NATURKUNSKAP 50p

NATURKUNSKAP 50p

MILJÖ MENY *MILJÖ *= Du är här VAD ÄR MILJÖ? Men ordet miljö menar vi den omgivning vi lever i och vad som påverkar den omgivningen. Framförallt handlar det om hur livet, naturen, och det vi gör i naturen påverkar vartannat. Allt hänger ihop på olika sätt. Om något i miljön förändras påverkas även en annan del av miljön. Miljöfrågor handlar om hur världen kommer att se ut i framtiden, om 5, 25, 50 eller 200 år. Vi måste ta ansvar för miljön eftersom vi själva är en del av den. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

NATURRESURSER MENY MILJÖ *= Du är här • VAD ÄR EN NATURRESURS? • En naturresurs är något från naturen som människan lärt sig använda och utnyttja. Det kallas också för naturtillgångar. De kan finnas över eller under jordens yta. Här är exempel på naturresurser: • Vattensom vi dricker eller vatten som vi får energi ifrån (vattenkraft) • Järnmalmsom vi bryter och gör stål av och som sedan blir en bil, en hammare, en mobiltelefon eller en gryta. • Skogsom vi bygger möbler av, gör till papper eller eldar upp. • Oljasom vi gör bensin eller plast av. • Naturresurserna kan vara förnyelsebara och icke förnyelsebara. Det betyder att de bildas igen efter att de använts eller att de en dag kommer att ta slut. • Det är allvarligt när vi slösar med naturresurser som kommer att ta slut. Vi måste fundera över om vi behöver allt som vi använder. Köper vi saker som inte behövs? Slänger vi saker som kan användas av andra? • För att förhindra att naturresurserna tar slut kan vi återanvända många material. För att kunna göra det måste alla sortera sina sopor. Det är dessutom något som är bra för ekonomin eftersom vi betalar för att kommunen ska ta hand om soporna. * Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen Länkar Film från UR om återvinning och sopsortering Film från Jönköping Energi om sopsortering (Kjell Sortering)

ÅTERVINNING MENY MILJÖ *= Du är här ÅTERVINNING OCH ÅTERANVÄNDNING För att inte slösa med naturresurser och för att inte smutsa ner miljön så återvinner vi våra sopor. Det innebär att vi kan återanvända det som går att använda igen. Det kan handla om att ta hand om stålet som en gång varit en gryta eller en bil. Det kan vara en PET-flaska som kan bli en ny PET-flaska, det kan vara en tidning som blir toapapper eller en kartong, guldet i ett kretskort till en dator som blir ett guldsmycke, eller en aluminiumburk som blir en värmeljushållare. En glasflaska kan bli en glasburk eller en ny flaska. Men för att kunna återvinna måste vi sopsortera. Alltså slänga och sortera vårt skräp på rätt sätt. Naturresurser * Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen Foto: www.fotoakuten.se

Sopsortering MENY MILJÖ *= Du är här VAD SKA VI GÖRA MED ALLA VÅRA SOPOR? För inte så länge sedan slängde människan sitt avfall på marken, man brydde sig inte om sina sopor. Detta var för att man trodde att jorden kunde ta hand om skräpet. Men nu har vi insett att jorden inte klarar att ta hand om allt vårt skräp och att vi måste återanvända materialet för att inte slösa med naturresurserna. Dessutom så går det åt massor av energi när saker ska nytillverkas. Så om vi blir bra på att återvinna sopor så sparar vi både på naturresurser och energi. Det finns olika sorters sopor/skräp. På land, i havet och osynligt skräp som inte syns. All typ av skräp som hamnar fel leder till miljöförstöring och kan vara miljöfarliga ämnen, så kallade miljögifter, som förstör vår miljö. För att kunna återvinna skräp som går att använda igen måste rätt sopa hamna på rätt plats. Om du sopsorterar metall, en läskburk t ex, så kan den återanvändas hur många gånger som helst. Även ämnena i en glasflaska kan återanvändas hur många gånger som helst och pappersfiber i tidningar kan användas upp till 7 gånger till. Men för att kunna återvinna måste du veta var du ska slänga ditt skräp. Naturresurser Återvinning * Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Länkar För att ta reda på vad som är sopor och skräp läs mer på: Håll Sverige rent Lär dig sortera rätt på www.sopor.nu Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

UPPGIFTER NATURRESURSER MENY MILJÖ *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Naturresurser Återvinning Sopsortering * Uppgifter Naturresurser 1. Vilka naturresurser använder du varje dag? 2. Vilka naturresurser är förnyelsebara och vilka är inte förnyelsebara? 3. Vilka naturresurser kan DU spara på? Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Återvinning 4. Kom på fler saker som kan återvinnas och återanvändas? Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Sopsortering 5. Vad är skräp? Ge exempel på synligt och osynligt. 6. Välj ut minst 3 olika typer av sopor. Beskriv hur man ska sortera dem. 7. Vad finns det för speciella sopor inom den bransch du valt att plugga inom? 8. Se minst 3 filmer på Förpacknings- och tidningsinsamlingen. 9. Skriv ner fem fakta om varför det är viktigt att återvinna/sortera sopor. Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

HÅLLBAR UTVECKLING MENY MILJÖ *= Du är här • VAD INNEBÄR HÅLLBAR UTVECKLING? • För att inte människorna som lever idag ska använda för mycket av jordens resurser talar man om en hållbar utveckling. Det betyder att en generation inte får bygga upp ett samhälle så att det skadar kommande generationers möjligheter till ett bra liv. • Hållbar utveckling handlar om att alla måste tänka klokt när vi bygger upp ett samhälle. Man kan inte bara tänka på sig själv utan man måste också tänka på människor i andra städer och länder. Och på de människor som ska leva i framtiden. Det handlar bland annat om att: • Var rädd om miljön och naturresurserna • Låta människor leva i trygghet • Inte slösa med pengar och förstöra ett lands/samhälles ekonomi • Inte bygga för mycket vägar, hugga ner för mycket skog, förstöra fina områden, utrota djur med mera. • Det här kan du göra: • Tänk på att inte köpa miljöfarliga produkter och tjänster. • Tänk på att inte köpa saker som gör att det blir mycket sopor när du använt produkten. • Handla saker som tillverkats på ett bra sätt så att den som arbetat med produkten fått bra betalt och inte farit illa. • Ät frukt och grönsaker efter säsong. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter * Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Länkar Här kan du läsa om vad Sveriges regering skriver om Hållbar utveckling. Att konsumera hållbart från Konsumentverket Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

