Kommunalekonomisk utjämning

1. Kommunalekonomisk utjämning – en beskrivning av 2014 års system för kommunalekonomisk utjämning Derk de Beer Anders Folkesson derk.de.beer@skl.seanders.folkesson@skl.se Mona Fridell mona.fridell@skl.se

2. Disposition • Principiellt och bakgrund • Inkomstutjämningen • Kostnadsutjämningen • Strukturbidrag och regleringsbidrag • Myter kring utjämningssystemet • Kort om LSS-utjämningen

3. Den kommunalekonomiska kontexten • Det kommunala självstyret • Beskattningsrätt • Stor kommunal sektor • 20 procent av BNP • Enhetsstat • Stora skillnader inom kommunkollektivet • Utjämningssystemet; garanten för likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets kommuner

4. Kommunernas intäkter 2012

5. Kommunernas kostnader 2012 (529 mdkr)per verksamhet per kostnadsslag

6. Utjämningssystemets syfte Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnader. Likvärdighet och opåverkbarhet är nyckelorden

7. Utjämningssystemets olika delar • Inkomstutjämningen; • skattekraft, mestadels statligt finansierad (det generella statsbidraget) • Kostnadsutjämningen • strukturella behov, mellankommunal • Strukturbidraget • ”permanenta införandebidrag”, statligt finansierad • Regleringsposten • Skillnaden mellan de generella statsbidrag (”påsen”) och kommunernas anspråk utifrån ovanstående delar

8. Varför ett utjämningssystem? Stora skillnader i inkomster Vid en genomsnittlig skattesats på 20,59 %

9. Skatteintäkten med en genomsnittlig skattesats på 20,59 % blir

10. Varför kostnadsutjämning? • Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av strukturella behov • Demografin • 17 % i Lerum och 27 % i Hagfors över 65 år • Behovskillnader • Socioekonomi • Utländsk bakgrund • Produktionsfaktorer • Bebyggelsestrukturen • 37 % tätortsgrad i Orust, 90 % i Jönköping • Långa avstånd • Lönestrukturer • Byggkostnader

11. Utjämningssystemets omsättning 2014, miljarder kronor

12. Staten (generellt statsbidrag 85,6 mdkr.) Inkomstutjämn.-bidrag 86 170 mkr. Inkomstutjämn. -avgift -4 894 mkr. Strukturbidrag 2 176 mkr. Regleringspost 2 120 mkr. 59 534 mkr. 26 636 mkr. 1 519 mkr. 657 mkr. -410 mkr. -4 484 mkr. 4 405 mkr. -2 285 mkr. Landstingen Kostnadsutjämning bidrag 1 563 mkr. avgift -1 556 mkr. Kommunerna Kostnadsutjämning bidrag 6 492 mkr. avgift -6 468 mkr.

13. Inkomstutjämningen

14. Inkomstutjämningssystemet • Länsvis skattesats: • Kompensationsgraden (65, 85 resp 95 procent) (KG) • Medelutdebiteringen år 2003 (20,64 skattekronor för kommuner), • Skatteväxlingar i respektive län mellan 1991–2013 (SVLÄN) • Den vägda genomsnittliga skatteväxlingsnivån i riket mellan 1991–2003 (4,16), • Skatteutjämningsunderlag • Garantinivån på 115 procent, • SK är medelskattekraften i riket och • SKi är skattekraften i kommun i.

15. Länsvisa skattesatser

16. Länsvis skattesats • ”Marginalbidrag”/”marginalskatt” • Orust har större ansvar än Hallsberg=> får större bidrag i inkomstutjämningen. • Kungsbacka är en avgiftskommun. Får behålla 40% av ny relativ skattekraft.

17. Skatteutjämningsunderlaget • Inkomstutjämningens andra variabel • Skatteutjämningsunderlaget är skillnaden mellan kommunens skattekraft och garantinivån • Garantinivå (115 % av rikets medelskattekraft) är 226 000 kr/inv • Skattekraft över 115 % = avgift (14 kommuner) • Skattekraft under 115 % = bidrag (276 kommuner)

18. Kungsbackas utfall i inkomstutjämningen

19. Hallsbergs utfall i inkomstutjämningen

20. Utfall inkomst-utjämn

21. Marginalintäkter vid förändring av skatteunderlaget (ex Hallsberg)

22. Marginalintäkter vid förändring av skatteunderlaget (ex Hallsberg)

23. Långtgående inkomstutjämning

24. Kostnadsutjämningen

25. Varför kostnadsutjämning? • Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av strukturella behov • Åldersstruktur • Behovsvariationer: • Socioekonomi • Produktionsfaktorer • Bebyggelsestrukturen • Lönestrukturer • Byggkostnader

