Utvecklingsmöjligheter för Bottenvikens järnvägstrafik 2012

Utvecklingsmöjligheter för Bottenvikens järnvägstrafik 2012 Kollektivtrafikens nuläge och utvecklingsmöjligheter vid Bottenviken 13.4.2012

Bakgrund Arbetets syfte Nuläge och utvecklingsutsikter 3.1 Befolkning 3.2 Näringsliv och sysselsättning 3.3 Utbildning och utbildningssamarbete 3.4 Turism 3.5 Trafiksystem Nuläge och utvecklingsutsikter för kollektivtrafiken 4.1 Busstrafik 4.2 Järnvägstrafik Nuläge och utvecklingsutsikter av järnvägens infrastruktur vid Bottenviksbågen 5.1 Beskrivning av bannätet 5.2 Bottenviksbågens bansträckningar 5.3 Kemi-Torneå regionens järnvägsstationer och hållplatser 5.4 Utveckling av stationer på svenska sidan Aktörernas inställning till utveckling av Bottenvikens järnvägstrafik Passagerarpotential 7.1 Restiden Uleåborg-Stockholm 7.2 Stationernas tillgänglighet i Finland 7.3 Utvärdering av passagerarpotentialen Centrala åtgärder för uppstart av järnvägstrafik Fortsatt arbete och utredningsbehov INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bottenviksbågen utvecklas till den mest integrerade regionen i norra Europa, och till den nordligaste koncentrationen av industri, forskning och kompetens i Europeiska unionen Järnvägsnätets betydelse för områdets utveckling är stor, både för turisttrafik, för de starkt ökande transporterna inom näringslivet och för de internationella korridorernas utveckling Regionens bannät är en del av BothnianCorridor, vilket Finland och Sverige har föreslagit som ett nytt projekt för EUs TEN-T prioriteter I regionen pågår Bothnian Green Logistic Corridor-projekt BGLC (6/2011-3/2014), vars syfte är att öka gemensam planering, användning och nyttjande av BothnianCorridor Trafiksystemplan för Bottenviksbågen har utarbetats i början av 2000-talet Utveckling av kollektivtrafiksystemet som det centrala utvecklingsmålet i planen Samtal om utveckling av tågförbindelser har pågått länge På svenska sidan planerats tågtrafik som sträcker sig ända till Haparanda, då den nya banan blir färdig Persontrafik från Luleå till finska gränsen startar år 2014 De regionala behoven för arbetsmarknaden Arbetskraftens rörlighet över gränsen måste ökas Ökning av samarbetet mellan företag och arbetsförmedling Främjandet av handel och turism På finska sidan är det centrala problemet avsaknaden av elektrifiering av banan mellan Kemi-Torneå Elektrifiering av banan har diskuterats, men det finns inga planer Lösningar hänger samman med bl.a. de potentiella gruvtransporter Lite trafik till Torneås Östra hållplats Under turistsäsongen flera turer om dagen till Kolari, i andra tider ungefär 3 turer per vecka Tågtrafiken i norra Finland kommer troligen att öka då ombyggnaden av banan mellan Seinäjoki-Uleåborg blir färdig. Då går tågresan från Uleåborg till Helsingfors uppskattningsvis 1,5 timmar snabbare  Det finns ett behov att fundera på utvecklingsmöjligheter av tågtrafiken norr om Uleåborg 1. BAKGRUND

Kartlägga behov och möjligheter för utveckling av Bottenvikens persontågtrafik Analysera hur förändringar i verksamhetsmiljön kommer att påverka kollektivtrafikens utvecklingsmöjligheter Analysera järnvägskapacitetens situation och utvecklingsutsikter Utreda kollektivtrafikaktörernas, kommunernas och myndigheternas inställningar till utvecklingsbehov och möjligheter för Bottenvikens kollektivtrafik Definiera utvecklingsplanens centrala åtgärder i verksamheten som syftar till startandet av järnvägstrafiken 2. ARBETETS SYFTE

