Barnfattigdom i Norden – forskning och policy

1. Barnfattigdom i Norden – forskning och policy Tapio Salonen IVOSA tapio.salonen@vxu.se www.vxu.se

2. Background • Poverty a non-issue for decades • Rights of the Child (Child Convention) ratified by the Swedish parlament 1989 • Economical crisis in the 90s • Influence of EU

3. The Child Poverty League Per cent of children living below national poverty line 2000 (> 50 % median income) Source: Figure 1 Child Poverty in Rich Countries 2005. UNICEF 2005.

4. Changes in Child Poverty Rates during the 1990s. Source: Figure 2 Child Poverty in Rich Countries 2005. UNICEF 2005.

5. Figure 1: At-risk-of poverty rate in the EU (%), total population and children, 2005 Source: SILC (2005) - income year 2004 (income year 2005 for IE and the UK); except for BG and RO -estimates based on the 2005 national Household Budget Survey. UK data provisional

6. Figure 8: Impact of social transfers (excl. pensions) on the poverty risk for children and for the overall population (in % of the poverty risk including all social transfers), 2005 Source: SILC (2005) - income year 2004 (income year 2005 for IE and the UK); except for BG and RO estimates based on 2005 national household budget survey; UK data provisional

7. Summary Child Well-being in Rich Countries Source: UNICEF 2007. OECD countries with insufficient data to be included in the overview: Australia, Iceland, Japan, luxembourg, Mexico, New Zealand, the Slovak Republic, South Korea, Turkey.

9. Salonen T. 2002a. Barns ekonomiska utsatthet under 1990-talet. Bidrag till ett kommunalt barnindex Tre därpå publicerade årsuppföljningar; Salonen T. 2002b. Barns ekonomiska utsatthet – 2000 Salonen T. 2003. Barns ekonomiska utsatthet – årsrapport 2003 Salonen T. 2004. Barns ekonomiska utsatthet – årsrapport 2004 Salonen T. 2007 Barns ekonomiska utsatthet – årsrapport 2006 Salonen T. 2008 Barns ekonomiska utsatthet – årsrapport 2007 Samtliga dessa studier är publicerade av Rädda Barnen och finns tillgängliga på deras hemsida www.rb.se. Dessutom finns populärversioner och en sökbar kommundatabas om barns ekonomiska utsatthet tillgängliga på dessa hemsidor.

10. Vad är barnfattigdom?”Barn som lever i ekonomiskt fattiga familjer eller i familjer som uppbär socialbidrag ” 1. Ekonomisk fattigdom = låg inkomststandard (under 1.0) Disponibel inkomst/norm för konsumtion + boendenorm 2. Barn i familjer med socialbidrag

11. Andel barn i familj med låg inkomststandard respektive socialbidrag 1991-2005

12. Låg överlappning även 2005 mellan barn i familjer med låg inkomststandard och barn i familjer med socialbidrag Låg Inkomst- standard, 5,4 % Överlappning, både ekonomiskt fattiga och med socialbidrag 2,4 % Uppbär socialbidrag4.7%

13. Barnfattigdomen i Sverige – årsrapport 2007 • År 2005 levde 12,6 procent av barnen i en fattig familj. • 242 000 barn levde i fattigdom, 10 000 färre än föregående år.

14. Fortsatt stora skillnaderår 2005 • Mellan barn med utländsk och svensk bakgrund • Mellan barn med ensamstående och sammanboende föräldrar • Mellan barn i de fattigaste och rikaste familjerna • Mellan rikare och fattigarestadsdelar i storstäderna • Mellan rika och fattiga kommuner

15. Barnfattigdomen minskar marginellt

16. Skillnaden mellan fattiga och rika fortsätter öka

17. Risken för barn med utländsk bakgrund att växa upp i en fattig familj är mer än fyra gånger så stor och ökar från 2004 till 2005

