1. Utvecklingsplaner för vatten och avlopp - läget i svenska Österbotten 1.9.2005

1. 1. Utvecklingsplaner för vatten och avlopp - läget i svenska Österbotten 1.9.2005 2. Aktuellt gällande avloppsrening - uppnås förordningens krav med nuvarande system? /Ravinnesampo projektets resultat, maj 2005 - statliga m.m. stödmöjligheter för vatten och avlopp - kan avloppsslam användas inom jordbruket? - ändring i markanvändnings- och byggförordn. - nya modellritningar för vatten- och avloppstjänster - vattenandelslagets ABC-bok VA-ingenjör Jenny Sundqvist jenny.sundqvist@ymparisto.fi tel.nr. 040-5484570

2. Utvecklingsplan för vatten och avlopp • Lagen om vattentjänster (119/2001) • Kommunen skall utveckla vattentjänsterna inom sitt område i överensstämmelse med samhällsutvecklingen samt delta i översikts- planeringen av vattentjänsterna. • Utvecklingsplaner godkända senast 1.3.2004. • I svenska Österbotten; 13 kommunvisa planer, en gemensam plan för 3 kommuner

3. Utvecklingsplan för vatten och avlopp Utvecklingsplanen är inte ett planeringsverktyg som är bindande för kommunen utan ett dokument där målen definieras. Initiativ till ordnande av vattentjänster kan framläggas av den kommunala hälsoskydds-myndigheten eller miljöskyddsmyndigheten. Ärendet kan även anhängiggöras av en kommun-invånare eller av den regionala miljöcentralen, vars rätt eller fördel saken kan beröra.

4. Antalet invånare anslutna till vattentjänstverkens ledningsnät i svenska Österbotten enligt utvecklingsplaner för vatten och avlopp

5. Uppnås förordningens krav med nuvarande reningssystem ?- Projekt: ”Minskande av miljöbelastning orsakad av glesbygdens näringsämnen – Ravinnesampo”2003-2005Del 1: Behandling av vanligt hushållsavloppsvattenDel 2: Behandling av avloppsvatten från mjölkrumDel 3: Laboratorieförsök med fosforadsorberande materialFinansiär/uppdragsgivare: Tekes, JSB, SYKE, LSU, Tammerfors Tekniska Universitet och företagen som deltog i projektet Ravinnesampo slutrapport: www.ymparisto.fi/julkaisut

6. annat / muu urin / virtsa exkrement /uloste KRAV PÅ BEHANDLINGEN AV AVLOPPSVATTEN OCH BELASTNINGSTYPER 100% 90% Normala krav / Tavalliset 80% vaatimukset 70% 60% 50% Lindrigare krav / Lievemmät 40% vaatimukset 30% 20% 10% 0% BOD7 P N

7. Markbäddar Traditionell markbädd Markbädd med fosforbindande ämnen Horisontell markbädd Markbädd med separata fosforfilter Efter den traditionella markbädden en sk.fosforfilterbehållare, som innehåller fosforbindande ämnen Testats med olika tillverkares ämnen Satsreningsverk Upoclean 5, Wehoputs 6, BioKem 6 och 10 Biobäddar Green Pack Sako Plus, Bio-PP5, Bio Clewer 5 Övriga metoder Filtralite – filter Markbäddar för gråvatten Undersökta reningssystem- Del 1: Totalt 46 små reningsanläggningar

8. Resultat: Reningssystemens utsläpp av fosfor (g/person/dygn)

9. Resultat: Reningssystemens utsläpp av kväve (g/person/dygn)

10. Resultat: Reningssystemens utsläpp av organiska ämnen (g/person/dygn)

11. Med nuvarande teknik är det möjligt att rena allt avloppsvatten från fastigheten tillräckligt effektivt för att kraven i förordningen ska uppfyllas Slutsatser För att reningssystemet ska fungera bra i praktiska förhållanden förutsätts för det mesta, att användaren har kunskap om sitt eget reningssystem.

12. Del 2: Behandling av avloppsvatten från mjölkrum • Markbäddar • Traditionell markbädd • Markbädd med fosforbindande ämnen • Reningsverk • Atomar, Raita, Upoclean Milk, KWH Pipe SBR, Biofilter (Green Rock MH2) Slutsats:Byte till fosfatfria tvättmedel skulle nästan helt avlägsna avloppsvattnets fosforproblem. Nästan alla undersökta anläggningar har tillräcklig potential att rena avloppsvatten från mjölkgårdar tillsammans med hushållsavloppsvatten. Problem med vanliga markbäddar – de reducerar inte fosforhalten tillräckligt jämfört med förordningens krav. 85 % reduktion är möjlig med användning av separata fosforfilter.

