ORDKLASSER

1. ORDKLASSER

2. Ordklasser • Alla ord i ett språk är indelat i olika familjer, dvs ordklasser. • Vilken ordklass ett ord tillhör beror på ordets makt och hur det används i språket.

3. SUBSTANTIV • Är alla ord som man kan sätta en, ett eller flera framför. • Ex: en hund, ett äpple, en stol

4. Konkreta och Abstrakta • Substantiv indelas i 2 grupper: Konkreta och abstrakta. • K beskriver sådant du kan ta på Ex: häst, hund, fotografi • A beskriver sådant som bara kan uppfattas med tanken, sådant som inte går att ta på. Ex: Kärlek, sorg, ensamhet

5. Substantiv får olika ändelser beroende på om det beskriver en eller flera. Det kallas numerus. Ental= singular Flertal=plural Ental eller flertal (numerus)

6. Numerus • Singularis Pluralis Obest. FormBest.formObest.formBest.form En grisgris-engris-ar grisar-na En bild bild-en bild-er bilder-na Ett äpple äpple-t äpple-n äpplen-a En bok bok-en böck-er böcker-na

7. Grundform eller genitiv (kasus) • S har 2 kasus • Grundform: är den form ordet har om du sätter en eller ett framför. • Genitiv. Den form som beskriver ”ägaren” till någonting. S har i genitiv ändelsen s. Ex: flickans, bilens, gubbens

8. Genus • Substantiven delas in i olika genus (kön) • maskulinum pojke-han • femininum flicka-hon • reale Stol-den ___________________________________ neutrum bord-det

9. Substantiv indelas i • 1 artnamn. Framför dessa kan man sätta en eller ett. • 2 kollektiva substantiv. Sammanfattande benämningar på flera föremål och kan föregås av en eller ett. • 3. ämnesnamn. Dessa kan föregås av mycket. • 4 egennamn. Dessa skrivs alltid med stor begynnelsebokstav.

10. Tala • Vilken är stammen i följande substantiv? Granar rosor huset Stjärnor hundens bilden Gatans sången fiskar Knän båtarna familjer Bordet skolans fåret • Vilka olika ändelser betecknar pluralis? • Vilka olika ändelser betecknar bestämd form? • Vilka av substantiven står i genitiv?

11. Tala • Vilka ändelser får följande substantiv i pluralis? • Flicka, land, gata, bord, båt, natt, hjärta, fisk, segel, sång, knä, maskin, fönster, by, stjärna, familj, bo, glass.

12. Skriv • Skriv 10 substantiv som du kan se i klassrummet. • Skriv 10 substantiv som har med musik att göra. • Skriv 10 substantiv som har med idrott att göra.

13. ADJEKTIV • Betecknar egenskaper. • De beskriver hurdan någon är eller ser ut eller hurdant något är beskaffat (utformat, skapat). • Ex) Arne är lat. En glad tax. Ett runt bord.

14. Adjektiven böjs i kongruens • Det som menas är att adjektiven böjs i överensstämmelse med det substantiv som de bestämmer. • Ex, en gul stol, ett gult bord, gula stolar.

15. Regelbunden komparation • Adjektiven betecknar egenskaper och dessa kan förekomma i större eller mindre grad: • Camilla är stark, men Pelle är starkare. Men starkast av alla i klassen är Sam. • Komparation innebär således en jämförelse. Det finns tre olika jämförelsegrader.

16. Positiv Komparativ Superlativ Tjock tjockare tjockast Lång längre längst Rytmisk mer rytmisk mest rytmisk Förvånad mer förvånad mest förv. Vissa adjektiv kan på grund av betydelsen inte kompareras: barhuvad, död, fyrkantig m fl.

17. Oregelbunden komparation Positiv Komparativ Superlativ Liten mindre minst Gammal äldre äldst God bättre bäst God godare godast Dålig sämre sämst Ond värre värst Ond ondare ondast (argast)

18. VERB • Verb betecknar vad någon gör eller vad som sker. • Verbets grundform kallas infinitiv: att springa. Att kallas ”infinitivmärke”.