18. Fler barn växer upp med ensamstående förälder 2005 jämfört med 1991

19. Stora skillnader beroende på familjeförhållande och bakgrund

20. Skillnaden mellan kommuner med lägst och högst barnfattigdom ökar något

21. Andel barn i hushåll varken ekonomiskt fattiga eller med socialbidrag 2004 och 2005. 10 kommuner med högst respektive lägst ranking år 2005. Kommun Ranking Procent Ranking Procent Förändring 2005 / 2004 2004 2004 2005 2005 i procent i ranking Lomma 1 95,2 1 95,7 0,5 0 Kävlinge 4 94,4 2 95,5 1,1 -2 Hammarö 2 95,0 3 95,0 0,0 1 Älmhult 8 94,0 4 94,9 0,9 -4 Habo 13 93,3 5 94,7 1,4 -8 Täby 11 93,7 6 94,7 1,0 -5 Knivsta 5 94,3 7 94,5 0,2 2 Danderyd 21 92,9 8 94,5 1,6 -13 Svedala 3 94,5 9 94,5 0,0 6 Nykvarn 7 94,1 10 94,5 0,3 3 ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Eskilstuna 281 81,9 281 82,3 0,4 0 Stockholm 282 81,0 282 81,9 0,8 0 Storfors 274 83,7 283 80,7 -3,0 9 Södertälje 283 80,4 284 80,5 0,1 1 Göteborg 285 79,3 285 80,0 0,7 0 Årjäng 286 77,4 286 78,1 0,7 0 Botkyrka 289 76,6 287 77,2 0,6 -2 Eda 287 77,2 288 76,7 -0,5 1 Landskrona 288 76,8 289 76,2 -0,6 1 Malmö 290 68,6 290 68,4 -0,2 0

22. Examples of Divergent Trends in Child Poverty in Swedish Municipalities 2000-2004.Per cent of all children not living in child poverty.

23. Barnfattigdomen är hög i storstäderna

24. Stora skillnader mellan storstädernas stadsdelar

26. Barns vardag med knapp ekonomi. En studie om barns erfarenheter och strategier.Doktorsavhandling av Anne Harju. 11 april 2008IVOSA, Växjö universitet Två översiktliga resultat: • Knapp ekonomi har betydelse för barnen, i relation till andra barn och i relationen mellan barn och föräldrar. • Barnen är aktiva i formandet av vardagen och den begränsade ekonomin. De väljer olika strategier för att antingen leva med den knappa ekonomin eller för att öka det egna eller familjens handlingsutrymme

27. Pågående forskningsprojekt:Frivilligt socialt arbete och ekonomiskt utsatta barnfamiljer MiV-gruppen Växjö universitet http://www.vxu.se/ivosa/forskn/miv/

28. Frivilligorganisationer – ett brokigt landskap • Traditionella och väletablerade organisationer (t.ex. Svenska kyrkan, Stadsmissionen, Majblomman) • Nya organisationer med specifika profiler utifrån bl.a. etnicitet, religion, brukarintressen. ”moderna ad hoc organisationer”

29. Kategorisering av frivilligorganisationers fokus • Röst eller service • Självhjälp eller hjälp till andra Kombinerar arbetet för vissa intressen och värden med konkreta aktiviteter, olika former av service och bistånd. (Lundström 2004)

30. Det lokala frivilliga sociala arbetet – vad handlar det om? • Skiljer sig frivilligorganisationer åt på nationell och lokal nivå? • Vilka former av utsatthet beskriver organisationer i relation till de barnfamiljer de möter? • Hur agerar de i relation till familjernas utsatthet? • Hur uppfattar de sin roll i förhållande till offentliga och andra välfärdslösningar?