13. Del 3: Försök med fosforreducerande ämnen • Försök gjordes på Tammerfors tekniska universitets bio- och miljötekniska institution där man undersökte och jämförde olika ämnens förmåga att reducera fosfor från avloppsvatten. • Massorna kan • användas i en brunn efter en markbädd • blandas med markbäddens markbäddssand eller • bilda ett eget skikt i markbädden. • Genom försöken har man kunnat räkna ut massornas kapacitet att binda fosfor och på basis av det mäta hur mycket massor som krävs i verkligheten samt hur ofta massorna måste bytas ut.

14. Del 3: Försök med fosforreducerande ämnen Antagande 1: fyra personers hushåll (vattenförbrukning 117 l/d), fosforbelastning 2,2 g/d/person, byte av massa vart tredje år. Antagande 2: fyra personers hushåll (vattenförbrukning 117 l/d), fosforbelastning 2,2 g/d/person, byte av massa vart tredje år, markbädden klarar av att minska fosforhalten med 50 %.

15. Del 3: Försök med fosforreducerande ämnen Antagande 1: fyra personers hushåll (vattenförbrukning 117 l/d), fosforbelastning 2,2 g/d/person, använd mängd massa 1000 kg. Antagande 2: fyra personers hushåll (vattenförbrukning 117 l/d), fosforbelastning 2,2 g/d/person, använd mängd massa 1000 kg, markbädden klarar av att minska fosforhalten med 50 %.

16. Del 3: Försök med fosforreducerande ämnen Från tre massor (2*Propipe Oy och 1*Nordkalk) analyserades närings- och tungmetallhalter med tanke på slutförvaring av förbrukade massor. Vid undersökning av urbruktagna massor från eftersedimenteringsbrunnar placerade efter två markbäddar kunde konstateras att endast kromhalten från massa 2 översteg en aning gränsvärdena enligt statsrådets beslut om användning av avloppsverksslam i jordbruket (Vnp 282/1994). Vid jämförelse av tungmetallhalterna i oanvänd Nordkalk Filtra P1 och urbruktagen Nordkalk Filtra P1 kunde konstateras att alla tungmetaller i massorna bands till massapartiklarna. På basis av mängden tungmetallhalter i de urbruktagna massorna kan massorna spridas på åkern som jordförbättringsmedel och gödsel.

17. Del 3: Försök med fosforreducerande ämnen • Fosforreduceringsmassornas förmåga att reducera fosfor baserar sig på fysikaliska och kemiska processer. • Förutom massans egenskaper inverkar också avloppsvattnets kvalitet och mängd på massornas förmåga att reducera fosfor.

18. Statliga mm. stödmöjligheter för vatten och avlopp

19. Statliga mm. stödmöjligheter för vatten och avlopp 1/3 Grunderna för statens vattentjänstunderstöd för stora (> 10 fastigheter) projekt (JSM) • Stöd kan beviljas: • vattentjänstverk (>50 inv. eller >10 m3/dygn) • sammanslutningar eller samfund • kommuner • Understöd för: Vattentjänstverks ledningsnät och övriga vatten- och avloppsanordningar samt vatten- och avloppsanordningar som behövs vid en enskild fastighets eller flera fastigheters gemensamma åtgärder, med undantag för vattenledningar och avlopp inne i en byggnad.

20. 2/3 Statliga mm. stödmöjligheter för vatten och avlopp

21. 3/3 Statliga mm. stödmöjligheter för vatten och avlopp Grunderna för statens vattentjänstunderstöd för stora (> 10 fastigheter) projekt (JSM) • Understöd högst 30 % av de godtagbara kostnaderna. Av särskilda skäl 50 %. Det sammanlagda beloppet av vattentjänstunder- stöd och annat statligt stöd – inte över 75 %. • Ansökan skall tillställas miljöcentralen före inledande av åtgärden. • Till ansökan skall fogas: plan inklusive kostnadsberäkning, finansieringsplan, tidtabell för åtgärden samt behövliga utredningar för bedömandet av att förutsättningarna för beviljandet av stöd uppfylls.

22. Statliga mm. stödmöjligheter för vatten och avlopp Grunderna för statens vattentjänstunderstöd för stora (> 10 fastigheter) projekt (JSM) ”För projektet har utarbetats en plan, där kommunens plan för utvecklande av vatten-tjänster och den regionala översiktsplanen för vattentjänsterna har beaktats” • Vid stödjande av vattenförsörjning säkerställs en tillräcklig behandling av avlopps-vattnet, samt vid stöjande av avloppsnät beaktas även vattenförsörjningsaspekter tillräckligt