3. NULÄGE OCH UTVECKLINGSUTSIKTER3.1 Befolkning3.2 Näringsgrenar och sysselsättning3.3 Utbildning och utbildningssamarbete3.4 Turism3.5 Trafiksystem

3.1 Befolkning På Bottenviksbågen cirka 710 000 invånare På finska sidan cirka 460 500 invånare Uleåborgregion, nästan 230 000 invånare På svenska sidan 249 500 invånare Luleå, cirka 74 500 invånare Regionens befolkning har ökat mellan åren 1998-2008 över 4 % Kraftig befolkningstillväxt fortsätter Befolkningsutvecklingen i norra Finland 2010-2040 Befolkningsutvecklingen koncentrerar sig på städerna och på andra platser med goda trafikförbindelser: Uleåborg, Rovaniemi, Kemi-Torneå Den negativa befolkningsutvecklingen i de glesbebyggda områdena i norra Finland verkar fortsätta, speciellt i östra och norra Lappland samt i Tornedalen Startandet av gruvverksamhet och nyttjandet av nya malmfyndigheter kan vända befolkningsutveckling till uppgång Kittilä, Kolari-Pajala Sodankylä Befolkningsprognos för Lappland ochNorraÖsterbotten 2010-2040 Befolkningsförändring i regioner år 2010 - 2040 (TK, befolkningsprognos)

3.2 Näringsliv och sysselsättning Bottenviksbågen EUs nordligaste koncentrationen av kompetens och industri Kemi-Torneå-Haparanda Ökning av shoppingturism IKEA ungefär 2,8 miljoner kunder om året Köpcentret På Gränsen 2,3 miljoner kunder om året I Västra Lapplands landskapsplan som är under beredning har regionens shoppingturism lyfts fram som ett utvecklingsområde Industribetonad näringsliv lidit av konjunkturnedgång Utveckling av Outokumpus verksamhet 440 M€ investeringsprogram pågår Inoxum-företagsaffär på gång  Outokumpu till världens största tillverkare av rostfritt stål Skogsindustri Metsä-Botnia och Stora Enso Energiprojekt under utveckling Bl.a. biodieselfabrik i Kemi och flera vindkraftsprojekt i Meri-Lappi Indirekta effekter av gruvindustrin, logistik Tornedalen Turismens potential Indirekta effekter av gruvindustrin Fjäll-Lappland Ökning av turism blivit långsammare p.g.a. konjunkturnedgång, på några områden fortsätter investeringarna Möjligheterna som gruvindustrin skapar! Kittilä och Kolari-Pajala  Starten av gruvindustrin i Kittilä och nyttjande av de nya malmfyndigheterna i Kolari-Pajala området ändrar regionens närings- och befolkningsstruktur till positiv riktning Norra Österbotten och Uleåborgsregionen Uleåborg är ett internationellt kompetenscentrum för högteknologi, IT- och välfärdsteknologi, Livskraftig trävaru-, pappers- och stålindustri Det satsas allt mera på utveckling av mångsidig affärsverksamhet, logistik, informationsteknik, innehållsproduktion och media, välfärd samt bio- och miljöbranscher Mellersta Österbotten Storindustri inom kemibranschen, metall- och verkstadsindustri Båt- och träindustri Mineralfyndigheter och skogar

Norrbotten Stark tillväxt av livsmedelsindustri och export Ökning av turismen Möjligheter som gruvindustrin skapar I regionen ligger Sveriges största gruvor Järnmalm, koppar och guld Flera nya gruvprojekt under planering Den mångsidiga universitetsstaden Luleå Stålindustri, IT Stark tillväxt av handel, turism och service vid gränsen Transport och logistik Syftet är effektiv tågtrafik år 2012- Förbindelser till Finland och Ryssland Västerbotten Grunden för regionens samhällsekonomi är malm-, skogs- och vattenkraft Skelleftefältet är ett av Europas malmrikaste områden Den mångsidiga universitetsstaden Umeå De nya branscherna bl.a. upplevelseindustri och konstindustriell design