19. Huvudverb uttrycker vad någon gör eller vad som sker. Ex) tal, skriva, regna • Hjälpverben har ingen egen innebörd, men tillsammans med ett huvudverb har de viktiga funktioner. • Ex) har, hade, är, var

20. Tempus • Verbet har olika tempus (tidsformer) • Presens springer • Imperfekt sprang (preteritum) Perfekt har sprungit • Pluskvamperfekt hade sprungit • Futurum ska springa

21. Sammansatta tempus • För att bilda sammansatta tempus (perfekt, pluskvamperfekt och futurum) används hjälpverben har, hade, ska, kommer att. • Ex. Jag har spelat piano. (perfekt)

22. Tema • Då man tar tema på ett verb placerar man verbets huvudformer i en viss ordning: infinitiv, imperfekt (preteritum) och supinum. Infinitiv imperfekt supinum rita ritade ritat rida red ridit bära bar burit

23. Tema • Supinum bildar tillsammans med hjälpverbet ha tidsformerna perfekt och pluskvamperfekt: • Har ritat • Hade ritat • Hjälpverb: • Sammansatta verbformer bildas med hjälp av hjälpverb: ha, hade, ska, kommer att, är, var, blev, blir.

24. Imperativ • Imperativ är den verbform som anger befallning eller uppmaning. I regel följs den av utropstecken. • Ex) Sitt still! Tig! Skrik inte! Hoppa nu!

25. Skriv • Skriv tema på följande verb: • Leker, böjer, läser, skriver, tar, skrattar, vinner, bryter, äter, dansar.

26. Indikativ • Indikativen som är verbets vanliga form uttrycker något verkligt. Ex: Det var sant. Kvinnan tiger i församlingen. Det gick bättre, när han stod stilla.

27. Konjunktiv • Konjunktiven som numera är ovanliga, uttrycker något som endast är tänkt eller önskat. Ex: Tänk om det vore sant!

28. Aktiv och passiv form • Ett verb i aktiv form talar om vad subjektet gör. • Ex: Japanerna tillverkar bilen. • Ett verb i passiv form talar om vad som görs av subjektet. • Ex: Bilen tillverkas av japanerna.

29. Reflexiva verb • Verb, som har ett reflexivt pronomen som objekt kallas reflexiva. Ex: Sätta sig, kamma sig, skada sig Du anstränger dig för mycket. Mannen skadade sig svårt.

30. Opersonliga verb • Verb som endast kan konstrueras med ordet det som subjekt, kallas opersonliga. • Ex: Det regnar ofta på hösten. Det har åskat mycket i sommar. Det hade snöat hela natten.

31. Transitiva • Transitivt är ett verb som kan konstrueras med ackusativobjekt. Ex: Bonden plöjde åkern. Flickan matade hönsen. Kvinnan läste tidningen. Lägg märke till att ligga, sitta, stå, falla är intransitiva.

32. Intransitiva verb • Intransitivt är ett verb, som inte kan konstrueras med ackusativobjekt. Ex: Ljuset brann med klar låga. Barnen satt i baksätet. Lägg märke till att lägga, ställa , lägga och fälla är transitiva. Många verb är ibland intransitiva och ibland transitiva.

33. Tala • Vilka verb hittar du i följande meningar? Vilket tempus har verben? • 1. Flickan läser en bok. • 2. Jag ska spela schack. • 3. Vi har ätit frukost redan. • 4. Pappa målade bordet. • 5. Ingvar hade gått, då matchen började. • 6. Vi sjunger och spelar fiol • 7. I sommar ska jag arbeta på kontor.