23. Statliga mm. stödmöjligheter för vatten och avlopp 1/2 Grunderna för statens vattentjänstunderstöd för små (< 10 fastigheter) projekt (JSM) För permanent boende och närings-verksamhet som kan jämföras med bosättning, inte fritidsbosättning För befintliga fastigheter, inte nybyggnader • För nya vattentjänstlösningar, inte grundreparationer Byggkostnader > 5000 € 9676 € kvar hösten 2005! Om förutsättningar inte finns för anslutning till gemensamt nät och den fastighetsvisa lösningen är exceptionellt dyr

24. Kommunen beviljar bidragen 1/2 www.ara.fi punkterna ”Instruktioner” och ”blanketter” eller tel 020 490 101. ARA Statens bostadsfond(20.1.2005) Understöd beviljas för förbättring av avloppssystem vid befintliga fastigheter, som används för permanent boende i glesbygden, för åtgärder genom vilka man uppfyller kraven på system för hushållsavloppsvatten. Bostadshus som beviljas bidrag får inte redan tidigare ha anslutits till vattentjänstverkets avloppssystem. Understödet beviljas på sociala grunder (inkomst- och förmögenhetsvillkor). Bidrag kan beviljas för byggande av nödvändiga avlopp och anordningar för behandling av avloppsvatten och avfall samt för anslutning till samfällt avlopp. Fastighetsinnehavarens fasta maximibruttomånadsinkomster Understöd beviljas inte, om fastighetsinnehavarna är förmögna att klara av att förbättra hushållsvattensystemet utan understöd. Förmågan att utöva näringsliv eller arbete tas inte i beaktande. Förmögenheten kan anses liten, om den är högst 20 000 euro/hushåll. För förbättring av fastighetsvisa system för hushållsavloppsvatten beviljas högst 35 % av de godkända kostnaderna. Kommunen informerar Byggnadsarbetet får inte påbörjas före beslut om understöd gjorts

25. www.ara.fi punkt ”Instruktioner” och ”blanketter” eller tel 020 490 101. Kommunen beviljar bidragen 2/2 ARA Statens bostadsfond Åtgärder som understöds: för kostnader som uppkommer när fastigheten ansluts till ett vattentjänstverks avloppsnät samt för byggande av behandlingsanläggningar för avloppsvatten och avfall samt avloppsnät som behövs vid förverkligande av avloppssystem som uppfyller kraven, d.v.s. kostnader som understöds är bl.a. byggande av fastigshetsvist avloppsnät med tillhörande utrustning vid anslutning av fastigheten till gemensamt avloppsnät, byggande av avloppsnät till nytt reningsverk, anskaffande och installering av nya reningsanordningar, byggande av serviceväg och behövliga vatten- och elanslutningar, byggande av torrklosett, anslutningsavgifter för gemensamma avloppsnät.

26. TE-centralen Lantbrukets investeringsstöd för avloppsvattensystem för mjölkgårdar EU-projekt: ERUF- byautvecklingsprojekt Stöden varierar för varje TE-central. Kontakta den regionala TE-centralen. www.te-keskus.fi

27. 1/2 Skatteavdrag i hushållet Avdraget är berättigat för underhålls- och grundförbättringsarbete i den egna, föräldrarnas, mor- och farföräldrarnas och svärföräldrarnas ibrukvarande bostad och fritidsbostad. Hushållsarbete som är berättigat till avdraget är t.ex. inte planeringsarbete. Avdraget berättigar inte heller till transport av avfall, tömning av slambrunn. Avdragets max.belopp är 1150 euro och självrisken 100 euro. Makarna kan båda få 1150 euro var i avdrag. Avdraget beviljas inte för sammanslutning eller företag.

28. 2/2 Skatteavdrag i hushållet Om hushållet köper en tjänst, får man fullt avdrag om kostnaderna är ungefär 2083 € (2083 x 60 % = 1249,80) Man får alltså minska 60 % av mervärdesskatten för arbetsersättning, om arbetet har köpts av en företagare eller ett företag som antecknats som skattepliktig verksamhet i förskottsupp- bördsregistret. Om hushållet avlönar en person, fås fullt avdrag för lönekostnader som uppgår till ungefär 2404 €. Lönens bikostnader påverkar avdragets exakta belopp. Man får dra av 30 % av lönen inklusive bikostnader.

