150 likes | 282 Views
Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning. Rapport Januari 2005 Professor Kristina Alexandersson m.fl. Sektionen för personskadeprevention, Institutionen för klinisk neurovetenskap och Medical management centrum, LIME
E N D
Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning. Rapport Januari 2005 Professor Kristina Alexandersson m.fl. Sektionen för personskadeprevention, Institutionen för klinisk neurovetenskap och Medical management centrum, LIME Karolinska institutet, Stockholm
Professor, Kristina Alexandersson Sjukvårdens agerande befrämjar långa sjukskrivningar. Analysen visar att satsningar bör göras på ledningsnivåför att stimulera till en förändring. Samarbete mellan olika aktörer både inom sjukvården och runt om patienten bör öka och kompetensutveckling / uppföljning /forskning krävs.
Utveckling avSjukskrivningsprocesseni Jämtlands län En satsning för att minimera sjuktalet/ohälsotalet Som en del i det Nationella projektet “Bra sjukskrivning” “Sjukskrivnings miljarden”
Pelle Höglund Framehouse Jan Larsson SoS. Torben Grut FK läkare Lars Englund AnnaÖstbom SKL Carl- Edward Rudebeck FMK Jämtland Daniel Sandqvist Magnus Gibson Lars Holgén Mats Mäki Marit Nilsson it-chef Ulf Hallgårde Britt Arrelöv Kristina Haara Tuula Wallsten Sommaren 2007
Kära kollegor,Kassatjänstemän,Socialstyrelsen,medborgare.-Sluta idissla INTYG!-Läkare skriver ”MU” ”Medicinskt underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom”
Reincentivering – en ny teori om arbete och arbetsfrånvaroHans Thulesius 1,3, MD, PhDBirgitta Grahn 2,3 RPT, PhD1Division of Family Medicine, Lund University, Malmö.2Division of Physiotherapy, Lund University, Lund.3R&D Welfare of Southern Småland, Växjö
Bakgrud Arbetsförmåga korrelerar dåligt med sjukdomsbegrepp som är otillräckliga för att förklara sjukfrånvaro. Sverige har världens friskaste befolkning - Samtidigt är var 7:e i arbetsför ålder försörjd av sjukförsäkringen
Förstå arbetsdrivkrafter Icke-monetära arbetsdrivkrafter (el icke-arbetsdrivkrafter): identitet, gemenskap, plikt, stolthet, ”flow”, tvång, familjemönster, skam-undvikande Monetära arbetsdrivkrafter (el icke-arbetsdrivkrafter): lön, ”fringe benefits”, sjukförsäkr. ersättning, a-kassa, pension