Företagen har mycket samarbete över gränserna Pendlingstrafik över gränsen: Mellan Haparanda-Torneå cirka 500-600 pendlare Pendling mellan Torneå-Kemi-Keminmaa–Norrbotten cirka 850 – 950 På hela Bottenviksbågeregionen cirka 1000 gränspasserande pendlare (år 2009) Av Finlands kommuner har Torneå mest arbetsresor till Sverige Torneå, Ylitornio, Rovaniemi  Haparanda, Övertorneå, Luleå, Kiruna Haparanda, Övertorneå, Luleå Torneå, Ylitornio Rörligheten ökat 1999-2009 Den moderna tågtrafiken minskar restider och utvidgar pendlingsområden Utvidgning av pendlingsområden från Luleå till Skellefteå, Kiruna och Haparanda. Från Uleåborg till Karleby, Kajana och Torneå, samt från Torneå-Haparanda till Rovaniemi och Kolari-Pajala Ökande internationalisering  Grundande av företag och sysselsättning Pendlingstrafik över gränsen Källor: Crossborder Tornadalen – arbetsmarknader och arbetskraftens rörlighet 2009, Nordisk Pendlinskarta 2009

3.3 Utbildning och utbildningssamarbete Ökning av Bottenviksbågens utbildningssamarbete ökar behov av kollektivtrafikförbindelser Haparanda-Torneå, skolgång över gränser Avtalet om fri skolgång över gränsen i grundskolan fr.o.m. 1978 Gränsöverskridande yrkesinriktad utbildning på gymnasienivå Gränslös Kemi-Torneå yrkeshögskola En av INTERREG IV A Nord–programmets största aktörer Koordinerar tillsammans med Luleå tekniska universitet (LTU) Process IT inom EU. EUs innovations- och kompetenskoncentration, var med hjälp av forskning och produktutveckling utvecklas nya produkter och tjänster för industrins små och medelstora företag Aktivt projektsamarbete med Bottenviksbågens aktörer från Karleby till Skellefteå 15 internationella projekt på gång (3/2012) Bothnian Arc of Knowledge –plan Syfte: Ökning av områdets forsknings- och utbildningssamarbete Syfte: Öka samarbete med regionens aktörer, öppna gränser och underlätta rörligheten mellan länderna Uleåborgs och Lapplands universitet, Luleå tekniska universitet och yrkeshögskolor Mycket konkret samarbete mellan läroinrättningarna T.ex. Nordic mining school, utbildningssamarbete inom gruvbranschen mellan Uleåborgs universitet och Luleå tekniska universitet

Norra Sverige Norrbotten finländarnas näst populäraste turistmål i Sverige 11 % av alla resor till Sverige! Shoppingturism och wellness Nationalparker, vildmarkssafarier, fiske Kultur, samebyar Fjäll (bl.a. Kebnekaise) Norra Finland Lapplands fjällområden, bl.a. Levi och Ylläs Shoppingturism Kemi snöslott Nationalparker, natur- och fisketurism SantaPark ja Arktikum Ranua djurpark Genomfartsturism Förlängning av Kolaribanan till Ylläs/Levi? I Fjäll-Lapplands landskapsplan finns en preliminär notering för banans förlängning till Ylläs  Noteringen möjliggör planering enligt järnvägslagen En förbindelse som ska klarläggas i landskapsplanen är järnvägsförbindelsen till Levi som stöder internationell turism Behov av den växande turismen Beroende på gruvprojekten 3.4 Turism Övernattningar på Bottenviksbågeregionen områdesvis år 2010 (hotell- och pensionatrörelser, stugor, vandrarhem och husvagnsplatser) Källor: Statistikcentralen, statistik över turism 2011, Fakta om svensk turism 2010