EKOLOGISKA FOTAVTRYCK MENY MILJÖ *= Du är här Vad är ett ekologiskt fotavtryck? Ekologiska fotavtryck är ett begrepp för att se hur stor miljöpåverkan du gör eller som ditt land gör. Det går att mäta! Det du äter, de kläder du köper och de transporter du använder räknas om till en summa. Summan motsvarar så många jordklot som går åt om alla skulle leva som du. Om vi skulle använda jorden på ett hållbart sätt, skulle varje individ i Sverige använda 1,8 hektar mark- idag använder varje individ 6,1 hektar. Detta innebär att om alla skulle leva som vi i Sverige och Europa gör, så skulle vi behöva 3 jordklot! USA behöver 5 jordklot och Bangladesh 0,3. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Länkar Här kan du göra en övning om ekologiska fotavtryck. Läs mer på WWFs hemsida här. Hållbar utveckling * Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

MILJÖMÄRKNING MENY MILJÖ *= Du är här MILJÖMÄRKNING HJÄLPER OSS ATT VÄLJA RÄTT En viktig sak för att vi ska kunna leva efter visionen om en hållbar utveckling är att vi tänker på att inte köpa miljöfarliga produkter och tjänster, och att inte köpa saker som gör att det blir mycket sopor när vi använt produkten. Dessutom bör vi handla saker som tillverkats på ett bra sätt så att den som arbetat med produkten fått bra betalt och inte farit illa. För att hjälpa oss konsumenter finns det olika symboler som talar om ifall produkten eller tjänsten är bra för utvecklingen. En del talar om ifall produkten är energisnål, vilket är bra både för din ekonomi och för samhällets. En del märken talar om ifall maten tagits fram utan bekämpningsmedel och därmed är giftfri. Andra talar om att produkten inte släpper ut några gifter. En del märken är INTE miljömärken, men kan vara bra för en hållbar utveckling ändå. Det finns märken som visar att man tänkt på rättvisa arbetsförhållanden och bra lön för de som arbetar med produkten, och på att de inte utsatts för farliga ämnen i tillverkningen. Andra märken vill få oss att tro att produkten är bra för miljön och utvecklingen utan att den egentligen är det. Vi kan lätt bli lurade, det är viktigt att vet vad symbolerna betyder. Länkar Att konsumera hållbart från Konsumentverket Här kan du läsa om olika miljömärken Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Vilka miljömärken känner du igen? Klicka på dem för info. Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck * Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

UPPGIFTER HÅLLBAR UTVECKLING MENY MILJÖ *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling 1. Titta på regeringens hemsida och fundera över vilka prioriteringar som gjorts för att skapa en hållbar utveckling i Sverige 2. Vilka har ansvar för en hållbar utveckling? 3. Vad kan du göra för att bidra till hållbar utveckling? 4. Läs om Hållbarometern i Jönköpings kommun. Ge exempel på vad som görs i vår kommun för en hållbar utveckling?. Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning * Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Miljömärkning 5. Nämn några miljömärken som finns på livsmedel, elektronik och kläder? Här finns mer att läsa om olika miljömärken. 6. Vilka andra märken kan vara bra för en hållbar utveckling? 7. Bryr du dig om ifall det du köper är miljömärkt? Varför/varför inte? Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

KLIMAT MENY MILJÖ *= Du är här Länkar SMHI:s sida om klimat Här kan du läsa mer om miljöfrågor i Jönköping… VAD MENAS MED KLIMAT? Med klimat menar vi hur temperaturen, nederbörden, lufttrycket och vindarna är i ett speciellt område på jorden. Det handlar om hur allt detta tillsammans skapar ett speciellt klimat och hur det kan förändras under många år. Det finns t ex ökenklimat, stäppklimat, regnskogsklimat, polarklimat, varmtempererat klimat, medelhavsklimat mm. I Sverige är det framför allt SMHI som mäter och för statistik över klimatet. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter * Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

KLIMATFÖRÄNDRING MENY MILJÖ *= Du är här KLIMATET FÖRÄNDRAS Klimatet på en plats förändras över tid. Detta har skett genom årtusenden och årmiljoner. Vi har haft istider och tropiska klimat. Detta har förändrats naturligt. Men nu är de flesta forskare överens om att klimatet ändras fort och att det är människans sätt att leva som gör att klimatet förändras över hela jorden. Alla länder och områden, menar forskarna, genomgår en onaturlig klimatförändring. Det som i första hand påverkar klimatet är att vi släpper ut mer koldioxid i luften. Det gör vi genom att använda oss av olja, kol och gas som finns lagrat i jorden. Vi flyger mer, kör bil och eldar med olja och kol för att få elektricitet. Vi släpper ut växthusgaser och vi ökar på växthuseffekten. Film Naturvårdsverket har gjort en film om klimatförändringen. Klicka på länken och se filmen. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat * Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

VÄXTHUSEFFEKTEN MENY MILJÖ *= Du är här DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN Det har blivit ganska mycket varmare sedan 1980-talet. Uppvärmningen går ganska fort. Även om det inte ens är en grads ökning (bara 0,7 grader C) så påverkar det klimatet på jorden. Det blir varmare och torrare på vissa platser och på andra regnar det mer, det blir fler orkaner och kraftiga stormar, isen kring polerna smälter och havsnivån stiger. När det blir många sådana här väderförändringar på kort tid talar man om en klimat-förändring som påverkats av människan. Här kan du se hur medeltemperaturen har förändrats på jordens sedan 1860.(källa: SMHI) VAD ÄR VÄXTHUSEFFEKTEN? Växthuseffekten kallar vi det som händer när solstrålarna träffar jorden och värmer upp den, och värmen stannar kvar på jorden. Det är koldioxiden i atmosfären (luften runt jordklotet) som gör att strålarna först når jorden men sedan inte släpper tillbaka värmen ut i rymden. Koldioxiden är som glaset i ett växthus. Därför kallas koldioxid för en växthusgas. Utan växthuseffekten skulle det inte gå att bo på jorden. Då hade det blivit för kallt. Nu blir det mer och mer koldioxid i atmosfären eftersom vi använder olja, bensin, kol och naturgas (fossila bränslen). När man förbränner dessa blir det utsläpp i form av koldioxid. Detta gör att växthuseffekten ökar och därmed blir det varmare och varmare på jorden. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring * Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

