120 likes | 256 Views
Globala biologiska hot & trender Peter Clevestig, Ph.D Programmet för Global Hälsa & Säkerhet, SIPRI. Workshop: Teknik för säkrare vård och hälsa med fokus på vaccinframställning 10 maj, 2012 Försvarshögskolan. Globalt perspektiv på infektioner. Ledande dödliga sjukdomar globalt:
E N D
Globala biologiska hot & trenderPeter Clevestig, Ph.DProgrammet för Global Hälsa & Säkerhet, SIPRI Workshop: Teknik för säkrare vård och hälsa med fokus på vaccinframställning 10 maj, 2012Försvarshögskolan
Globalt perspektiv på infektioner • Ledande dödliga sjukdomar globalt: • Infektioner I nedre luftvägarna (bronkit, lunginflammation) • Bakteriella diarrésjukdomar (huvudsakligen hos barn) • HIV/AIDS • Tuberkulos • Malaria • Dengue
Globalisering • Snabbare spridning • Växande global population • Ökad exponering hos icke immuna populationer • Bristande hälsosystem • Klimatförändringar • Krig och naturkatastrofer • Antibiotikaresistens & överanvändning av bekämpningsmedel • Global täckning/åtkomst (över 2 miljarder flygpassagerare per år) • Utökad handel inom ex. jordbruk har ökat möjligheterna för zoonoser • Årligen sedan 1970 uppkommer minst en men ofta fler nya sjukdomar • Närmare 90-tal nya sjukdomar sedan 70-talet
Nya och återkommande infektioner 1973: Rotavirus 1975: Parvovirus B-19 1976: Cryptosporidium 1977: Ebola 1977: Legionella pneumophilia 1977: Hanta 1977: Campylobacter jejuni 1980: HTLV-1 1981: Staphylococcus aureus - Toxic Shock 1982: Escherichia coli 0157: H7 1982: HTLV-2 1982: Borreliaburgdorferi 1983: HIV 1983: Helicobacter pylori 1986: Cyclosporacayatanensis 1988: Human herpesvirus 6 (HHV-6) 1988: Hepatit E 1989: Ehrlichiachafeensis 1989: Hepatit C 1991: Guanaritovirus 1991: Babesiabovis 1992: Vibrio cholerae 0139 1992: Bartonella henselae 1993: Sin Nombre 1993: Encephalitozoon cuniculi 1993: Hantavirus pulmonellt syndrom 1994: Sabiavirus 1995: Humant herpesvirus 8 (HHV-8) 1996: Creutzfeldt-Jacob sjukdom (vCJD) 1997: H5N1 Influensa 1998: Nipahvirus encephalit 1999: West Nile encephalit 2000: Rift Valley feber 2001: Bacillus anthracis (Bioterrorism) 2002: Vancomycin-resistent Staphylococcus aureus 2003: SARS Coronavirus 2004: Apkoppor, humant 2005: HTLV-3 & 4 2005: Bocavirus 2008: Lijovirus 2009: H1Ni Influensa
Biologisk krigsföring • Statliga BW program under kalla kriget • Bacillus anthracis • Yerseniapestis • Smittkoppor • Francisellatularensis • Glanders • Virala hemorragiska febrar (Ebola, Marburg, Lassa, Manchupo, RVF)
Bioterrorism • Endast två fall som lyckats • 1984 – Rajneeshee kontaminerade mat på ett 20-tal restauranger med S. typhi I Dales, Oregon. 751 personer insjuknade. • 2001 – En vecka efter attacken mot tvillingtornen skickades brev med högpatogen B. anthracis sporer till två demokratiska senatorer i Washington DC och media i Boca Raton, Florida. 5 personer dog och 17 insjuknade. Totalkostnaden för sanering uppskattades till över 1 miljard USD. • Fåtal exempel på politiskt motiverade försök (terrorism) • 1971 – Ecoterroristgruppen RISE ämnade sprida difteri, salmonella och C. botulinum via vattenreservoarer och restauranger • 1993 till 1995 – Aum Shinrikyo odlade B. anthracis, C. burnetti (Q-feber) och producerade små mängder botulinum toxin. Misslyckad spridning på offentliga platser – gruppen övergav BW och fokuserade på CW (sarin)
Säkerhetiseringen av global hälsa • B. anthracis breven 2001 fick långtgående globala konsekvenser • Smittsamma sjukdomar politiserades i allt högre grad, på bekostnad av icke smittsamma sjukdomar (NCDs) • Omvärldsbevakning och biologisk beredskap blev en nationell och internationell prioritet • Hotet från biologiska vapen var ett huvudargument för USA invasion i Irak • USA allokerade mellan 2001-2007 32 miljarder USD på biologiskt försvar med 8 miljarder år 2005 • Select Agent Act (2002) • Outsourcing av beredskapsforskning till universitet • Explosiv expansion av BSL-3 och BSL-4 laboratorier • Ex. Project BioWatch – 100 miljoner USD för sensorer i 30 städer
Internationell övervakning • Stora investeringar i nationell och internationell bevakning & beredskap för smittsamma sjukdomar sedan 90-talet efter HIV/AIDS, SARS, West Nile och influensa • Utökat säkerhetspolitiskt intresse efter 2001 (och stora investeringar) • Bevakning och beredskap mot alla biologiska hot, oberoende av ursprung (naturligt eller medvetet). • WHO Global Outbreak Alert and Response Network (GOARN) 90-talet • CDC Global Disease Detection Programme (2004) • UNSCR 1540 (2004) • ECDC (2004), APEC (2006) • IHR2005 (2007) • EU CBRN Action Plan (2009), EU Health Programmes • Fokus på biosäkerhet och bioskydd
Internationell bekämpning • Vaccinerings & behandlingsprogram i utvecklingsländer • GAVI Alliance (difteri, stelkramp, kikhosta, Hepatit B, Hib, gula febern) • Global Fund (HIV/AIDS, Malaria, Tuberkulos) • Amerikanska Röda Korset, CDC, UNICEF, FN Fonden, WHO (mässling) • BMGF, WHO, Rotary, UNICEF (polio)
Trender inom vaccinutveckling • Vaccinframgångar via utvecklingen av nya adjuvanter • Hib, Pneumokocker, N. meningitidis, HPV • Lovande utveckling mot Meningokock B och S. aureus • Nya produktionsmetoder (rekombinant DNA teknik, toxoider, transgenteknik, syntetisk biologi) under utveckling • Traditionella metoder kvarstår p.g.a. väl etablerade och pålitliga produktionsprocesser • Vaccinproduktion är idag global men forskning och utveckling utförs främst (två tredjedelar) i Europa. • Produktionskapaciteten är störst i Nordamerika och Europa men ökar ständigt i Sydostasien, Kina och Brasilien.
Globalt vetenskapligt samarbete kring vaccinutveckling baserat på publikationer mellan 2006-2010 (källa: ISI Web of Science)