Välkommen till Almedalen!

1. Välkommen till Almedalen!

2. Argumentationslinjer i svensk skoldebatt 2013 – och vad är Almedalen? • Stig-Björn Ljunggrenstikkan@ljunggren.com • Argumentsamling inför Almedalen 2013

3. Almedalen – propagandabranschens årsmöte

4. Martin Borgs propagandapunkter • Folk tror vad de vill tro • Folk litar på auktoriteter • Folk lägger ihop ett och ett • Folk tror vad de ser • Folk ser kontraster • Folk tror att en liten del är hela sanningen

5. Retorikexperter

6. TV-debatter

7. Från folkrörelsedemokrati till publikdemokrati

8. Talmän

9. Direktsänd radio

10. Rätt goda middagar kanske

11. ”Sändningen” som budskap i sig…

12. Forskare

13. Enklare mat finns också

14. Diverse debattörer

15. ”Trigga max stimuli!” • Audiell (hörbar) information (röst, musik, läten, etc) • Visuell (synlig) information (text, tecken, symboler, bilder, kroppsspråk etc) • Taktil (känsel) information (mjuk, len, etc) • Olfaktorisk (lukt/doft) information (parfymprov, luktgnuggisar, nybilsdoft, etc) • Saperisk (smak) information (smaka och förstå)

16. Ölbryggare

17. Människans olika drivkrafter

18. Seminarier (multum)

19. ”Det Elfte Budet” – trestegsraketen för påverkan • Steg 1. Empati • Steg 2. Förstärkning • Steg 3. Erbjudande

20. Steg 1: Empati • Inventering av opinionen – mjukdata genom exempelvis fokusgrupper • Individ- och gruppanpassning • Innan kostymen ska sys: mät upp kunden!

21. Steg 2: Förstärkning • ”Oberoende” källor och alternativa avsändare odlas • Förstärk det ”positiva”, dissa det ”negativa” • Långt perspektiv – 7 år? • ”Kvalificerad ideologiproduktion”

22. Steg 3: Erbjudandet Låt lösningen flyta in i problemet av sig själv….

23. ”Det elfte budet” • Sälj problemet innan du försöker sälja lösningen…..

24. Fler politiker

25. Några drinkar blir det

26. Kortast möjliga sammanfattning av skoldebatten • Vi ser en förändring av tidsandan, i centrum står skolans ”misslyckande”, vilket bland annat förklaras av det fria skolvalet • Kraven på skolorna bör därför höjas, politikerna styra tydligare och friskolorna balanseras

27. Argumenten kan utvecklas • Döda fiskar flyter med strömmen. Vilka alternativa tolkningar finns? Vilka är motargumenten? Vem känner lust att köra huvudet i väggen?

28. Vilka är de viktigaste argumenten? • Kvalitetsarg. • Valfrihetsarg. • Girighetsarg. • Betygsinflation-arg. • Drar ner på-arg. • Mediearg. • PISA-arg. • Litet är vackert-arg. • Vetenskapsarg. • Invandringsarg. • Själva livet-arg. • Assymetrisk info-arg. • Non profit-arg. • Moderationsarg. • Utbildningsbubble-arg. • Diktaturarg.

30. Kvalitetsargumentet • Den allmänna bilden av skolan är att kvalitén blivit sämre. • Sambandet friskolor – försämringar är uppfattas av många som ett faktum. • Korrelation blir kausalitet.

31. Kvalitetsargumentet, argumentationsutveckling • Men nedgången kommer på 90-talet och kan knytas till många olika beslut och utvecklingstrender. • Kvalité måste stå i centrum, med bra uppföljning och inlärning för skolorna, oavsett huvudman. • Fokus borde inte bara vara de skolor som har problem, utan också de framgångsrika, som kan ge god feed back.

32. Valfrihetsargumentet • Valfrihet har varit det starkaste argumentet för dem som försvarat friskolor och öppenhet i systemet. • Men nu lyfter allt fler fram problemet med att ”kulturbärarna” lämnar dåliga skolor och gör skolans kompensatoriska uppgift allt svårare.

33. Valfrihetsargumentet, argumentationsutveckling • Det är svårt att tvinga elever stanna i skolor där de vantrivs. Och alternativet är att de dåliga skolorna ändå överges när kulturbärarnas familjer flyttar till områden med bra skolor. Det ökar segregeringen ännu mer. • Uppgiften borde vara att stärka ”klassrummet”, inte minst fokusera på lärarrollen, eftersom det är den plats där elevernas framtid avgörs.

34. Girighetsargumentet • Girigheten, eller vinstintresset, är i viss mån också ett argument, i synnerhet om det är ”groteskt”. Men inte så tydligt hos de intervjuade, utan mer i ”debatten”. Det är snarare ”de stora drakarna” som oroar…. • Mammon har flyttat in i klassrummet. Riskkapitalister berikar sig på skattebetalarnas bekostnad, samtidigt som kvalitén minskar, fler blir utslagna och resurser tas från dem som mest behöver.