VÄXTHUSEFFEKTEN PÅVERKAR MENY MILJÖ *= Du är här VÄXTHUSEFFEKTENS PÅVERKAN Vilken påverkan har växthuseffekten på oss som lever på jorden? Det leder till att vissa djur hotas av utrotning (t ex isbjörnen om norra polarområdet smälter) och människor kan behöva fly från sina länder eftersom det blir översvämningar, för varmt eller för torrt. De blir s.k. klimatflyktingar. Vi kan påverka hur mycket koldioxid som släpps ut genom att inte använda så mycket energi. Vi bör tänka på hur vi värmer upp våra bostäder, hur vi transporterar oss och vad vi köper. Vi bör också tänka på att återvinna vårt avfall för att spara på energin då nya saker ska tillverkas. • TIPS FÖR ATT BLI KLIMATSMART: • Undvik färskvaror som transporterats långt - de har flugits hit. • Tänk på hur en grönsak odlats (helst inte i ett uppvärmt växthus vintertid, eller långt bort). • Välj miljömärkta varor t ex Svanen • Minska bilåkningen. Fem färre mil i veckan motsvarar ungefär ett halvt ton koldioxid per år. Ta cykel eller tåg. • Om du måste åka bil: Se till att ha rätt däcktryck. Det minskar rullmotståndet - du sparar bensin och pengar! • Spara energi. T ex Släck ljuset, stäng av datorer och TV:n, dra ur laddare när du inte använder dem. Ha inte apparater på standby. • Sortera ditt avfall (sopor) så att det kan användas till nya produkter, eller bli till bioenergi (brännbart avfall eller biogas). • Minska på flygresorna. • Sänk innetemperaturen och se till att ha välisolerade fönster. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten *Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

UPPGIFTER KLIMAT MENY MILJÖ *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Klimat, växthuseffekten och påverkan 1. Beskriv växthuseffekten? Skriv ner. 2. Vad tänker du när du läser om klimatförändringen? Diskutera i grupp. 3. På vilket sätt tror du att du påverkar klimatet? Diskutera i grupp. 4. Hur kan du spara energi och därmed minska din klimatpåverkan? Skriv ner. 5. Se filmen från Naturvårdsverket, om klimatförändringen. Vad blir de största förändringarna av den onaturliga klimatförändringen? Nämn minst 3 stycken. Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar * Uppgifter Experiment Skräp-plankan Fatta katastrofen

SKRÄP-PLANKAN Experiment MENY MILJÖ *= Du är här Naturresurser Återvinning Sopsortering Uppgifter Hållbar utveckling Ekologiska fotavtryck Miljömärkning Uppgifter VAD BRYTS NER OCH VAD BLIR KVAR? Syfte: Du ska ta reda på vad som händer med olika sorts material som får ligga i jorden några månader. Vilket bryts ner snabbast? Vilket finns kvar? På så sätt får du också reda på vad som händer med saker som kastas i naturen. Det här behöver du: Planka (cirka 1 meter lång), häftapparat, olika typer av skräp till exempel bananskal, papper, en ballong, en kapsyl av aluminium, olika sorters plast, glasspinne, löv, snusprilla, cigarettfimp. Gör så här: Häfta fast olika sorters skräp på brädbiten. Ta med plankan till en plats där du kan gräva ner den. Gräv ett hål och lägg plankan på jorden med sakerna nedåt och skyffla tillbaka löven så att plankan täcks. Besök plankan med jämna mellanrum och titta vad som hänt, men försök att lägga tillbaka plankan precis som den låg. Anteckna och fotografera varje gång. Ungefärlig tidsåtgång: 1–9 månader. Klimat Klimatförändring Växthuseffekten Växthuseffekten påverkar Uppgifter Experiment * Skräp-plankan Fatta katastrofen

ENERGI MENY *ENERGI *= Du är här Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter VAD ÄR ENERGI? Det behövs energi för att få värme, för att laga mat, för att tända en lampa, för att köra bil, tända en brasa, åka tåg. Du behöver energi för att kunna tänka, prata och röra på dig. För att något överhuvudtaget ska kunna hända så behövs det vi kallar energi. Man kan säga att allt är energi och för att något ska kunna hända så sker en mängd energiomvandlingar. En energisort omvandlas till en annan och får därmed något att hända. Vi är beroende av energiomvandlingarna. Bli energismart! Det är viktigt att vi sparar på energin – klicka här för att läsa om/skriva ut energispartips! Tipsen kommer från Jönköpings kommun. Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

ENERGIFORMER MENY ENERGI *= Du är här Man kan inte tillverka energi utan bara omvandla energin mellan olika former. Energi kan heller inte försvinna, bara bli av sämre kvalitet som vi inte kan använda så mycket. * Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter • OLIKA FORMER AV ENERGI: • Strålningsenergi är t ex ljuset från solen eller värmen som du känner från en lampa. • Kemisk energi finns i t ex mat, olja, bensin. • Rörelseenergi när saker (eller du) rör sig. • Lägesenergi det har exempelvis vattnet INNAN det åker nedför vattenfallet. • Elektrisk energi använder vi oss av dagligen för att få alla apparater att fungera. Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Icke förnybara energikällor Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

ENERGIOMVANDLING MENY ENERGI *= Du är här SOLEN ÄR VIKTIG! Den mesta energin på jorden kommer från början ifrån solen. Men för att solstrålarna ska kunna användas så behöver energin från strålarna omvandlas till olika energiformer. Vår mat är ett exempel på där energin från början kommer från solen. Ljuset från solen behövs för att något ska kunna växa och då lagras den energin i växten (fotosyntes). Både vi och djuren äter av växterna och får energi. Äter vi kött så kommer alltså även den energin från växterna, som från början fick sin energi från solen. Energin i maten är så kallad kemisk energi som i vår kropp omvandlas till bland annat rörelseenergi när vi rör oss och värmeenergi. När det blåser ute så kommer den energin från början ifrån temperaturskillnader i luften, regnet blir till genom att värmen från solen får vattnet att stiga och bilda moln. Energiformer * Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

