller större beror på sidornas ursprungliga längder. • Arean blir alltid mindre. • Arean blir alltid större.
Interventionens särdrag • Variation i bedömningsformerna som t.ex skrivna test, gruppuppgifter, parprov och muntliga presentationer.
Enkäten Epistemologiska uppfattningar om matematik • om vad det innebär att lära sig matematik • om tiden det tar att förstå matematik och att lösa problem • om strategier för att lösa matematiska uppgifter • om vad det innebär att förstå i matematik • om matematikens användning. Uppfattningar om bedömning i matematik • om instrument för bedömning i matematik • om rättvisa i bedömning • om strategier för repetition inför prov Uppfattningar om sig själv i matematiska aktiviteter och ens förmåga att lära sig matematik (self-concept)
VILKA EFFEKTER ger formativ bedömning? 0,40 0,15 Typical Teacher Effects 0 Developmental Effects ZONE OFDESIREDEFFECTS REVERSE Kamratbedömning + matris = 1,46 Från Hattie (2009): Visible learning 1,46 ”Zone of extreme effects”
Samordning Syfte: Att förena nya lärteorier och klassrumundervisning med bedömningsformer som utgår från läroplanen. Mål: Att förbättra elevers lärande.
Nya ämnesplaner Syfte: • Undervisningen ska stärka elevernas tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang samt ge utrymme åt problemlösning som både mål och medel. Centralt innehåll: • Problemlösning som rubrik Kunskapskrav: • Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. (Betyg A)
Nya ämnesplaner Mål: • följa, föra och bedöma matematiska resonemang Kunskapskrav: • Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. (Betyg C)