Kemi-Torneå-området är knutpunkten för trafiksystemet i hela Lappland och svenska Norrbotten Gränstrafik, turism, industri, hamnar, Kemi-Torneå flygplats osv. Stommen för trafiksystemet är huvudvägarna 4, 21 och 29 Via Torneå går Finlands enda landförbindelse av järnvägstrafik till Sverige Tornio-Haparanda Finlands livligaste gränsstation cirka 14 miljoner personer/år Västra Lapplands trafik motsvarar cirka 620 milj. bilkilometer 1/3 av hela Lapplands trafikmängd Vägtrafiken mellan Uleåborg och Kemi har vuxit under hela 2000-talet I Lappland förutspås landvägstrafiken växa 20 % till året 2040 (jfr år 2006) Turismens påverkan till trafikmängderna mycket stor, t.ex. på HV 4 växte lördagens dygnstrafik i april med 3150 personbilar/dygn Mål för trafiksystemets utveckling Förbättring av områdets tillgänglighet Kemi-Torneå regionens utveckling till Barents logistiska centrum Stödjandet av näringslivets utveckling, logistik (gruvprojekt, industri och turism) Säkerställa grundnivån för kollektivtrafikens basservice, arbetsresor Utveckling av järnvägstrafiken Näringslivets transporter Persontrafik, smidig anknytnings- och anslutningstrafik Elektrifiering av bansträckan Kemi-Torneå-Haparanda 3.5 Trafiksystem Källor: Länsi-Lapin liikenneselvitys 2011

Obs! Trafikverkets Gränstrafikstatistik är exkl. Krannigatans trafik • cirka tredjedel av gränstrafiken syns inte i statistiken År 2008 hade statistikföringen av person- och skåpbilar brister (problem med apparaturen)

4. NULÄGE OCH UTVECKLINGSUTSIKTER för KOLLEKTIVTRAFIKEN4.1 Busstrafik4.2 Järnvägstrafik

Samhällets stöd till trafiken är omfattande Köp- och linjetrafik inom Finland Busstrafik över gränsen vuxit under de senaste åren Torneå – Haparanda stadslinje Kemi – Haparanda regionaltrafik Busstrafik prövats av en företagare mellan Uleåborg – Luleå  var inte livskraftig Busstrafik mellan Uleåborg – Haparanda Veljekset Salmela Oy Uleåborg  Haparanda, vardagar 7 turer/dygn, 5:50-23:35 Haparanda  Uleåborg, vardagar 3 turer/dygn, 11:30-19:05 Ökning av turism  förutsättningar för utvecklandet av kollektivtrafik Ett gemensamt turistcentrum för Haparanda och Torneå stad är under uppförande Ligger på Haparandas sida av riksgränsen 4.1 Busstrafik Kommuncentrum Järnvägsstation Flygstation Köptrafik Linjetrafik Bannät Vägnät

Tapanis buss Kör från Torneå till Stockholm och från Stockholm till Torneå på vintern två gånger i veckan och på sommaren fyra gånger i veckan Länstrafiken Norrbotten Från Luleå till Torneå: vardagar 6 turer, lö 5 turer och sö 4 turer (en del av turerna ända från Umeå) Från Torneå till Luleå: vardagar 4 turer, lö 3 turer och sö 3 turer (en del till Umeå) Bussförbindelser från Sverige till Finland

Finlands trafik till Torneås järnvägsstation slutade år 1988 Persontrafikförbindelse mellan Finland och Sverige avvecklades år 1992 Sveriges persontrafik till Haparanda avvecklades år 2000 Den enda existerande persontrafikterminalen på Torneå-Haparanda området är Torneås östra hållplats i Torppi Persontrafik till Torneås östra hållplats cirka 3 ggr/v., tätare turutbud under jul- och vinterlovstid Passagerarantal på Torneås Östra hållplats 3 330 (år 2011) P.g.a. det ringa turutbudet på Torneås Östra hållplats använder torneborna ofta Kemis station Mycket mer persontrafik på bansträckan Rovaniemi-Kemi-Uleåborg På bansträckorna Uleåborg-Kemi och Kemi-Rovaniemi 7 turer per dygn På Uleåborgs station 757 265 passagerare och på Kemis station 160 650 passagerare år 2011 På Rovaniemis station 369 098 passagerare år 2011 Sverige På bansträckan Luleå-Kiruna begränsad daglig trafik Boden-Kalix-Haparanda, den nya linjen öppnas för trafik år 2012 Det finns en stark vilja för utveckling av den norra järnvägstrafiken 4.2 Järnvägstrafik Stationernas passagerarantal år 2011 Personer