29. Kan avloppsslam användas inom jordbruket? Jord- och skogsbruksministeriets och Kontrollcentralens för växtproduktion instruktioner för användning av avloppsslam inom jordbruket (MMMELO 2915/835/2005) 17.6.2005. • Slam från sedimenteringsbrunnar och slutna behållare ska transporteras och behandlas i enlighet med avfallslagen eller med stöd av den (Förordn. 542/2003). • Avfallet skall föras till mottagningsplats anvisad av kommunen (avfallslagen 1072/1993). • Slam från avsättningsbrunnar kan ifråga om innehållet av potentiellt patogena organismer jämföras med avloppsverksslam. • Obehandlat avloppsslam får inte överlåtas till jordbruket. Innan slammet används inom jordbruket skall det behandlas genom rötning eller kalkstabilisering eller på något annat sätt genom vilket man väsentligt kan minska antalet sjukdomsalstrare och luktolägenheterna samt de skador för hälsan eller miljön som användningen av slam orsakar (statsrådets beslut 282/1994)

30. Kan avloppsslam användas inom jordbruket? • Slam från avsättningsbrunnar skall bearbetas vid avloppsreningsverk eller så kan slammet före användning inom jordbruket bearbetas på gården enligt något av följande bearbetningsalternativ: 1. Kalkstabilisering 2. Termisk torkning 3. Termologisk rötning 4. Kompostering 5. Kemicond-metoden • Bearbetning av avloppsslam och slam från avsättningsbrunnar enligt metoderna 1-5 för eget bruk omfattas inte av gödselmedelslagen. Verksamheten skall dock anmälas till KTTK. • Ifråga om självbearbetat slam från den egna avsättningsbrunnen ansvarar gården själv för eventuella kvalitets- och användningsrelaterade skador.

31. Kan avloppsslam användas inom jordbruket? • Slam får användas endast på odlingsjord där det odlas spannmål, sockerbeta eller oljeväxter eller sådana växter som inte används som människoföda eller foder för djur. På vallar får slam spridas bara vid anläggning av vall tillsammans med skyddssäd (Statsrådets beslut 282/1994). • Bearbetat avloppsslam som säljs eller på annat sätt överlåts av avloppsreningsverk eller annat bearbetande samfund, skall uppfylla de kvalitets- och hygienkrav som gödselmedelslagen ställer på produkten. Utblandning av avloppsslam är inte godkända metoder för slambearbetning. • Vid mottagning av bearbetat avloppsslam skall odlaren få en bekräftelse på att den som har bearbetat slammet finns upptagen i KTTK:s register för övervakning av gödselprodukter

32. Idag fördelas slammet enligt följande i Finland (Källa: Riku Vahala / Lietteenkäsittelyn ajankohtaisseminaari 7.3.2005)

33. Slammets användning i svenska Österbotten t TS (år 2003)

34. Ändring i markanvändnings- och byggförordningen - i kraft 1.7.2005 62 § Tillståndsplikt för åtgärder Åtgärdstillstånd behövs, under de förutsättningar och med de begränsningar som anges i markanvändnings- och bygglagen och nedan i denna förordning,för uppförande eller placering av sådana konstruktioner och anläggningar som inte betraktas som byggnader eller för ändring av en byggnads exteriör ellerutrymmen som följer: • byggande av skyddstak, skjul, kiosker, toaletter, scener eller motsvarande konstruktioner eller byggande eller ändring av fastighetsvisa system föravloppsvatten (konstruktion)(22.6.2005/437)

35. Ändring i markanvändnings- och byggförordningen - i kraft 1.7.2005 63 § Lättnader i tillståndsplikten samt anmälningsförfarande I byggnadsordningen kan föreskrivas att en sådan åtgärd som nämns i 62 § 1 mom. 1–10 punkten och som med beaktande av förhållandena i kommuneneller en del av kommunen skall betraktas som ringa befrias från tillståndsplikt inom kommunen eller en del av den.I byggnadsordningen kan också föreskrivas att anmälningsförfarandet enligt 129 § markanvändnings- och bygglagen skall tillämpas på åtgärder enligt 62 §inom kommunen eller en del av den. Åtgärdstillstånd bör ges, om det är nödvändigt för den allmänna nyttan eller med tanke på grannarnas rättsskydd. Ett dylikt behov kan uppstå, om avloppssystemet enligt anmälan inte uppfyller kraven i förordningen och det på basis av det kan uppstå olägenheter för grannarna eller i yt- eller grundvattnet.

36. Nya modellritningar för vatten- och avloppstjänster • Finlands miljöcentral uppdaterar i samarbete med de regionala miljöcentralerna och fastighetsförvaltnings-stiftelsen modellritningar och anvisningar. • Uppdaterade modellritningar för fastighetsvisa va-tjänster publiceras under miljöförvaltningens hemsidor när motsvarande RT-kort har uppgjorts. Uppdateringen har påbörjats i början av år 2005 och troligtvis är största delen av modellritningarna tillgängliga på hemsidan i slutet av året. • Innan de nya modellritningarna är tillgängliga, kan fortsättningsvis de modellritningar och RT-kort användas som publicerades under 1990-talet. • Modellritningarna återfinns senare under adressen: www.ymparisto.fi > Vesivarojen käyttö > Vesihuolto > Haja-asutuksen vesihuollon mallipiirustukset