Donation av organ och vävnader

1. Donation av organ och vävnader Ett utbildningspaket att använda för sjukvårdspersonal

2. Historik • 1953 första hornhinnetransplantationen i Sverige, 1964 första njurtransplantationen, 1984 första levertransplantationen samt första hjärttransplantationen (med ett engelskt hjärta) • 1988 ny lag för fastställandet av människans död – hjärndödsbegreppet - som möjliggjorde donation av organ från donatorer med pågående cirkulation • Första Transplantationskoordinatorerna började arbeta på 80-talet • 1996 ny transplantationslag (SOSFS1995:831) • Krav på samtycke för vävnadsdonation • Förmodat samtycke när den avlidnes vilja är okänd • Donationsregistret inrättas vid Socialstyrelsen • 2002 – 2005 nationella projektet Livsviktigt • Anmäla till Donationsregistret via webben, öka medvetenheten om donation ute i samhället • 2004 ”Transplantationer räddar liv”, statlig utredning, socialminister Lars Engqvist

3. forts. Historik • 2005 Donationsrådet inrättas, ny lag om donationsansvarig läkare och sjuksköterska • 2008 Ny lag för kvalitets- och säkerhetshantering av vävnader och celler (grundat på EU-direktiv för vävnader 2006) • 2008 Ny föreskrift för vävnadsinrättningar (SOSFS 2008:24) • 2010 Socialstyrelsen får ansvar för donationsfrämjande åtgärder - organ och vävnader - Donationsrådet inrättas som rådgivande råd till Socialstyrelsen • 2010 Ny föreskrift: ”Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler” (SOSFS 2009:30) • 2010 EU-direktiv för organ, medlemsländerna ska senast 27 augusti 2012 införliva de nya reglerna i sin nationella lagstiftning (arbete pågår för att ta fram förslag till ny lag och ny föreskrift) • 2011 Nationell handlingsplan antas av SKL för donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisationen 2011-2013 (organ, blod, vävnader och könsceller) → SKL övertar Donationsrådets utbildningar fr.o.m. 2012

4. Organ Hjärta Lungor Lever Njurar Bukspottskörtel Tarm Vävnader Hjärtklaffar Hornhinnor Hud Benvävnad Hörselben Vad kan man donera?

5. Vem kan donera sina organ? • Alla som avlider under respiratorvård på IVA där total hjärninfarkt fastställts med hjälp av direkta kriterier, och där det finns en medicinsk lämplighet som organdonator (kontakt med transplantationskoordinator nödvändig) • Det finns inga åldersgränser och inga kontraindikationer utan enbart riskgrupper: • ex: risk för överföring av allvarlig sjukdom till mottagaren Kontakta alltid jourhavande transplantationskoordinator för den medicinska bedömningen (grundas på tänkbara mottagare)

6. Vem kan donera sina vävnader? • Alla som avlider oavsett ålder • Det finns få kontraindikationer Kontakta alltid jourhavande vävnadskoordinator för den medicinska bedömningen

7. Orsaker till total hjärninfarkt • Den vanligaste orsaken (ca 70%) till total hjärninfarkt är en spontan intrakraniell blödning • Andra orsaker kan vara trauma, hjärtstopp, drunkning, förgiftningar, hjärnhinneinflammation, hängning etc.

8. Fakta - organ

9. Antal avlidna organdonatorer i Sverige Källa: Transplantationsenheterna

10. Antal organdonatorer per miljon invånare i Europa 2011 Källa Newsletter Transplant 2012

11. Möjliga organdonatorer i Sverige • Socialstyrelsen gör årligen sedan 2008 en sammanställning av antalet möjliga organdonatorer i Sverige som publiceras i form av en rapport • En möjlig donator är en avliden intensivvårdspatient med pågående respiratorbehandling där total hjärninfarkt fastställts, och den avlidne identifierats som medicinskt lämplig för organdonation • Av de 3 500 patienter som avlider per år på IVA beräknas ca 200-225vara medicinskt möjliga som organdonatorer (= möjliga donatorer)