VI BEHÖVER ENERGIN MENY ENERGI *= Du är här MÄNNISKANS BEHOV AV ATT FLYTTA OCH OMVANDLA ENERGI Människan har alltid försökt att spara och flytta energin. Förr i tiden eldade och värmde man exempelvis stenar för att kunna laga mat på, man värmde vatten för att ta med sig i en flaska och värma upp en kall säng, man byggde en kvarn bredvid ett vattenfall så att man kunde göra ett vattenhjul som kunde driva en kvarn som malde mjöl. Det finns mängder av exempel på sätt att försöka ta med sig energi. Uppfinningar och utvecklingen har gjort att vi hela tiden kommit på olika sätt att använda oss av energi och energiomvandlingar. När elektriciteten uppfanns kunde man effektivt flytta energin. Man måste alltså inte använda energin precis där den finns, så som man behövde göra i t ex en väderkvarn, vattenhjul. Man kan göra elektricitet från kärnkraft eller vindkraft och sedan flytta den via ledningar genom hela landet. Sedan kan elektriciteten omvandlas igen, till exempel bli värmeenergi i en spis, rörelseenergi i en fläkt, strålningsenergi i en lampa. Det sker energiomvandlingar hela tiden runt omkring oss. Energiformer Energiomvandling * Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

UPPGIFTER ENERGIFORMER MENY ENERGI *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin * Uppgifter Energi inledning 1. Försök beskriva vad energi är. Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Energiformer 2. Nämn några energiformer. Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Energiomvandling 3. Varifrån kommer den mesta energin? 4. Varför är energiomvandlingar viktiga för oss? Vi behöver energin 5. Hur kan vi flytta energin till den plats där vi vill använda den? Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR MENY ENERGI *= Du är här • Förnybara energikällor är energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut. • Här kan du läsa mer om: • Solenergi • Vattenkraft • Vindkraft • Biobränsle Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter * Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

VINDKRAFT MENY ENERGI *= Du är här ATT TA TILLVARA VINDEN När det blåser är det ju luften som är i rörelse och genom att bygga ett vindkraftverk kan man ta till vara rörelseenergin i luften och omvandla den till el. Problem med vindkraft Ett vindkraftverk ger inte några utsläpp men de stora rotorbladen kan skada fåglar och ljudet som uppstår när bladen snurrar i vinden kan vara störande för oss människor. Ett annat problem med vindkraft är att det inte alltid blåser, därför behöver vindkraft för det mesta kompletteras med andra energikällor. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor * Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre Ett av de vindkraftverk som finns på Grännaberget. Det är 150 meter från marken till högsta vingspetsen. Foto: Jönköping Energi

VATTENKRAFT MENY ENERGI *= Du är här VATTENMASSOR SKAPAR ENERGI Vattenmassorna som forsar fram i älvar och åar kan användas till att driva vattenkraftverk. I ett vattenkraftverk omvandlas lägesenergin och rörelseenergin i vattnet till elektrisk energi. Vattenkraft har använts för elproduktion i mer än 100 år och är fortfarande den viktigaste källan för förnyelsebar elproduktion. Tillsammans producerar vattenkraftverken ungefär hälften av den el vi använder i landet. Dammar lagrar vatten En damm behövs så att man kan lagra vattnet uppströms. Det sparade vattnet i dammen använder man exempelvis på sommaren när det regnar mindre och vattenmassorna i ån inte är så stora. Problem med vattenkraft Ett problem som finns med vattenkraft är att det kan förstöra naturen och påverkar djuren negativt när man bygger kraftverksstationer, turbiner och dammar. Vattenkraft i Huskvarna I Sverige finns det ungefär 1 800 vatten-kraftverk, både stora och små. Huskvarnafallen är ett av de vattendrag som används för produktion av el genom vattenkraft. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft * Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre Huskvarnafallen, ett av de vattendrag som används för att skapael genom vattenkraft. Foto: Christina Lindqvist

SOLENERGI MENY ENERGI *= Du är här SOLENERGI, FÖRNYBAR ENERGIKÄLLA Med solenergi menar vi oftast inte det att solen är grund till all energi utan att man använder solens strålar. Vi kan använda oss av solfångare som kan omvandla solstrålar till värme. Solenergi kan också omvandlas till el med hjälp av så kallade solceller. Solenergi i Sverige och andra länder I Sverige där vi inte har så många timmar sol varje år är det fortfarande inte så lönsamt med solceller, men i länder där solstrålningen är större tror man att det snart ska vara möjligt att i större skala använda solceller för att producera el. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft * Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

BIOBRÄNSLE MENY ENERGI *= Du är här MATAVFALL BLIR BRÄNSLE Eftersom växterna tar upp solens energi när de växer, kan man genom att elda biobränsle få energi. Biobränsle kan vara ved, pellets och biogas. Man kan ha en vedkamin eller pelletspanna i sitt hus. För att tillverka biogas använder man matavfall från våra hushåll. Våra gamla matrester behandlas, och i en så kallad rötgaskammare blir de biogas som är ett alternativ till bensin och diesel. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi * Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre Foto: Jönköping Energi

FRAMTIDENS ENERGI MENY ENERGI *= Du är här FRAMTIDENS ENERGIKÄLLOR Eftersom vi blir mer och mer beroende av energi och eftersom vi vet att flera energikällor påverkar miljön negativt så forskars det mycket kring hur vi kan få mycket energi utan att förstöra naturen och miljön för framtidens människor. Det finns flera exempel på energikällor som ännu inte är fullt utvecklade men som man tror kan bli viktiga i framtiden. Vågkraft Fusion av väte Värme från jordens inre …… vad finns mer….. ? Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle * Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

UPPGIFTER FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR MENY ENERGI *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Energikällor1. Varför säger man ”förnybara energikällor”? 2. Vilken är den viktigaste förnybara energikällan i Sverige? Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor * Uppgifter Vindkraftverk3. Vad är problemet med vindkraft? Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Vattenkraft4. Varför byggs stora dammar i anslutning till ett vattenkraftverk? Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Biobränsle5. Varifrån kommer biogas? Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

ICKE FÖRNYBAR ENERGIKÄLLA MENY ENERGI *= Du är här Icke förnyelsebara eller lagrade energikällor är energi som en dag kommer att ta slut. De är ändliga energikällor. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter *Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