31. Empiri • Tre kommuner i Sverige; Göteborg, Malmö och Växjö • Fokus på tre teman 1. Former & innehåll i org. arbete 2. Hur org. förhåller sig till andra org. 3. Finansiering

32. MAJBLOMMAN 22 miljoner till kläder, glasögon och kollo • Majblommans lokalföreningar delade förra året ut närmare 22 miljoner kronor till barn i Sverige som har det besvärligt på grund av sjukdom, funktionshinder eller social situation. Nödvändiga saker som kläder, skor och glasögon ligger i topp. Dessutom delades pengar ut till lokala barnprojekt, majblommepengar till skolan och till barnens klasskassor. Majblommans krav • Skolavgifter ska slopas i skolan. Skolorna måste följa lagen som säger att utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri för eleverna. • Barns glasögon ska betraktas som en medicinsk behandling och ingå i högkostnadsskyddet. • Kommuner ska ta ansvar för barn även under lov, det gäller inte minst det långa sommarlovet.

33. Kampanjfilmer om barnfattigdom: http://www.majblomman.se/Om-barnfattigdom/Kampanjfilmer-om-barnfttigdom/ Exempel: Amin och cykeln som blev för liten http://www.majblomman.se/Att-salja/Majblommans-filmer-2008-nr-3/

34. ”Så här bekämpar Majblomman barnfattigdom i Sverige” Vi uppmärksammar barns aktuella behov genom de tiotusentals brev som kommer till Majblomman. När vi ser att det finns brister i det ansvar som samhället ska ta uppvaktar vi politiker och andra beslutsfattare för att förbättra barns villkor. Främst handlar det om att följa de lagar som finns och tolka lagarna utifrån barnets bästa. Påverkansarbete är ofta en långsam process varför vi samtidigt måste hjälpa så många barn som möjligt. Barns behov är omedelbara varför vi ger bidrag som gör att Kalle kan följa med på skolutflykten just idag!

35. http://www.insolvens.se/ Välkommen till Föreningen InsolvensInsolvens är en förening som vänder sig till dig som är överskuldsatt eller till dig som sympatiserar med de svårigheter överskuldsatta möter i sin vardag. Vi arbetar på två plan, dels att erbjuda stöd och ge råd till den som lever som överskuldsatt, dels att väcka opinion bland allmänhet och beslutsfattare för att förändra evighetsgäldenärens hopplösa situation.Vi vill lyfta skuldbördan från den enskilda individen. De fyra vanligaste anledningarna till överskuldsatthet, eller att en person anses vara .kvalificerat insolvent. är sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa eller konkurs. Många gånger en kombination av dessa olika anledningar. Straffet står inte i proportion till "brottet", en skilsmässa bör inte kunna förstöra flera tiotals år av en persons vuxenliv, inte heller som idag en hel barndom. Inte heller en sjukdom, en konkurs eller arbetslöshet. Verktygen den överskuldsatte har är för få och för trubbiga. Idag finns i princip bara skuldsanering, alldeles för få lyckas med konststycket att få sin ansökan beviljad.Vi behöver hitta fler möjligheter, fler vägar att gå. Vi arbetar i lokalföreningarna mot den enskilde evighetsgäldenären och på riksplanet med opinionsbildning. Vi är många men behöver bli fler. Myndigheterna börjar förstå problematiken men ännu är det mycket att göra. Kontakta oss för mer information eller medlemskap.Riksförbundet054 - 250 11 80 Bli medlem i Insolvens och hjälp oss att påverka.Tryck här för att komma till ansökningssidan. :: Välkommen :: Bli medlem Lokalföreningar» INSOLVENS HUDIKSVALL » INSOLVENS SANDVIKEN » INSOLVENS HELSINGBORG » INSOLVENS JÄMTLAND » INSOLVENS KARLSTAD » INSOLVENS LUND » INSOLVENS MALMÖ » INSOLVENS STOCKHOLM » INSOLVENS VARBERG

