1 / 12

Workshop: Teknik för säkrare vård och hälsa med fokus på vaccinframställning

Globala biologiska hot & trender Peter Clevestig, Ph.D Programmet för Global Hälsa & Säkerhet, SIPRI. Workshop: Teknik för säkrare vård och hälsa med fokus på vaccinframställning 10 maj, 2012 Försvarshögskolan. Globalt perspektiv på infektioner. Ledande dödliga sjukdomar globalt:

rylee-rice
Download Presentation

Workshop: Teknik för säkrare vård och hälsa med fokus på vaccinframställning

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Globala biologiska hot & trenderPeter Clevestig, Ph.DProgrammet för Global Hälsa & Säkerhet, SIPRI Workshop: Teknik för säkrare vård och hälsa med fokus på vaccinframställning 10 maj, 2012Försvarshögskolan

  2. Globalt perspektiv på infektioner • Ledande dödliga sjukdomar globalt: • Infektioner I nedre luftvägarna (bronkit, lunginflammation) • Bakteriella diarrésjukdomar (huvudsakligen hos barn) • HIV/AIDS • Tuberkulos • Malaria • Dengue

  3. Globalisering • Snabbare spridning • Växande global population • Ökad exponering hos icke immuna populationer • Bristande hälsosystem • Klimatförändringar • Krig och naturkatastrofer • Antibiotikaresistens & överanvändning av bekämpningsmedel • Global täckning/åtkomst (över 2 miljarder flygpassagerare per år) • Utökad handel inom ex. jordbruk har ökat möjligheterna för zoonoser • Årligen sedan 1970 uppkommer minst en men ofta fler nya sjukdomar • Närmare 90-tal nya sjukdomar sedan 70-talet

  4. Nya och återkommande infektioner 1973: Rotavirus 1975: Parvovirus B-19 1976: Cryptosporidium 1977: Ebola 1977: Legionella pneumophilia 1977: Hanta 1977: Campylobacter jejuni 1980: HTLV-1 1981: Staphylococcus aureus - Toxic Shock 1982: Escherichia coli 0157: H7 1982: HTLV-2 1982: Borreliaburgdorferi 1983: HIV 1983: Helicobacter pylori 1986: Cyclosporacayatanensis 1988: Human herpesvirus 6 (HHV-6) 1988: Hepatit E 1989: Ehrlichiachafeensis 1989: Hepatit C 1991: Guanaritovirus 1991: Babesiabovis 1992: Vibrio cholerae 0139 1992: Bartonella henselae 1993: Sin Nombre 1993: Encephalitozoon cuniculi 1993: Hantavirus pulmonellt syndrom 1994: Sabiavirus 1995: Humant herpesvirus 8 (HHV-8) 1996: Creutzfeldt-Jacob sjukdom (vCJD) 1997: H5N1 Influensa 1998: Nipahvirus encephalit 1999: West Nile encephalit 2000: Rift Valley feber 2001: Bacillus anthracis (Bioterrorism) 2002: Vancomycin-resistent Staphylococcus aureus 2003: SARS Coronavirus 2004: Apkoppor, humant 2005: HTLV-3 & 4 2005: Bocavirus 2008: Lijovirus 2009: H1Ni Influensa

  5. Biologisk krigsföring • Statliga BW program under kalla kriget • Bacillus anthracis • Yerseniapestis • Smittkoppor • Francisellatularensis • Glanders • Virala hemorragiska febrar (Ebola, Marburg, Lassa, Manchupo, RVF)

  6. Bioterrorism • Endast två fall som lyckats • 1984 – Rajneeshee kontaminerade mat på ett 20-tal restauranger med S. typhi I Dales, Oregon. 751 personer insjuknade. • 2001 – En vecka efter attacken mot tvillingtornen skickades brev med högpatogen B. anthracis sporer till två demokratiska senatorer i Washington DC och media i Boca Raton, Florida. 5 personer dog och 17 insjuknade. Totalkostnaden för sanering uppskattades till över 1 miljard USD. • Fåtal exempel på politiskt motiverade försök (terrorism) • 1971 – Ecoterroristgruppen RISE ämnade sprida difteri, salmonella och C. botulinum via vattenreservoarer och restauranger • 1993 till 1995 – Aum Shinrikyo odlade B. anthracis, C. burnetti (Q-feber) och producerade små mängder botulinum toxin. Misslyckad spridning på offentliga platser – gruppen övergav BW och fokuserade på CW (sarin)

  7. Säkerhetiseringen av global hälsa • B. anthracis breven 2001 fick långtgående globala konsekvenser • Smittsamma sjukdomar politiserades i allt högre grad, på bekostnad av icke smittsamma sjukdomar (NCDs) • Omvärldsbevakning och biologisk beredskap blev en nationell och internationell prioritet • Hotet från biologiska vapen var ett huvudargument för USA invasion i Irak • USA allokerade mellan 2001-2007 32 miljarder USD på biologiskt försvar med 8 miljarder år 2005 • Select Agent Act (2002) • Outsourcing av beredskapsforskning till universitet • Explosiv expansion av BSL-3 och BSL-4 laboratorier • Ex. Project BioWatch – 100 miljoner USD för sensorer i 30 städer

  8. Internationell övervakning • Stora investeringar i nationell och internationell bevakning & beredskap för smittsamma sjukdomar sedan 90-talet efter HIV/AIDS, SARS, West Nile och influensa • Utökat säkerhetspolitiskt intresse efter 2001 (och stora investeringar) • Bevakning och beredskap mot alla biologiska hot, oberoende av ursprung (naturligt eller medvetet). • WHO Global Outbreak Alert and Response Network (GOARN) 90-talet • CDC Global Disease Detection Programme (2004) • UNSCR 1540 (2004) • ECDC (2004), APEC (2006) • IHR2005 (2007) • EU CBRN Action Plan (2009), EU Health Programmes • Fokus på biosäkerhet och bioskydd

  9. Internationell bekämpning • Vaccinerings & behandlingsprogram i utvecklingsländer • GAVI Alliance (difteri, stelkramp, kikhosta, Hepatit B, Hib, gula febern) • Global Fund (HIV/AIDS, Malaria, Tuberkulos) • Amerikanska Röda Korset, CDC, UNICEF, FN Fonden, WHO (mässling) • BMGF, WHO, Rotary, UNICEF (polio)

  10. Trender inom vaccinutveckling • Vaccinframgångar via utvecklingen av nya adjuvanter • Hib, Pneumokocker, N. meningitidis, HPV • Lovande utveckling mot Meningokock B och S. aureus • Nya produktionsmetoder (rekombinant DNA teknik, toxoider, transgenteknik, syntetisk biologi) under utveckling • Traditionella metoder kvarstår p.g.a. väl etablerade och pålitliga produktionsprocesser • Vaccinproduktion är idag global men forskning och utveckling utförs främst (två tredjedelar) i Europa. • Produktionskapaciteten är störst i Nordamerika och Europa men ökar ständigt i Sydostasien, Kina och Brasilien.

  11. Globalt vetenskapligt samarbete kring vaccinutveckling baserat på publikationer mellan 2006-2010 (källa: ISI Web of Science)

More Related