KÄRNKRAFT MENY ENERGI *= Du är här KÄRNKRAFT och URAN Grundämnet uran är det vanligaste ämnet i kärnkraftverk. Uran bildades samtidigt som jorden bildades och har alltså inte fått sin energi från solen. På 1930-talet upptäckte man att massor av energi frigörs när man delar på en uranatom (den minsta delen som finns i ämnet uran). Det kallas fission och är den teknik som används för att producera el i ett kärnkraftverk. Uran är mycket rikt på energi – ett kilo uran ger 50 000 kWh el. Det räcker till att värma upp två villor i ett helt år! Kärnkraften står för ungefär hälften av all el som vi förbrukar i Sverige. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor * Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Farliga effekter Efter att uranet har använts i reaktorn är det mycket radioaktivt vilket betyder att det kan skada allt levande, både djur, människor och växter. Därför behöver man lagra det använda uranet på ett säkert ställe i flera tusen år. Idag lagras det ofta långt ner i bergsrum. Ingen vet vad som kommer att hända med uranet i framtiden. Ett problem med kärnkraft är att det dessutom är farligt om något går fel under själva produktionen i kraftverket. Olyckor har hänt då radioaktiva ämnen läckt ut från kärnkraftverket och förstört miljön och skadat människor som bor både nära och långt ifrån kraftverket.. Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

I EN REAKTOR MENY ENERGI *= Du är här VAD HÄNDER I EN REAKTOR? I reaktorn (1) klyvs atomkärnorna, den kemiska energin omvandlas till värme. Värmen värmer vattnet (2) som omger reaktorn. Ångan som bildas får en turbin (3) att snurra, värmeenergi blir till rörelseenergi. I generatorn (4) omvandlas rörelsen till elektricitet. Vattnets kyls (5) och den resterande värmen tas om hand genom t. ex fjärrvärme. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft *I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre Illustration: Jönköping Energi

FOSSILA BRÄNSLEN MENY ENERGI *= Du är här FOSSILA BRÄNSLEN Fossila bränslen är ett gemensamt namn för olja, kol och naturgas. Det betyder att det är fossila, gamla, växter och djur som lagrat mycket länge i jorden och blivit till antingen olja, kol eller naturgas. Så på ett sätt kan man säga att av fossila bränslen har sitt ursprung från solen, även om det var mycket länge sedan, flera miljoner år sedan. I Sverige använder vi olja för att göra bensin, dieselolja och till flygbränsle. Kemisk energi blir rörelseenergi. Olja används även fortfarande till att värma upp hus och blir då värmeenergi. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter I många länder finns kraftverk som eldas med kol. Genom att elda kol kan man omvandla kolet och den kemiska energin till elektricitet. När man förbränner fossila bränslen ökar mängden koldioxid i luften. Även många andra giftiga ämnen släpps ut i luften. Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor * Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

SOPOR MENY ENERGI *= Du är här SOPOR BLIR EL OCH VÄRME Det finns mycket energi i våra sopor, i vårt avfall. Vi berättade innan hur vi kan ta tillvara energin i våra matrester, men vi slänger ju mer än mat. Förpackningar av papper och plast, trä, tyg, leksaker och mycket mer. Dessa sopor kan man elda upp och få el och värme. En anläggning som eldar sopor kallas för ett kraftvärmeverk. Du som bor i Jönköping har säkert åkt förbi Torsvikskraftvärmeverk. I Jönköping görs ungefär hälften av fjärrvärmen av sopor. Eftersom olika sorters sopor blandas kan man inte säga att det är en förnyelsebar energikälla, men ju mer sopor vi kan sortera innan de eldas upp, desto mer av våra naturresurser kan återvinnas. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Ett kraftvärmeverk fungerar som ett kärnkraftverk med den stora skillnaden att det är soporna som står för energin istället för uran. Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen * Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Illustration: Jönköping Energi Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre • När soporna brinner värmer de upp vatten som leds in i ångpanna genom stora rör. • Vattnet blir då ånga. Ångas leds vidare i rören och får en turbin att snurra. • När turbinen snurra omvandlas rörelsen till elektricitet i en generator. • Det varma vattnet kan sedan värma upp hus i kommunen. • När vattnet svalnat värms det upp på nytt när nya sopor eldas.

UPPGIFTER ICKE FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR MENY ENERGI *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Icke förnybara energikällor Varför säger man ”icke förnybara energikällor” (eller ändliga energikällor)? Vilket grundämne är vanligast som bränsle i ett kärnkraftverk? Vilka problem finns med kärnkraft? Beskriv vad som händer i en reaktor? Vilka fossila bränslen använder vi? Nämn 3 stycken. Vilka problem finns med fossila bränslen? Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor * Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

ELEKTRICITET MENY ENERGI *= Du är här Elektricitet är den energiform som vi människor är i störst behov av. Vi brukar också säga el eller ström. Elektriciteten började användas i större omfattning i slutet av 1800-talet. Alltså för drygt 100 år sedan. Idag är hela samhället beroende av att elektriciteten fungerar. Våra hem, våra telefoner, datorer, sjukhus, affärer, banker… allt är beroende av att vi har ström i våra elledningar. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Förnybara energikällor Men vad är elektricitet? Allting på vår jord består av små, små delar som kallas atomer. De är så små att man inte ens kan se dem i ett mikroskop. Atomen består av en kärna och runt kärnan finns det delar som kallas elektroner. Atomkärnan är positivt laddad, elektronerna runt kärnan är negativt laddade. Det är lika många positiva som negativa laddningar, det är jämvikt. Det är när elektroner vill hoppa över till en annan atom som elektricitet uppstår. En elektrisk ström är en ström av elektroner. Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter * Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre Läs mer om elektrisk ström och statisk elektricitet. Läs mer om el i ledningar.