35. Girighetsargumentet, argumentationsutveckling • Girighetsargumentet har en mycket stark traditionell koppling och kommer att ständigt dyka upp. ”Mammon” och ”schackraren” är en ondskefull figur som följt oss från urminnes tider. • Vinster som härrör från tydliga förbättringar, och kalla detta för förbättringsvinster, till skillnad från ”försämringsvinster”.

36. Betygsinflationsargumentet • Skolorna, i synnerhet friskolorna, tenderar att dela ut bättre betyg än vad eleverna egentligen förtjänar. Det är ett resultat av konkurrensen, elev- och föräldratryck.

37. Betygsinflationsargumentet, argumentationsutveckling • I ett kunskapssamhälle blir självfallet skolan en allt viktigare plattform för framtiden. Det gör att strategierna för goda meriter blir viktigare. • Betygen skapar strategiskt beteende från alla aktörer. Det är oundvikligt och sker i alla system, även i en enhetsskola skulle sådana trender uppkomma. Därför är det inget som friskolorna skapat.

38. Betygsinflation-argumentet,argumentutveckling • Lösningen kan vara bättre uppföljningar – höga kvalitetskrav! • Men fler centrala prov/nationella prov kan ge rättvisare betyg, men vägas mot riskerna att detta fokuserar på de kunskaper som mäts i proven, medan annat glöms bort.

39. Drar ner på-argumentet • Friskolorna tenderar att dra ner på sådant som det går lätt att komma undan med, några nämner slöjdsalar och liknande, medan de flesta tar skolbiblioteken som exempel. Eller skolgårdar värda namnet!

40. Dra ner på-argumentet, argumentationsutveckling • Finns det en tydlig koppling mellan skolbibliotek och läsning av böcker? Eller användningen av material i bibliotek? Vad om exempelvis eleverna har läsplattor? • Men visst – läsandet är viktigt! • Troligtvis skulle det vara bättre om det allmänna garanterade alla skolbarn tillgång till Internet såväl i skolan, eller ännu mer i hemmet!

41. Medie-argumentet • Skolan är egentligen bättre än den bild som ges av medierna och diskuteras i politiken. • Skolan måste få arbetsro! • Det mediala intresset för katastrofer, elända och skandaler på skolans område står i stark kontrast till verkligheten.

42. Medieargumentet,argumentationsutveckling • Skolan går också att beskriva i positiva färger, men att det inte finns något intresse för det, varför det för många uppkommer en intressant skillnad mellan den egna skolan och de man läser om i • tidningarna.Det är skillnad på Medieverklighet och Verklig verklighet… • Det finns anledning för skolan att räta på ryggen.

43. PISA-argumentet • Sverige har rasat makabert i PISA-mätningarna och befinner sig nu på tredjevärlden-nivå. • Se Finland! De klarar sig bättre!

44. PISA-argumentet, argumentationsutveckling • PISA-mätningarna måste tas på allvar men får inte heller avgöra allt. Det finns annat som också är viktigt men som kanske är svårare att mäta. Vi måste utveckla fler kvalitetsmått. • Är finsk skola på alla sätt en förebild, eller finns det en baksida också?

45. Litet är vackert-argumentet • Det finns en tydlig värdering för ”de små” skolorna före ”de stora” aktörerna. Alla gör denna skillnad, de flesta gör också tydligt att de föredrar de små entusiasterna, minus det som kallas för ”skojare”. • Samtidigt: Flera påpekar också att de stora aktörerna ger en trygghet jämfört med de små projekten.

46. Litet är vackert-argumentet, argumentationsutveckling • David mot Goliat är en klassisk tankefigur som inte går att utplåna. • Men glöm inte att stora aktörer en större trygghet för att reda upp problem. De har såväl ekonomiska som professionella resurser.

47. Vetenskapsargumentet • ”Vi vet från forskningen…” används för att driva den egna ståndpunkten. • Medan forskarna säger ”det här vet vi inte så mycket om…” • ”PISA” är den vanligaste förkommande markören för ”jag vet!” • Några tar upp ”vad mäter det egentligen”, andra varnar för mätningarnas oönskade effekter..

48. Vetenskapsargumentet, argumentationsutveckling • Vetenskapsargumentet ger mindre utrymme för löst tyckande. Men är samtidigt inte alltid entydig. Och hur ska vi väga vetenskapliga resultat mot sådant som människor vill? I synnerhet som skolan är ett område där alla har erfarenhet. • Ska det vara experterna eller folk som bestämmer hur skolan ska utformas? Det finns alltid ett problem att föra över ”aggregerad data” till ”individnivå”.

49. Vetenskaps-argumentet,argumentutveckling • Alternativa vetenskapliga tolkningar och resultat bör lyftas fram. Framförallt bör frågan om att vi faktiskt, trots all forskning, vet väldigt lite om vad problemen i skolan beror på. Det finns mycket obearbetat material.

50. Invandringsargumentet • Det finns argument som diskuterar hur den kraftiga invandringen påverkat skolan. Många av de skolor som har största problemen har också hög grad av elever med utomnordiskt ursprung.