26. Kostnadsutjämning • Systemet ska inte utjämna för de kostnadsskillnader som beror på varierande: • ambitionsnivå • effektivitet • avgifter • Inomkommunalt system, nollsummespel mellan kommunerna • Ingen statlig finansiering

27. Standardkostnad • Kostnadsutjämningen består av olika delmodeller (9+1 för kommunerna och 3+1 för landstingen), där varje delmodell avser olika verksamheter eller faktorer som används i verksamheten. För varje delmodell räknas det fram en standardkostnad • Standardkostnaden är den kostnad som kommunen (enligt systemet) bör ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå

28. Delmodellernas uppbyggnad • ÅS: ålderstruktur • BV: behovsvariationer • PF: produktions-förutsättningar (källa: Statskontoret 2009)

29. Omfördelning per delmodell (mdkr)

30. Kostnadsutjämningens delmodeller– Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg • Aktuella variabler: • Barn i åldrarna 1–12 • 1-5-åringar: 92 255 kr • 6-12-åringar: 16 321 kr • Vistelsetidsindex kommungrp (1-5 år) • Inskrivningsgradsindex kommungrp (6-12) • Vistelsetidsindex begränsas till 50% Ska spegla efter- frågan givet antalet barn

33. Vistelseindex

34. Grundskola och förskoleklass • Modellen har funnits sedan utjämningsåret 1996, kompletterades med förskoleklass 2005, uppdaterad 2014 • Aktuella variabler: • barn i åldrarna 6–15 • 47 097 kr/6-åring • 89 682 kr/7-15-åring • tillägg/avdrag för skolskjutsar och småskolor • barn 7–15 år födda utanför Sverige, Norge, Danmark eller något övrigt EU-land

35. Glesbygdsverkets GIS-modell för beräkning av merkostnader inom grundskolan Utfall för Krokoms kommuns lågstadieskolor Lågstadieskolor Utplacerade (●) Befintliga (●) Antalet elever angivna En första skola i kommunens centralort En ny skola där elevunderlaget är tillräckligt stort Minst 7 elever per skola Inte mer än 30 kmresväg • Källa: Glesbygdsverket

36. – Gymnasieskolan • Modellen har funnits sedan år 1996, uppdaterad 2014 • Aktuella indikatorer • ungdomar i åldrarna 16–18 • Programvalsfaktor • 74 400 kr/humanistelev • 177 000 kr/NP-elev • tillägg/avdrag för bebyggelsestruktur (små skolor)

37. Kostnadsutjämningens delmodeller– Äldreomsorg • Modellen har funnit sedan utjämningsåret 1996, förändrad 2000, 2005och 2012 • Kostnadsmatris: • Dödlighetskorrigering • Lerum: -118 kr/inv • Hagfors: 600 kr/inv • Utländsk bakgrund (5% tillägg) • Gles bebyggelse (Tillväxtanalys-modellen) • Institutionsboende i glesbygd (tätortsgrad x inv/km)

38. Individ- och familjeomsorg • Standardkostnaden bestäms av variblerna: • arbetssökandeutan arbetslöshetsersättning, kategori 11 och 12 enligt AMS definition • andel lågutbildade 20-40 år sv • andel med ekonomiskt bistånd mer än 6 mån • boende i flerfam.hus byggda 1965-1975 • Tätortsgrad • SKL: negativt påverkbara variabler. • Statskontoret utreder fn delmodellen. Rapporterar 30 september. Möjligen stora ändringar.

39. Kostnadsutjämningens delmodeller– Barn med utländsk bakgrund • Aktuella variabel: • Andel barn och ungdomar 0–19 år med minst en förälder född utanför EU och Norden • Beräknas utifrån kommundel (församling enl indelning 2009) • Ersättning utgår med 75 kronor per invånare för varje procentenhet över genomsnittet i riket (5,6 %)

40. Löner • Modellen tillkom utjämningsåret 2008 • Ska mäta strukturella merkostnader för kommunens personal • Aktuella variabler: • taxeringsvärdet på småhus • länets genomsnittliga bostadsrättspriser • andel förvärvsarbetande utanför kommun- och landstingssektorn

41. Löneindex

42. Kostnadsutjämningens delmodeller– Bebyggelsestruktur • Sammanslagning av de tidigare delmodellerna för • Uppvärmningskostnader • Byggkostnader • Merkostnader för administration och räddningstjänst • Gator och vägar • Aktuella indikatorer • Faktiska index över byggkostnader och uppvärmningskostnader • Folkmängd, tätortsgrad samt befolkningstäthet (invånardistans) • Uppmätt vägslitage utifrån trafikmängd och klimat • Stora bidrag till fr a glesbygdskommuner • Åsele får 2000 kr/inv