Persontrafiken på järnvägarna år 2010 Kemi - Kolari 80 000 resor Kemi – Rovaniemi 440 000 resor Uleåborg – Kemi 640 000 resor Källor: Länsi-Lapin liikenneselvitys 2011, Järnvägstrafik på Nordkalotten, Vision 2025

Persontågtrafikens passagerarantal 2035 (Trafikverkets PTS) ? ? Passagerarprognos Kemi-Torneå-Haparanda? Alternativ A: Utöver de beslutade projekten inga nya projekt som påverkar persontågens restid Alternativ C: Utöver de genomförda planerna ska Seinäjoki-Uleåborg och Luumäki-Imatra-projekten genomföras viket kommer att påverka persontågens restider

5.Nuläge och utvecklingsutsikter AV JÄRNVÄGENS INFRASTRUKTUR VID BOTTENVIKSBÅGEN5.1 Beskrivning av bannätet5.2 Bottenviksbågens bansträckningar5.3 Kemi-Torneå regionens järnvägsstationer och hållplatser5.4 Utveckling av stationer på svenska sidan

5.1 Beskrivning av bannätet Bannätets funktionsklassificering Det centrala bannätet Banor för snabb persontrafik 1 600 km Banor för tung godstrafik 2 770 km Icke-elektrifierad Överbyggnadsklass Elektrifierad Rälsar Syllar Trä Trä Trä, betong Trä, betong <1987 Betong > 1987 Betong Bannätet, över-, byggnadsklasser och elektrifiering (VR, Beskrivning av bannätet 1.1.2012)

Elektrifierad Under uppbyggnad Hastighetsbegränsningar på bannätet, Situation 31.12.2010 Banornas elektrifiering, Situation 31.12.2010 Källa: Trafikverket 2011

Bansträckningarna i norra Finland Uleåborg – Laurila Elektrifierat år 2004 Förnyelse av överbyggnaden startar troligen i slutet av årtiondet Laurila – Gränsen vid Torneå A) Laurila – Tornieås station B) Torneås station– Gränsen vid Torneå Bansträckan har inte elektrifierats Elektrifieringen beror på utvecklingen av gruvtransporter (RHK) Torneå-Kolari Överbyggnaden av Kolaribanan pågår  kontinuiteten och säkerheten av person- och godstrafik säkerställs Laurila - Kemijärvi Sidospår Torneå – Röyttä Kemi – Ajos Bansträckningarna i norra Sverige Haparanda-Kalix Den nya elektrifierade banan färdig 2012 Hastighet 250 km/h Antalet plankorsningar skurits ned av trygghetsskäl Snabbare arbetsresor Den första delen av Bottenviksbågens järnvägstrafik Kalix-Boden Boden-Morjärv 90 km/h Morjärv-Kalix 140 km/h Renoveras och elektrifieras, färdigt 2012 Boden-Luleå Boden-Kiruna-Narvik 5.2 Bottenviksbågens bansträckningar