12. Antal organtransplantationer 2012 398 153 Källa: Transplantationsenheterna/Scandiatransplant

13. Behov av organtransplantation kan bland annat bero på: • För hjärttransplantation: Svår hjärtsvikt p.g.a kranskärlssjukdom med genomgångna hjärtinfarkter, inflammationer som skadar hjärtmuskeln, vissa ämnesomsättningssjukdomar eller medfödda hjärtfel • För lungtransplantation: Pulmonell hypertension, kronisk obstruktiv lungsjukdom, cystisk fibros, lungfibros eller sarkoidos • För levertransplantation: Autoimmuna sjukdomar som primär skleroserande kolangit och primär biliär cirros, medfödda missbildningar i lever och gallvägar, Hepatit C eller B, alkoholcirros, akut leversvikt utlöst av läkemedel, virussjukdomar, ämnesomsättningsrubbningar eller levercancer • För njurtransplantation: Kronisk njurinflammation (glomerulonefrit), diabetes, nefroskleros orsakad av högt blodtryck, pyelonefrit orsakad av upprepade urinvägsinflammationer, ärftliga sjukdomar eller missbildningar och förgiftningar • För tarmtransplantation: Irreversibel tarmsvikt som har utvecklat livshotande komplikationer sekundärt till total parenteral nutrition (TPN). Andra indikationer kan vara lokalt invasiva och långsamt växande tumörer som desmoider eller neuroendokrina pankreastumörer

14. Vad är behovet av organ? • Patienter som väntade på organ 1 januari 2013 Njure:  640Lever:  42Lever + Njure 1Hjärta:  33 Lunga:  20 Hjärta + Lunga: - Pancreas (bukspottkörtel): 6Pancreas + Njure: 26 Tarm: -Cell-öar:  7 • Totalt väntade 775 personer på ett eller flera organ för transplantation Källa: Transplantationsenheterna/Scandiatransplant

15. Västra, Sydöstra och Norra, Sahlgrenska Göteborg OFO Mellansverige, Akademiska Uppsala och Karolinska Huddinge Södra, Skånes universitets-sjukhus Malmö Regionindelning – donation organtransplantation 5 transplantationsenheter: • Akademiska sjukhuset, Uppsala • Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge • Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg • Skånes universitetssjukhus, Malmö • Skånes universitetssjukhus, Lund 3 regioner för organdonation

16. Fakta - vävnader

17. Hornhinnor och hjärtklaffar 2011

18. Hur stort är behovet av vävnader för transplantation? • Hörselben • 100 - 150 per år • Hud • 35 - 40 personer per år • Hornhinnor: • 500 – 600 per år • Hjärtklaffar • Barn 40 - 60 per år • Vuxna 60 - 100 per år Totalt väntar ca 1000 personer på en ny vävnad, störst är behovet av hornhinnor och hjärtklaffar för barn Under 2011 genomfördes totalt ca 800 vävnadstransplantationer

19. Behov av vävnadstransplantation kan bland annat bero på • För hornhinnetransplantation: Svullen hornhinna (p.g.a. skada eller sjukdom i endotelcellerna som reducerar cellernas antal och funktion). Keratokonus (försvagad hornhinna som gör den tunn och toppig och ger kraftiga brytningsfel). Ärr efter skador och infektioner (ex. keratit, trauma, kemisk skada m.m.) • För hjärtklaffstransplantation: Medfött hjärtfel eller endokarditer som orsakar inflammation i hjärtats innerhinna, där även klaffarna blir påverkade • För hudtransplantation: Vid brännskador med stora sårytor • För hörselbenstransplantation: Efter ett trauma eller sjukdomar i mellanörat

20. Vävnadsbanker i Sverige (exkl. benvävnad, könsceller och benmärg/stamceller) • Hornhinnor • Stockholm, St Eriks • Örebro • Lund • Göteborg • Linköping • Umeå • Hjärtklaffar • Lund • Göteborg • Hud • Linköping • Uppsala • Lund • Ben • Lund • Linköping • Stockholm • Ortopedkliniker i hela landet

21. Lagar Det finns två lagar som styr donation- och transplantionsverksamheten: • Lagen om transplantation och annat medicinskt ändamål (1995:831) • Lagen om kriterier för bestämmande om människans död (1987:269)

