240 likes | 576 Views
Kalla kriget. Och lite till. Första hälften av 1900-talet. Första världskriget 13 000000 döda Andra världskriget 62 000000 döda Över 50 procent civila offer. Andra hälften av 1900-talet. Karakteriseras av: Bipolaritet: USA och Sovjetunionen Fiendskap Kapprustning Maktbalans
E N D
Kalla kriget Och lite till
Första hälften av 1900-talet • Första världskriget • 13 000000 döda • Andra världskriget • 62 000000 döda • Över 50 procent civila offer
Andra hälften av 1900-talet • Karakteriseras av: • Bipolaritet: USA och Sovjetunionen • Fiendskap • Kapprustning • Maktbalans • Leder till kallt krig
Toppmöte i Jalta • Vid andra världskrigets slut • Churchill, Roosevelt och Stalin • Diskuterade bland annat FN och fria val i Europeiska länder
Uppkomsten • Tre olika synsätt • Traditionalisterna • Sovjetunionen är ansvariga för kalla kriget • Sovjetunionen var aggressiva och expansiva, Stalin svek löftet om fria val i Polen • USA använde defensiv diplomati. • USA ville ha kollektiv säkerhet genom FN, Sovjetunionen tog inte FN på allvar.
Uppkomsten • Tre olika synsätt • Revisionisterna • USA ansvariga för kalla kriget • USA var en starkare makt – militärt (kärnvapen) och ekonomiskt • Sovjet var skadat efter kriget. Industriproduktionen var nere på hälften av vad den var innan kriget • Stalin visade en återhållsam politik. • Individen: Truman var hårdare än sin föregångare Roosevelt. • Kapitalism: Den amerikanska ekonomin krävde en expansiv politik.
Uppkomsten • Tre olika synsätt • Post-revisionisterna • Teori på slutet av 70- och början 80-talet • Båda tidigare teorier hade fel • Kalla kriget var oundvikligt • Innan 1939: multipolär värld, efter 1945: bipolär värld • Skapade ett maktvakuum – en ofrånkomlig konflikt • Meningslöst att leta efter en syndabock. • Båda var tvungna att expandera
Fiendskap • Ideologisk kamp • Förekom inte ett enda toppmöte mellan 1945-1955 • Förekom få allvarliga förhandlingar mellan 1947-1963 • Mildare klimat på 70- och 80-talet
Uppdämningspolitik • Amerikansk politik • Syfte att hålla tillbaka kommunismen, samt främja en liberal ekonomisk världsordning • Marshallhjälpen • USA lånade ut pengar till Europa för återuppbyggnad av sönderbombad industri • Trumandoktrinen • USA:s plikt att stödja det ”fria folk som kämpar mot väpnade minoriteter eller externt tryck syftande till att betvinga dem” • Sovjet svarade med Brezjnevdoktrinen • Dominoteorin • Om ett land blir kommunistiskt, kommer fler bli det
Kapprustning • Antal atombomber och stridsspetsar 1945-1990:
Kapprustning • Atombombens logik • Om du angriper mig så kanske jag inte kan förhindra angreppet, men jag kan hämnas så kraftfullt att du först och främst inte kommer att vilja angripa.
Maktbalans • NATO • North Atlantic Treaty Organisation • Atlantpakten • Försvars- och militärallians • Resultat av rädsla för Sovjetunionens expansion • Undertecknades 4 april 1949 • Ursprungsmedlemmar: • Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA • Expanderar senare
Maktbalans • NATO
Maktbalans • Warszawapakten • Försvars- och militärallians • Skapades 1955 som motvikt till NATO • Medlemsländer • Sovjetunionen, Bulgarien, Polen, Ukraina, Tjeckoslovakien, Östtyskland, Rumänien, Ungern, Albanien • Föll 1991 när Sovjetunionen föll
Maktbalans • Warszawapakten
Maktbalans • NATO och Warzavapakten
Kalla kriget slut • Michael Gorbatjov • Glasnost • 1985: ”Öppenhet” • Mer öppenhet att uttrycka åsikter i Sovjetunionen • Perestrojka • 1987: ”Ombyggnad” • Ekonomiska reformer – försök att införa marknadsekonomi • Tillämpade inte Brezjnevdoktrinen • Uppror 1989 i satellitstaterna. • 1989: Berlinmurens fall • 1991: Sovjetunionens upplösande
Samarbete i Europa • Europeiska kol- och stålgemenskapen • EKSG: 1951 • Medlemsländer • Frankrike, Västtyskland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg,Italien • Kontrollera varandras kol- ochstålproduktion och försäljning
Samarbete i Europa • Europeiska (ekonomiska) gemenskapen • Samarbete mellan Europeiska länder, 1957 • Ekonomiskt och politiskt • Europeiska Unionen, EU: • Genom Maastrichtsfördaget 1992 • Tre pelare • Utvidgad samarbete på nya politiska områden, som hälso-, konsument- utbildningspolitik. • Samordning av säkerhets- och utrikespolitik • Inrikes samarbete mot kriminalitet
Den femte debatten Om kärnvapens roll i bevarandet av freden under kalla kriget