5.3 Kemi-Torneå regionens järnvägsstationer och hållplatser Kemi Kemis järnvägsstation – knutpunkten för järnvägstrafik Vid stationen stannar alla persontåg Den breda bangården fördelar sig till persontrafiksspåren samt godsbangården Bangården förnyad och elektrifierad under åren 2001-2004 Torneå Norra hållplatsen Trafikplatsen öppen för persontrafik mellan åren 1986-2004 På hållplatsen stannade persontågen till och från Kolari Lades ner år 2004 Östra hållplatsen Öster om Torneå stads järnvägsstation i Torppi Öppnades för persontrafik 10/2008 Används för persontrafik mellan Helsingfors och Kolari under turistsäsonger Torneås järnvägsstation Trafikverket ändrade 12/2010 Torneå till en avdelad trafikplats som omfattar Torneå samt Torneå-gränsens trafikplatser Ingen persontrafik Biljettförsäljningen avslutades 11/2010 Framtida placering av stationen för persontrafik? En gemensam station för persontrafiken med Haparanda? Lokalisering? När persontrafiken över gränsen startar, borde Torneås station användas för trafiken både till Kolari och till Sverige

5.4 Utveckling av stationer på svenska sidan • Haparanda • Utveckling av järnvägsstationen: • Det södra närmare spåret för Sveriges trafik och det norra för Finlands trafik • Göra det södra platformsområdet lägre • Byggandet av turismcentret 2012 ihop med de nuvarande funktionerna • Ny infrastruktur: parkeringsplatser, gång- och cykelvägar, cykelparkering och busshållplatser • Luleå • Investeringbehov för hela bangården kartläggs • Boden • Höjning och förbättring av platformsområdet • Kalix • Utveckling av stationen: • A) Stationens flyttning till norr om centrum • B) Utveckling av stationen på dess nuvarande plats öster om centrum

6. AKTÖRERNAS INSTÄLLNING TILL UTVECKLING AV BOTTENVIKENS JÄRNVÄGSTRAFIK VR • Inga färdiga planer för utvecklandet av Bottenviksbågens järnvägstrafik • Intresset för utvecklandet av persontrafiken är litet p.g.a. små passagerarantal • Den gamla vagnparken avvecklas successivt, vilket leder till investeringsbehov • Torneås Östra hållplats används bara för långfärdstrafiken • Trafik under turistsäsonger efterfrågas  Man försöker också erbjuda turer När persontrafiken i finska järnvägarna öppnas för konkurrens, kan andra operatörer inom trafiktjänstbranschen erbjuda persontrafiktjänster fr.o.m. 2020. Finska Trafikverket • Utveckling av persontrafik hänger starkt ihop med utvecklandet och inriktningen av gruvtransporter • Gruvbolaget Northland Resources AB valde Narvik som Pajalas transporthamn  transportväg via Kemi förverkligas inte, Kolari-Kemi-transportvägens planering avslutades 2011 • Transporter från Hannukainen via Bottenvikens hamnar? • Ombyggnation av Kolari banans överbyggnad pågår • Ombyggnation av Uleåborg-Laurila banans överbyggnad i slutet av årtiondet • Trafikpolitisk redogörelse under beredning (bl.a. TEN-nätets omfattning, gränstrafik) Lapplands förbund • I Lapplands landskapsplan och Västra Lapplands landskapsplan betonas vikten av persontågtrafiken över gränsen vilket möjliggör kollektivtrafikskorridorernas utveckling • I landskapsplanen har Bottenviksbågen lyfts fram som en prioriterad utvecklingsregion  Skapar förutsättningar för regionalt och internationellt samarbete • Kollektivtrafikens utvecklingsbehov i Bottenviksbågens, Västra Lapplands och Barents korridorer har lyfts fram som ett prioriterat utvecklingsområde • Markanvändning dimensioneras så att den främjar kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar • Bansträckan från Kyläjoki till svenska gränsen har i landskapsplanen lyfts fram som en järnväg som ska förbättras

7. PASSAGERARPOTENTIAL7.1 Restiden Uleåborg-StockholmochLuleå-Helsingfors7.2 Stationernas tillgänglighet i Finland7.3 Utvärdering av passagerarpotentialen