TVÅ HÅL I VÄGGEN… MENY ENERGI *= Du är här TVÅ HÅL I VÄGGEN Elektriciteten som vi får från våra uttag i väggen kommer från någon energikälla. Vi skapar en elektrisk ström genom att elektronerna rör sig. El-kablarna är tillverkade av ämnen som leder ström bra, oftast metaller som järn eller koppar. Dessa ämnen kallas ledare. Runt kabeln har vi ett ämne som inte leder ström bra, till exempel plast och gummi. Det gör att vi kan ta i kablar och sladdar utan att få stötar. Dessa ämnen kallas för isolatorer. Luft leder inte ström bra. Därför kan man transportera el genom kraftledningar i luften. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Det är viktigt att komma ihåg att vatten leder ström bra. Därför får man inte stoppa en ledande strömkabel i vatten, eller ha elektriska apparater vid eller i vatten. Elektricitet * Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Isolatorer, plasthölje Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre Ledare, koppartråd

STATISK ELEKTRICITET MENY ENERGI *= Du är här HOPPANDE ELEKTRONER Om man gnider av elektroner från ett föremål så blir det för få elektroner kvar. Nya elektroner vill därför hoppa dit i de gamlas ställe. Allt vill vara i jämvikt, neutralt laddat. Detta kan vi uppleva om vi får statisk elektricitet: Om vi har gnidit av elektroner från exempelvis en tröja så har den för få elektroner. När vi sedan tar i till exempel ett dörrhandtag hoppar det genast över elektroner och vi får en liten stöt – statisk elektricitet. Samma sak händer ibland när du kammar dig. Du gnider av elektroner från håret till kammen. Håret står rakt ut om du håller något nära huvudet. Elektroner vill hoppa över till håret. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Åska Åskväder är en annan sorts statisk elektricitet. Då är den så oerhört mycket starkare och även farligare. Ett åskmoln är elektriskt laddat. Vanligt är att molnet är negativt laddat på undersidan. Det gör att marken närmast under molnet blir positivt laddad. Blixten syns när elektronerna ger sig iväg från molnet ner mot marken. Då är det bäst att vara inomhus eller sitta i en bil. Du ska inte stå under ett högt träd. Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… * Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

UPPGIFTER ELEKTRICITET MENY ENERGI *= Du är här SVARA PÅ FRÅGOR Ibland får du tänka själv, och ibland får du läsa dig till svaret. Använd sidorna i menyn, eller länkar till olika webbsidor. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Elektricitet Vad är elektrisk ström? Varför kan man ta i en sladd utan att få ström i sig? Vad är statisk elektricitet? Beskriv vad som händer med elektronerna när det åskar? Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Två hål i väggen… 5. Varför är det farligt att ha elektriska apparater i eller i närheten av vatten? Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet * Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

TROLLKAMMEN Experiment MENY ENERGI *= Du är här Syfte: Du får testa hur olika elektriska laddningar dras till varandra. Det här behöver du: En plastkam och tillgång till en vattenkran. Gör så här: Kamma igenom ditt hår med kammen så att det riktigt sprakar om det. Sätt på vattenkranen, det ska vara en smal stråle vatten, inte för tjock. Håll kammen nära strålen men akta så att den inte blir blöt! Vad händer med vattnet? Ungefärlig tidsåtgång: 10 minuter. Förklaring: När du kammar ditt hår uppstår statisk elektricitet. Det är laddningar som antingen drar sig mot eller ifrån varandra, ungefär som magneter gör. Kammens och vattnets laddningar drar sig ifrån varandra och därför böjs vattenstrålen till en båge. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment * Trollkammen Smattrande ballong Ballonger på snöre

SMATTRANDE BALLONG Experiment MENY ENERGI *= Du är här Syfte: Du får testa hur olika elektriska laddningar dras till varandra. Det här behöver du: En ballong, grovmalen peppar eller rispuffar, ev. en bit ylletyg eller nylonstrumpa Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter • Gör så här: • Lägg lite peppar eller rispuffar på en tallrik. • Blås upp ballongen och knyt den. • Gnid ballongen mot ditt hår (det fungerar bäst om du inte har något balsam, spray eller annat medel i håret). Om du hellre vill kan du gnida ballongen med en bit ylletyg eller en nylonstrumpa. • Håll ballongen över tallriken med peppar. Vad händer och varför? • OBS! Om du inte får pepparn/rispuffarna att röra sig så kan det bero på att du inte lyckats ladda ballongen ordentligt. Fortsätt gnida ballongen mot håret eller tyget och försök igen! • Ungefärlig tidsåtgång: 10 minuter. • Förklaring: Olika elektriska laddningar dras till varandra. När du gnider ballongen mot håret får den en positiv elektrisk laddning. Den positiva laddningen hos ballongen får den negativa laddningen hos pepparn/rispuffarna att dras mot ballongen. Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen * Smattrande ballong Ballonger på snöre

BALLONGER PÅ SNÖRE Experiment MENY ENERGI *= Du är här Syfte: Experiment med statisk elektricitet – lika/olika laddning Det här behöver du: Två ballonger och ett snöre. Energiformer Energiomvandling Vi behöver energin Uppgifter • Gör så här: • Blås upp ballongerna och knyt fast en ballong i vardera änden av snöret. • Häng ballongerna över fingret (ha fingret på mitten av snöret) så att ballongerna rör vid varandra. • Gnid sedan ballongerna mot håret. Du laddar då upp dem statiskt. • Häng ballongerna på samma sätt igen. • Vad händer och varför blir det så? • Ungefärlig tidsåtgång: 10 minuter. • Förklaring: Olika elektriska laddningar dras till varandra, medan lika laddningar knuffar ifrån varandra. Förnybara energikällor Vindkraft Vattenkraft Solenergi Biobränsle Framtida energikällor Uppgifter Icke förnybara energikällor Kärnkraft I en reaktor Fossila bränslen Sopor Uppgifter Elektricitet Två hål i väggen… Statisk elektricitet Uppgifter Experiment Trollkammen Smattrande ballong * Ballonger på snöre

HÄLSA MENY *HÄLSA *= Du är här OM HÄLSA Hur vi tar hand om vår kropp och vårt sinne påverkar hur vi mår som människor. Vi kan påverka hur vi lever och därmed, till viss del, också hur vi mår. En god hälsa innebär inte bara att man är frisk. Det innebär också att man känner att man mår bra. Hur man mår är olika från person till person. Ingen annan kan säga hur du ska må. Det finns personer som lever med svåra sjukdomar eller funktionsnedsättningar men ändå mår bra. En annan person kan se ut att ha ett bra liv men känner sig ändå sjuk. Vi har ett eget ansvar för att ha en god hälsa men vi kan också få samhällets hjälp om vi behöver den. En god hälsa handlar om många saker. Matvanor, motion, droganvändning och självkänsla och sexuell hälsa. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning KönssjukdomarOlika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Vi använder hemsidan http://www.umo.se/Det är Ungdomsmottagningen på nätet. Där står mycket om kärlek, sex, relationer, jämställdhet, hälsa, droger mm. Men där står också om hur och var man kan få hjälp om man undrar över något som gäller hälsan och hur man mår. På umo.se finns en ”Lyssna” funktion. Den aktiverar men längst upp på sidan. Klicka på Lyssna, klicka dig sedan till den text du vill få uppläst. Klicka på den första meningen i stycket. Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