22. Transplantationslagen 1995:831 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:30) Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler

23. Lagen om transplantation och annat medicinskt ändamål (1995:831) • Reglerar omhändertagande av organ och vävnader för transplantation och annat medicinskt ändamål, hos levande och avlidna givare • Den avlidnes egen vilja gäller alltid, muntligt uttalat eller skriftligt • Förmodat samtycke gäller om inställningen är okänd - men närstående har rätt att säga nej och motsätta sig donationsingreppet • Förbjuder kommersiell handel • Sjukhus med möjlighet att utföra ingrepp för donation ska ha tillgång till en donationsansvarig läkare och sjuksköterska

24. Förbud mot kommersiell verksamhet • Transplantationslagen (1995:831) innehåller straffbestämmelser som gäller när någon med uppsåt och i vinningssyfte överlämnar, tar emot, förmedlar eller tar biologiskt material från en levande eller avliden människa. Bestämmelsen gäller också den som med uppsåt använder eller tar till vara sådant material för transplantation eller annat medicinskt ändamål, trots insikt om att materialet förmedlats eller tillvaratagits i vinningssyfte • Transplantationslagens straffbestämmelser för handel med biologiskt material kompletteras av bestämmelser i Lagen om genetisk integritet (2006:354)

25. Tre sätt att aktivt ta ställning • Informera närstående om sitt beslut • Donationskort – hämtas bl.a. på apotek och vårdcentraler. Beställs från Socialstyrelsen kostadsfritt av hälso- och sjukvården. År 2009-2012 har ca 2,5 miljoner kort distribuerats. • Donationsregistret - www.socialstyrelsen.se/donationsregistret (10 januari 2013 var ca 1,5 miljoner personer registrerade i donationsregistret) Alla kan göra sin donationsvilja känd, oavsett ålder, sjukdomar, levnadsvanor eller andra bakgrundsfaktorer (den medicinska lämplighetsbedömningen kan aldrig avgöras på förhand)

26. Donationskort

27. Donationskort

28. Fastställande av död – total hjärninfarkt

29. Lagen om människans död (1987:269) • En människa är död när hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort

30. Att fastställa döden Indirekta kriterier Direkta kriterier

31. Hjärtat stannar ex hjärtinfarkt Syrebrist till hjärnan uppstår Hjärnans funktioner upphör oåterkalleligt Människan är död Att fastställa döden Indirekta kriterier Direkta kriterier

32. Hjärtat stannar ex hjärtinfarkt Syrebrist till hjärnan uppstår Hjärnans funktioner upphör oåterkalleligt Människan är död Att fastställa döden Indirekta kriterier Direkta kriterier Hjärnan skadas allvarligt ex blödning, skallskada Trycket i hjärnan stiger och syrebrist till hjärnan uppstår Hjärnans funktioner upphör oåterkalleligt Människan är död

33. Direkta kriterier enligt SOSFS 2005:10 • Klinisk neurologisk undersökning • genomförs två gånger med minst två timmars mellanrum • utförs av specialistkompetent läkare, väl förtrogen med klinisk neurologisk diagnostik • Den kliniska neurologiska undersökningen verifieras med cerebral angiografi om något av nedanstående föreligger: • patienten är påverkad av läkemedel • patienten har en lägre kroppstemperatur än 33 grader • dödsorsaken är oklar

34. Vid fastställande av en människas död med hjälp av direkta kriterier ska protokollet SoSB 76000 användas (bilagan) Protokollet finns i donationspärmen Allmänna råd – SOSF 2005:10

35. Total hjärninfarkt vid angiografi         Endast cirkulation utanför skallbenet Normal cirkulation Bild: Regionala Donationsenheten VGR

36. 4-kärlsangiografi • Normal cirkulation i hjärna, ansikte och utsidan av skallbenet •  markerar a carotis externa som försörjer ansiktet och utsidan av skallbenet med blod •  markerar a carotis interna som försörjer hjärnan med blod • A vertebralis har ej markerats     Bild: Regionala Donationsenheten VGR

