Frågor att besvara….

1. Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i SverigeStina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige 2008-02-13

2. Frågor att besvara…. • Varför startade projektet och av vem? • Hur länge och var har det pågått? • Vilket arbetssätt har vi haft? • Vilka förändringar har skett på gårdarna? • Hur har miljön påverkats? • Varför bör vi fortsätta ytterligare år?

3. Miljömålet – Ingen övergödning

4. Övergödning - vilken roll spelar jordbruket? I Sverige kommer en tredjedel av allt kväve som når haven via vattendragen från jordbruksmark. (Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)

5. Övergödning - vilken roll spelar jordbruket? I Sverige kommer en fjärdedel av all fosfor som når haven via vattendragen från jordbruksmark. (Monitor 19, Naturvårdsverket, 2005)

6. Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket • Lagstiftning • Forskning och utveckling • Avgifter och miljöersättningar • Rådgivning

7. 2005 Nya djurtäthets-regler 1995 EU medlemsskap nya stöd för fånggrödor och skyddszoner EU:s Nitratdirektiv införs Tidsaxel för det svenska lantbrukets arbetet mot övergödning 1988Riksdagen beslutar om plan för åtgärder mot närings-förluster 1990 Utbildningkrav för den som hanterar växtskyddmedel 1994 Regler för spridningav gödsel 2003Nya nitratkänsligta områden införs 1997 Start av kampanjen Säkert växtskydd 1980s Regler för lagrings-kapacitet för stallgödsel 1992 Regler om vinter-grön mark 1996 Regler om snabb nedbrukning av stallgödsel 2001 Start av projektet Greppa Näringen 1995 Regler för täckning av gödsel-behållare 1980s Regler för spridningsareal 1984 Miljöavgift på mineral-gödsel

8. Miljökänsliga områden enligt Nitratdirektivet

9. Utsläpp av kväve och fosfor från Sverige 1860-2000Källa: Havsmiljökommissionen och Naturvårdsverkets rapport 5364

10. Fördelning av jordbruksstöden i Sverige år 2006, totalt 1073 milj Euro

11. Miljöersättningar i det svenska landsbygdsprogrammet • Minskat kväveläckage • Fånggrödor • Utebliven höstbearbetning • Våtmarker, anläggning och skötsel • Skyddszoner längs vattendrag • Miljöskyddsåtgärder • Ekologisk produktion

12. Helhetssyn på miljöproblemen…. (foto:Stina Olofsson)

13. Organisation för Greppa Näringen

14. Informationsmaterial • Medlemsblad • Goda Råd från Greppa Näringen • Hemsida www.greppa.nu • Nyheter inom miljöområdet för växtnäring och växtskydd • Stallgödselvärdering • Växtnäringsbalans på nätet

15. Medlemmar i Greppa Näringen 2001-2007

16. Åkerareal på gårdar i Greppa Näringen, 31 dec 2006

17. Under 6 år har 25 000 gårdar besökts • 200 rådgivare • gör årligen i • medeltal ca 25 rådgivningar • var i projektet

18. Miljörådgivning i Sverige 2006allmänt finansierad

19. Greppa Näringens rådgivning

21. Greppa Näringens rådgivning

22. Greppa Näringens databas • Beskriva vilka gårdar som ingår i Greppa • Sammanställa växtnäringsbalanser • Beräkna effekter av rådgivningen • Förändringar i överskottsvärden i växtnäringsbalanser • Se förändringar exempelvis spridningstidpunkter • Beräknade förändring av utlakning av kväve

23. Förändringar av gårdarnas överskott av fosfor i näringsbalanser efter i medeltal 2,5 års rådgivning i Greppa Näringen

24. In- och utförsel av fosfor på 109 grisgårdar efter ca 2,5 års rådgivning i Greppa Näringen:

25. Förändring av gårdarnas överskott av kväve i näringsbalanser efter i medeltal 2,5 års rådgivning i Greppa Näringen

26. Kväveöverskott på575 mjölkgårdar (2004)

27. Kväveöverskott på 35 mjölkgårdar 1997 – 20046000 kg mjölk/ha, 1,0 de/ha, 50 % vall, 35 % spannmål

28. Använda medel i Greppa Näringen, 1000 euro

29. Miljöeffekter och samhällets kostnader för rådgivning i Greppa Näringen 2001-2006

30. Exempel på resultat av lantbrukarnas arbete för Östersjön hittills *Reviderade siffror jämfört med tidigare beräkningar publicerade av Jordbruksverket

31. Orsaker till minskat kväveläckage 1995-2003Johnsson och Mårtensson SLU, 2005

32. Motivera P-tillförsel med mineralgödselSverige, tusental ton fosfor

33. Fråga 3: Är Du beredd att vidta ytterligare åtgärder på Din gård för att minska växtnäringsläckaget? Bas: SHB Man är beredd att själv vidta åtgärder i större utsträckning än 1999. Detta gäller även i övriga Götaland och Mälardalen. Icke-medlemmar i GN är mindre benägna att själva göra något. (Landja , 2006)

34. Fråga 7: Du som är medlem i Greppa Näringen, har detta lett till förändringar på Din gård?Bas: Medlemmar ¼ av medlemmarna anser sig ha genomfört större förändringar, medan 2/3 menar att de endast gjort mindre förändringar. Var tionde medlem har inte gjort något. Vi vet dock inte om detta är från en nivå där man redan hade minimerat växtnäringsläckaget eller om det var från en mindre sofistikerad nivå. (Landja, 2006)

35. Fråga 15: Vilka åtgärder skulle vara mest effektiva mot växtnäringsförluster i Ditt område? Bas: SHB En påtaglig ökning har skett för senarelagd jordbearbetning, snabbare nedbrukning och odling av fånggrödor. 2/3 av djurägande medlemmar anger anpassad utfodring som en effektiv åtgärd. (Landja, 2006)

36. Fråga 20: Hur stämmer nedanstående åtgärder för att minska ammoniakavgången med vad Du har gjort de senaste fem åren? Bas: SHB Förändringarna är påtagliga enligt lantbrukarnas uppfattning. 2/3 har t ex kraftigt minskat tiden mellan spridning och nedbrukning på hösten. Skillnaderna mellan medlemmar och icke-medlemmar är ibland stora, ibland av mindre omfattning (Landja, 2006)

37. Bjud in media till gårdarna!

38. Framgångsfaktorer för Greppa Näringen • Samverkan och delaktighet • Bondenytta • Aktuell fråga som berör hela samhället • Budskap som går att kommunicera • Kunskapsuppbyggnad hos rådgivarna • Verktyg för lantbrukaren • Uppföljning och återkoppling

39. Hur länge ska vi hålla på? Kontinuitet Uppföljning Tålamod Nya län och områden = 3-4 år till

40. VAD odlas och HUR odlas det?