PUBERTET Mer fakta finns på http://www.umo.se/. Klicka dig till ”Kroppen” och sedan ”puberteten”. Du kan få sidorna på umo.se upplästa för dig, välj Lyssna! MENY HÄLSA *= Du är här VAD HÄNDER I PUBERTETEN? Alla kommer i puberteten. En del kommer in i puberteten tidigt andra senare. Men oftast är det när man är mellan 10-15 år. Puberteten håller på i flera år, kanske ända tills man är 20 år gammal. Puberteten innebär att kroppen förändras. Från att vara ett barn ska man nu bli vuxen. Kroppsdelar växter och utvecklas, även tankar och känslor förändras. Tjejer och killar utvecklas på olika sätt. Här är lite fakta: Sex och relationer: * Pubertet Sexuell läggning KönssjukdomarOlika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 • Hos tjejen händer bl a: • Brösten börjar växa. De kan bli olika stora, se olika ut - det är normalt. • Mjölkkörtlarna i brösten utvecklas för att hon ska kunna amma ett barn. • Bröstvårtan hårdnar vid kyla och sexuell upphetsning. • Hår på könet. • Första mensen, dvs då ägg släpper från äggstocken och flickan kan bli med barn (börjar vanligen någon gång mellan 9-16 år och slutar vid 50-55 års åldern). Mens har man ca 1 gång i månaden, man skyddar sig med binda eller tampong. Tjejer blöder olika mycket, men knappt en halv deciliter (40 ml =0,4 dl) vid varje mens. Mensen påverkas av hur tjejen mår, hennes hälsa, hur/vad hon äter och hur mycket hon tränar mm. • Flytningar är slem/vätska från livmoderhalsen. Tjejen har det alltid men mer före och efter mens, ägglossning och vid sexuell upphetsning. Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter • Hos killen händer bl a: • Rösten förändras, kallas målbrotten. • Hår på könet. • Pung och penis växer. De blir olika stora/långa hos olika personer, vilket är normalt. • Stånd är när blod fyller svällkroppen i penisen och penisen blir hård. Det kallas erektion. Det sker vid sexuell upphetsning men kan också ske på morgonen, då kallas det morgonstånd. • Första utlösningen har pojkar kommer oftast i tidiga tonåren vilket innebär att pojken kan bli pappa eftersom spermierna nu börjat produceras. Det produceras miljarder sädesceller (spermier) i veckan, ca 150 miljoner om dagen. Som mest spermier produceras mannen är runt 20 år. Men spermierna kan aldrig ta slut. Även gamla män kan bli pappor. Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

SEXUELL LÄGGNING MENY HÄLSA *= Du är här VAD ÄR SEXUELL LÄGGNING? När man talar om sexuell läggning menar man hur kärlek och kön hänger ihop. Det finns flera olika typer av sexuell läggning och alla typer är ok. Heterosexuell – när man gillar någon av motsatt kön Homosexuell – när man gillar någon av samma kön Bisexuell – när man gillar båda tjejer och killar Det är viktigt att veta att vilken sexuell läggning man än har så, har man samma rätt och frihet i Sverige att leva det liv man vill leva. Kolla på filmen: http://www.youtube.com/watch?v=vpZTCr17hJk. Den vill få oss att fundera på om det verkligen finns något som är normalt eller onormalt Sex och relationer: Pubertet * Sexuell läggning KönssjukdomarOlika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

KÖNSSJUKDOMAR MENY HÄLSA *= Du är här VAD ÄR KÖNSSJUKDOMAR? Det finns flera sjukdomar som smittar vid samlag. De kallas könssjukdomar. Det kan vara både virussjukdomar och bakteriesjukdomar. En del kan man bota en del blir kroniska, dvs att man har kvar dem hela livet. Om man misstänker att man blivit smittad ska man genast gå och testa sig. Testerna görs på ungdomsmottagningen eller vårdcentralen. Bli man smittad måste man i vissa fall också anmäla det till myndigheterna och sedan ta ansvar för att man inte smittar någon annan. Lagen kallas för Smittskyddslagen och säger att vi måste söka läkarvård och sedan tala om vilka vi haft sex med. Detta för att man ska kunna spåra smittan och förhindra att fler smittas. Könssjukdomar kallas ibland för STI eller STD. Det är förkortningar av Sexually Transmitted Infections/Diseases. Smittan överförs genom könsorganen, munnen eller analöppningen. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning * KönssjukdomarOlika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter Dessa sjukdomar omfattas av smittskyddslagen. Man MÅSTE alltså söka läkare: Klamydia, Gonorré, Hiv/aids, Syfilis, Hepatit.

Olika könssjukdomar MENY HÄLSA *= Du är här • FAKTA OM NÅGRA KÖNSSJUKDOMAR • Klamydia • Den vanligaste könssjukdomen. Behandlas med antibiotika. Sveda när du kissar är vanligaste besväret. Utan behandling kan infektionen leda till att du inte kan få barn. KONDOM skyddar. • Gonorré • Behandlas med antibiotika. Sveda när du kissar, flytningar från urinröret, slidan och ändtarmen, dessutom ont i halsen. KONDOM skyddar. • HIV/AIDS • Sjukdomen är dödlig. Du skyddar dig mot hiv-smitta genom att undvika att komma i kontakt med viruset via blod eller andra kroppssekret. KONDOM skyddar. • Kondylom(eller könsvårtor): • Du kan se vårtorna och känna dem med fingrarna. De liknar små knottror. • Ofarliga vårtor som till slut går över av sig själv. Det finns behandling för vårtorna men ingen bot. KONDOM skyddar. • Herpes • Besvären är sveda, sår och blåsor som kan smitta vid direktkontakt. Ingen bot finns, men virusmedicin ger lindring. KONDOM skyddar. • Läs mer på : http://www.umo.se/Sex/Konssjukdomar/ Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning Könssjukdomar * Olika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