7.1 Restiden a) Uleåborg - Stockholm BERÄKNING AV PERSONTRAFIKENS RESTIDER NÄR PERSONTÅGTRAFIKEN STARTAR VE 1A Uleåborg-Torneå-Stockholm VE 1B Uleåborg-Torneå-Stockholm VE 2 Uleåborg-Åbo-Stockholm Restider exkl. tid för byte av färdmedel eller väntetid

7.1 Restiden b) Luleå - Helsingfors BERÄKNING AV PERSONTRAFIKENS RESTIDER NÄR PERSONTÅGTRAFIKEN STARTAR VE 1A Luleå-Uleåborg-Helsingfors VE 1B Luleå-Uleåborg-Helsingfors VE 2 Luleå-Stockholm-Helsingfors Restider exkl. tid för byte av färdmedel eller väntetid

7.2 Stationernas tillgänglighet i Finland Under 50 km från Uleåborgs, Kemis och Torneås stationer: • Cirka 293 000 invånare • Cirka 113 500 arbetsplatser Avstånd till Kemis, Torneås och Uleåborgs järnvägsstationer via vägnätet

Befolkning År 2010 under 50 km från Uleåborgs, Kemis och Torneås stationer cirka 293 000 invånare Befolkningstillväxten koncentrerar sig starkt på Uleåborgs stadsområde Gruvprojektens påverkan på regional befolkningstillväxt är avsevärd  påverkningar på resebehov Näringsliv Aktiviteternas koncentration på gränsen, vid kusten och vid järnvägsförbindelser Turisttrafik På turistsäsonger har Kolaris tågtrafik hög passagerarvolym Problemet är säsongmässigheten Järnvägstrafikens passagerarpotential är beroende av de norra resemålens dragningskraft Marknadsföring av resemål och förbindelser! Kan järnvägstrafiken konkurrera med flygtrafiken om passagerare? Ökning av studie- och pendlingstrafik över gränsen När befolkningen blir äldre/minskar växer behoven att öka arbetskraftens rörlighet över gränserna Ökning av utbildningssamarbete över gränsen ökar behovet av kollektivtrafikförbindelser (Uleåborg-Luleå) Modern tågtrafik minskar restider och utvidgar pendlingsområden 7.3 Utvärdering av passagerarpotentialen En fortsättningsåtgärd: Utarbetning av passagerarprognosen för Kemi-Torneå-Haparanda –bansträckning (VR) - Hur olika utvecklingsscenarier påverkar persontrafiken på bansträckan

8. CENTRALA ÅTGÄRDER FÖR UPPSTART AV JÄRNVÄGSTRAFIK *beror på gruvprojekten och godstrafikens riktning  SYFTE: SNABBA FÖRBINDELSER FÖR PERSONTÅGTRAFIKEN MELLAN FINLAND OCH SVERIGE Järnvägstrafik som kopplas till Bottenvikens stadregioners trafiksystem på ett naturligt sätt

9. FORTSattarbete OCH UTREDNINGSBEHOV • Utarbetning av passagerarprognos för Kemi-Torneå-Haparanda –bansträckan • Klarläggs påverkan av olika utvecklingsscenarier på persontrafiken i Kemi-Torneå-Haparanda bansträckan • Utredning av principer för trafikens ordnande och samordning av kollektivtrafiktjänster på kort och lång sikt • Persontågtrafiken till Haparanda startar år 2014  Behov att göra utvecklingsplan och definiera åtgärder för samordningen av kollektivtrafikförbindelser och för igångsättning av persontågtrafik på finska sidan • Utreds vilka åtgärder för kollektivtrafiken som borde genomföras på finska sidan då persontrafiken till Haparanda startar • Göra utvecklingsplan och definiera åtgärder och ansvariga för att möjliggöra persontågtrafiken på finska sidan • Finansiering: Bothnian Green Logistic Corridor (06/2012 – 03/2014)? • Utarbetning av lobbyings- och marknadsföringsmaterial

Utvecklingsmöjligheter för Bottenvikens järnvägstrafik 2012