36. Dagen.se - 15 maj 2008: Fattiga svenskar får det allt svårareI Bergsjön skulle kön av fattiga kunna ringla utanför kyrkdörren. I Stockholm söker sig allt fler barnfamiljer till Stadsmissionen för att få hjälp med hyran - och slippa bli vräkta. I Umeå har de som kommer till Frälsningsarmén svårare ekonomiska problem än vad som var vanligt för några år sedan.  - Visst finns det fattiga som köar för mat i Sverige. De syns kanske inte, men det beror på hur man organiserar dem.Hade vi låst dörren och öppnat den på ett visst klockslag, så skulle vi ha en kö utanför dörren.Nu så är det öppet och de kommer inramlande, sätter sig och väntar.Men visst finns det kö, säger Eva Brajtner, diakon i Bergsjöns kyrka i Göteborg.Det är onsdag och matutdelning.Två frivilliga vid Bergsjöns församling slevar upp gryta i plastpåsar. Ett hundratal personer väntar på att få en matkasse med färdigmat, baguette och sallad.Så här är det varje onsdag och fredag.Hade det varit oftare eller funnits mer, hade det också gått åt, säger Eva Brajtner.

37. Rädda Barnen anser att fattiga familjers levnadsnivå i Sverige måste förbättras. Barnfattigdomen skapar ett avstånd och utanförskap, som på sikt kan hindra både den ekonomiska utvecklingen och integrationen mellan flyktingar och svenskfödda. För att kunna tillämpa Barnkonventionen i praktiken krävs kunskap både om barn i olika situationer och deras utveckling och rättigheter. • Rädda Barnen kräver därför att: • Regeringen utarbetar en handlingsplan för hur barnfattigdomen ska undanröjas i • Sverige. • - Barnfattigdomen halveras i Sverige fram till år 2006. • Varje kommun noga analyserar barnfattigdomen och snarast vidtar åtgärder för • de barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet.

38. Rädda Barnen övervakar hur staten och kommunerna i Sverige lever upp till artikel 27 i Barnkonventionen, om barns rätt till skälig levnadsstandard. Om vi ska ha en politik som utgår från barnets bästa och som utjämnar stora skillnader i barnfamiljernas livsvillkor krävs politiska prioriteringar som grundar sig på korrekta faktaunderlag.

39. Sveriges Makalösa föräldrar Sveriges Makalösa föräldrar vill arbeta utåtriktat och synliggöra ensamstående föräldrar och deras barn genom att: • Driva opinionsarbete i press, radio och tv. • Öka kunskapen om ensamstående föräldrar och deras barn i andra organisationer och yrkeskårer. • Föreläsa och presentera organisationen på högskolan och andra relevanta sammanhang. • Fungera som kunskaps- och resurscentrum för alla som vill veta mer om gruppen ensamstående föräldrar och deras barn. • Ge ut en pigg, vass och aktiv tidning av hög kvalitet. • Använda organisationens hemsida som ett ständigt aktuellt informationsforum.

40. Sveriges Makalösa föräldrar vill arbeta inom organisationen och stärka ensamstående föräldrar och deras barn genom att: • Främja lokalt nätverksarbete och bygga system för att stödja det lokala arbetet i både gamla, nya och blivande lokalföreningar. • Stödja organisationens medlemmar genom att ge dem råd och vägledning i det lokala opinions- och föreningsarbetet, samt förmedla kontakter med andra aktiva, inom och utom organisationen. • Initiera olika slags fortbildning för medlemmarna, framför allt i föreningskunskap och organisationsutveckling men också i t ex juridiska, ekonomiska och sociala frågor av relevans för medlemsgruppen. • Organisera bra och billiga helg- och semesteraktiviteter för medlemmarna. • Försöka få till stånd olika former av välfungerande självhjälpsverksamhet som familjenätverk och självhjälpsgrupper.

41. Sammanfattande intryck • Ökat söktryck från barnfamiljer • Skillnad mellan org. som dels erbjuder konkret hjälp dels förmedlar hjälp • Blandform mellan ”röst” och ”stöd/service” • Kriterier för stöd - objektsrelaterad • Komplicerad relation mellan frivilligorg. och off. verksamheter • Variation i finansiering

42. INSATSER MOT BARNFATTIGDOM Reaktiva Proaktiva Selektiva Generella