PREVENTIVMEDEL MENY HÄLSA *= Du är här • Vill man vara säker på att inte blir gravid är det viktigt att skydda sig när man har sex. Det som skyddar mot graviditet kallas preventivmedel. Det finns många olika typer av preventivmedel: • Kondom:är ett litet tänjbart gummifodral som rullas på penis när killen har stånd. Om den används på rätt sätt, det vill säga vid varje samlag och under hela samlaget, ger kondomen ett bra skydd mot graviditet. Kondom kan man köpa i livsmedelsaffärer, kiosker eller på ett apotek. Kondom är dessutom det enda preventivmedlet som skyddar mot könssjukdomar. • P-piller/minipiller:är ett piller som tjejen ska ta regelbundet varje dag. Det innehåller hormoner som lurar kroppen att inte ha ägglossning eller gör så att ett ägg inte kan fastna i livmodern. P-piller eller minipiller måste skrivas ut av en barnmorska på vårdcentralen eller ungdomsmottagningen. • P-stav:är en lite stav på några cm som förs in under huden på tjejens överarm. Den innehåller hormoner som gör att det blir segt slem i livmoderhalsen så att spermierna inte kan ta sig in, ägget får också svårare att fastna i livmodern. En P-stav kan man få på en ungdomsmottagning eller vårdcentral. • Spiral:den är T-formad och några cm stor. Den förs in i tjejens livmoder när man är hos en gynekolog. Den kan sitta kvar i flera år. Det finns olika sorters spiraler. • Säkra perioder: är inte något säkert skydd mot graviditet. Det går ut på att man har samlag då risken/chansen för att bli gravid är så liten som möjligt, dvs före eller efter ägglossningen (oftast har tjejen ägglossning 14 dagar före mensen). • Avbrutet samlag: innebär att killen drar ut sin penis och får sin utlösning utanför slidan. Det är inte någon säkert skydd mot graviditet. • Akut-p-piller ("dagen efter"): är ett piller man tar efter ett oskyddat samlag. Inget regelbundet skydd. Det kan användas som en nödlösning efter ett oskyddat samlag som genomförts vid tiden för ägglossning. De kan också användas om den vanliga metoden misslyckats, till exempel om kondom gått sönder eller p-piller glömts. Akut-piller erbjuds också efter våldtäkt. Inom tre dygn efter oskyddat samlag tas akut-piller. De finns att få på ungdomsmottagningen eller köpa på apotek. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning KönssjukdomarOlika könssjukdomar * Preventivmedel Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter Läs mer på: http://www.umo.se/Sex/Skydd-mot-graviditet

GRAVIDITET MENY HÄLSA *= Du är här ETT NYTT LIV För att en kvinna ska bli gravid måste spermier ha befruktat ett ägg inne i kvinnans äggledare. Ett befruktat ägg måste sedan fastna i livmodern och börjat växa till ett foster. När ett ägg har lämnat äggstocken vandrar det in i äggledaren och lever i ca ett dygn. Om spermier träffar ägget under det dygnet sker en befruktning. Spermier kan dock överleva flera dagar inne i tjejen efter ett samlag. Ett befruktat ägg är alltså en del från mannen och en del från kvinnan som tillsamman blir en helt ny cell som delar sig och delar sig igen osv. Det bildas ett foster med nya organ och kroppsdelar och efter nio månader, 40 veckor, har det befruktade ägget utvecklats till en helt ny människa. Titta på bildspelet:http://www.umo.se/Kroppen/Graviditet/Hur-gar-det-till-nar-en-tjej-blir-gravid1/ Om man vet att man haft oskyddat sex kan man börja fundera över om man är gravid. Tjejen märker oftast att hon är gravid när mensen inte kommer som den ska, när brösten börjar ömma och hon kanske börjar må illa. För att testa om man är gravid kan man köpa ett graviditetstest. De säljs i vanliga livsmedelsaffärer eller på ett apotek. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning KönssjukdomarOlika könssjukdomar Preventivmedel * Graviditet Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

FÖRLOSSNING MENY HÄLSA *= Du är här Om man beslutar sig för att fullfölja graviditeten kommer man till slut fram till förlossningen. Det är då barnet föds. Under hela graviditeten har barnet fått sin näring genom navelsträngen. Navelsträngen är fäst i moderkakan som i sin tur sitter fast i livmoderns vägg. Genom moderkakan och navelsträngen har näringen från mamman nått barnets blod. Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning KönssjukdomarOlika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet * Förlossning Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Barnet har fram till förlossningen legat i vatten, fostervatten, och även fått syre genom navelsträngen (via blodet). Innan förlossningen bör barnet ha vänt sig så att det ligger med huvudet ner mot slidan. Om barnet inte vänt sig kan det även födas med rumpan först. Annars måste man göra ett kejsarsnitt, dvs öppna mamman mage för att få ut barnet. Efter förlossningen måste barnet snabbt börja andas och lära sig äta själv. Nu finns ju inte någon näring direkt från mamman längre. Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

ABORT MENY HÄLSA *= Du är här VAD ÄR ABORT? Abort betyder att man avbryter en graviditet. Man kan göra abort fram till dess att fostret är 22 veckor. Abort görs på sjukhus och man kan få hjälp och stöd både före och efter en abort. Hur man gör en abort beror på hur gammalt fostret är. Ju äldre fostret är ju mer komplicerat blir ingreppet. Om man ska göra en abort eller inte bestämmer i slutänden tjejen ensam. Ingen annan kan bestämma eftersom man får göra en abort utan att föräldrarna behöver få veta. Personalen som gör aborten har tystnadsplikt. Däremot är det bra att prata med någon om hur man mår eftersom en abort är ett stort och ibland svårt beslut. Läs mer på : http://www.umo.se/Kroppen/Graviditet/Abort/ Sex och relationer: Pubertet Sexuell läggning KönssjukdomarOlika könssjukdomar Preventivmedel Graviditet Förlossning * Abort Uppgifter 1 Uppgifter 2 Självkänsla Bra självkänsla Låg självkänsla Uppgifter Droger Tobak Alkohol Narkotika Uppgifter

NATURKUNSKAP 50p