43. Kostnadsutjämningens delmodeller– Befolkningsförändring • Modellen är ny från och med 2005. Negativ befolkningsförändring har det kompenserats för sedan 1996 • Aktuella indikatorer – minskning • Total befolkningsförändring 10 år bakåt i tiden (2%) • Förändring av antalet ungdomar i åldern 7–18 år (2%) • Aktuella indikatorer – ökning • Förändring av antalet ungdomar i åldern 7–18 år (5%) • Befolkningsförändring under de fem senaste åren (1,2% + 1,2% senaste året) • Medför att minskande kommuner får ett mindre bidrag vid befolkningsökning

44. Kollektivtrafik • Gemensam delmodell för kommun och landsting • Aktuella indikatorer: • Befolkningstäthet • Andel personer som bor i tätorter över 11 000 invånare • Andel personer som pendlar över kommungräns • Kostnadsfördelning inom respektive län • Hög ambitionsnivå = hög standardkostnad, påverkbart! • Vid regionalt huvudmannaskap, samma standardkostnad för länets kommuner • Sthlm-kommunerna får ett bidrag på 450 kr/inv • Falköping och Göteborg har lika standardkostnad • Statskontoret utreder delmodellen. Rapport 31/3.

45. Strukturbidrag • Strukturbidraget består av delar i den tidigare kostnadsutjämningen som ansågs vara av regionalpolitisk karaktär vid införandet av 2005 års utjämningssystemet • 104 kr/inv till 277 bidragskommuner för att kompensera för 2014 års avgiftssänkning i inkomstutjämningen • ”Permanent införandebidrag” – 2005 års reform genomfördes bara delvis

46. Regleringsbidrag • Regleringsposten = generella statsbidrag – kommunernas anspråk i inkomst- och kostnadsutjämningen, strukturbidragen och införandebidragen. • Regleringsposten förbättras av ökade generella statsbidrag och försämras av införandebidrag • Enhetligt utfall (kr/inv) för samtliga kommuner

48. Vanliga missuppfattningar (1) • Det är ingen idé att höja skatten – utjämningssystemet tar ändå hela beloppet! • Skattesatsen påverkar inte avgiften eller bidraget från inkomstutjämningen. Hela skattehöjningen tillfaller kommunen eller landstinget. • Utjämningen räknas ut med en fastställd länsvis skattesats som inte förändras av att kommunerna eller landstinget förändrar sin skattesats. Skattesatsen i utjämningen ändras endast vid skatteväxlingar med landstinget eller vid beslut av regeringen.

49. Vanliga missuppfattningar (2) • Systemet missgynnar kommuner som är effektiva alternativt gynnar ineffektiva kommuner! • Om en kommun eller ett landsting är effektiv och producerar den tjänst de är ålagda att göra till en lägre kostnad än andra (genomsnittet) straffas de inte genom ett lägre bidrag, alternativt en högre avgift. Det motsvarande gäller för en kommun som är ineffektiv i sin produktion. • I kostnadsutjämningen använder man inte den enskilda kommunens eller det enskilda landstingets kostnad utan ett riksgenomsnitt för verksamheten – vilket mycket marginellt påverkas av den enskilda kommunens eller landstingets kostnadsnivå.

50. Vanliga missuppfattningar (3) • Vårdbiträde i Danderyd betalar till en direktör i Enköping! • I Danderyds kommun tjänar invånarna betydligt mer än genomsnitt och kommunen får då betala en avgift till systemet • I Enköpings kommun tjänar invånarna mindre än genomsnitt och kommunen erhåller då ett bidrag från systemet • Olika personer påverkar genomsnittet i samma kommun på olika sätt. Ett deltidsarbetande vårdbiträde med t.ex. en årsinkomst på 130 000 kronor påverkar skattekraften, och därmed avgiften/bidraget i inkomstutjämningen, på samma sätt oavsett om hon bor i Danderyd eller i Enköping. • Det samma gäller en direktör med exempelvis en årsinkomst på 900 000 kronor. Eftersom man i Danderyd i genomsitt tjänar 260 000 kronor per person kommer vårdbiträdets inkomstnivå att sänka genomsnittet, och, allt annat lika, ge Danderyd en lägre avgift i inkomstutjämningen. Genomsnittet i Enköping är 126 600 vilket innebär att direktörens lön kommer att höja skattekraften, och, allt annat lika, ge Enköping ett lägre bidrag från inkomstutjämningen.