34. ADVERB • Ett adverb säger något om verb, adjektiv, andra adverb eller hela satser. Adverb bildas av adjektiv genom tillägg av –t. • Adverb är oböjliga • Ex; Pojken är en otroligt snabb simmare. adv adj subst

35. Adverb är också de frågande orden när, var, hur, vart och varifrån och de ord som ensamma svarar på dessa frågor.

36. TIDSADVERB svarar på frågan När? Ex) ofta, sällan, snart, nyss • SÄTTSADVERB svarar på frågan Hur? Ex) bra, illa, gärna, noga

37. RUMSADVERB svarar på frågan Var? (Vart? Varifrån?) Ex) här, där, hit, dit, hemifrån, inifrån • SATSADVERB kallas ytterliggare en grupp adverb. De står som bestämning till en hel sats. • Ex) Inte, tyvärr, kanske

38. Pronominella adverb • Vissa adverb har samma funktion som pronomen. De syftar i allmänhet på uttryck, som avser tid, rum, sätt osv. Ex) Körkortet låg på bordet. Där fanns också pengarna. Demonstrativa (utpekande) adverb är hör, där, hit, dit, då, så, sedan etc.

39. Pronominella… • Relaitva (tillbakasyftande) adverb är där och dit. De inleder relativa bisastser. Ex) Vi kom fram till stugan, där vi skulle övernatta.

40. RÄKNEORD • Ord som kan ersättas med siffror kallas räkneord: • Grundtal som anger ett bestämt antal, t.ex. ett, två, tre , hundra, tusen • Ordningstal som anger ordningsföljd, t.ex. första, andra, tredje, hundrade, tusende.

41. RÄKNEORD • Arabiska siffror Romerska siffror 1 I 2 II 3 III 4 IV 5 V 6 VI 7 VII 8 VIII 9 IX 10 X 50 L 100 C 500 D 1000 M

42. Hur skrivs romerska siffror • Att bilda tal med romerska siffror sker på följande sätt: • Upprepning av en siffra innebär en fördubbling eller tredubbling: XX=20; CCC= 300 • En mindre siffra som står efter en större siffra läggs till: VI=6; XVII= 17; LX= 60: MCC=1200 • En mindre siffra som står före en större siffra dras ifrån: IV=4; XIX= 19; XC= 90 (tänk volvo) • CD= 400; CM= 900

43. PRONOMEN • Pronomen är ett latinskt ord som betyder ”i stället för substantiv”. Pronomen ersätter substantiv: • Ex) mannen- han kvinnan- hon stolen- den bordet- det

44. PRONOMEN • Här är det viktigaste grupperna av pronomen: • PERSONLIGA PRONOMEN: Jag, mig, du, dig, han, honom, hon, henne, den, det, vi , ni, de

45. PRONOMEN • POSSESSIVA PRONOMEN: (betecknar ägande)Obs tänk på vem som är ägaren! Ex) Anders tog sin cykel Anders tog hans cykel. Min, din , sin, vår, er • Förenade: Jag glömde min bok. • Självständiga: Du glömde väl inte din.

46. PRONOMEN • RELATIVA PRONOMEN: som, vilken, vilket, vilka, vars, vad • INDEFINITA (obestämda) PRONOMEN: man, någon, ingen, varje, alla, somliga, många, annan, andra m.fl.

47. Pronomen • RECIPROKT (ömsesidigt) PRONOMEN Varandra • REFLEXIVA syftar tillbaka på subjektet i satsen. Ex) jag övar mig (objektsformen används), han/hon/ den,det övar sig( egen form).

48. PRONOMEN • Demonstrativa pronomen Är utpekande. De vanligaste: den, den här, den där, denne. Andra demonstrativa pronomen är: densamme, sådan och dylik.

49. Pronomen • Ett demonstrativt pronomen som syftar framåt, i regel på en relativsats, kallas determinativt. • Hon tog det äpplet som var särskilt inbjudna.

50. De eller dem • De är subjekt och kan bytas ut mot vi (eller han/hon) i en mening. • Dem är objekt och kan bytas ut mot oss (eller honom/henne).