37. 4-kärlsangiografi • Ingen cirkulation i hjärnan • Cirkulation endast i ansiktet och på utsidan av skallbenet. Denna skall finnas kvar som tecken på tillräckligt blodtryck •  markerar a carotis externa som försörjer ansiktet och utsidan av skallbenet med blod •  markerar a carotis interna som här inte försörjer hjärnan med blod. • A vertebralis ej synlig     Bild: Regionala Donationsenheten VGR

38. Utredning om donation på IVA • Finns en möjlighet till donation? • Transplantationskoordinatorn ska alltid kontaktas tidigt, helst innan dödsfallet har fastställts • Samtycket ska utredas enligt gällande lagstiftning • Den medicinska lämplighetsbedömningen av organen av görs av jourhavande transplantationskirurg via jourhavande koordinator

39. Fortsatta medicinska insatser efter en människas död • Enligt lagen (1987:269) får medicinska insatser ske för att • bevara organ eller annat biologiskt material i avvaktan för transplantationsingrepp • göra ett ingrepp som kan rädda livet på ett livsdugligt foster i en död gravid kvinna • De medicinska insatserna får inte pågå längre än 24 timmar

40. Skyldigheter för hälso- och sjukvården • Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska befolkningen erbjudas en god hälso- och sjukvård. Här ingår behandling med transplantation som en naturlig del • Alla enheter inom hälso- och sjukvården har en viktig uppgift att aktivt medverka till att organ och vävnader tas till vara. Det bör därför vara en naturlig uppgift för hälso- och sjukvårdspersonal att ta upp frågan om donation med patienterna och deras närstående, när en donation bedöms vara möjlig att genomföra • Donation av organ och vävnader ska ses som en möjlighet för var och en efter sin död (8 av 10 svenskar kan tänka sig att donera)

41. Samtyckesregler Nej till donation Känd Donation Ja till donation Samtal med när- stående Är viljan känd? Okänd Förmodat samtycke Veto

42. Inhämtande av samtycke Donationsingrepp får göras på en avliden person om • han/hon har medgivit det (via donationskort, donations-registret eller muntligt via närstående) • om det på annat sätt kan utredas att donationsingreppet är i överensstämmelse med den avlidnes inställning (t.ex. genom att närstående tolkar viljan eller att man inte ser några hinder till att ingreppet genomförs → förmodat samtycke träder i kraft)

43. Forts: samtycke Donationsingrepp får inte göras på avliden om • han/hon skriftligen motsatt sig det eller uttalat sig mot det (donationskort, donationsregistret eller muntligt) • det av annat skäl finns anledning att anta att ingreppet skulle strida mot den avlidnes inställning (ex. närstående tolkar att den avlidne inte ville donera) • uppgifterna om den avlidnes inställning är motstridiga • det finns särskilda skäl mot ingreppet (t.ex. rättsmedicinska aspekter) • om närstående inte kan underrättas när viljan hos den avlidne är okänd

44. Forts. samtycke Om den avlidne under livstiden inte uttalat sig mot organ- och vävnadsdonation utgår man från att han/hon var positiv till att donera (förmodat samtycke) När den avlidnes vilja är okänd får donationsingrepp inte göras om • närstående är oense om den avlidnes inställning • närstående har inte kunnat underrättas • närstående vill inte att ingreppet genomförs = vetorätt Vetorätt = närståendes rätt att förbjuda ett donationsingrepp när den avlidnes vilja är okänd

45. Kommunikation Ja eller nej till donation när man inte vet den avlidnes vilja beror till stor del på dialogen som råder • Se till att få ett klimat av trygghet och visa att du har tid • Tala klarspråk men undvik svårförståeliga ord och termer • Lyssna aktivt på vad de närstående har att säga • Ge tid att tänka efter • Om det behövs, ta med specialister med specifik kunskap i samtalet • Ge aldrig dödsbud och ställ frågan om donation vid samma tillfälle

46. Närstående -någon som stått den avlidne nära • make/maka • sammanboende • registrerad partner • barn • föräldrar • syskon • far- och morföräldrar • make/makas barn • nära vän • god man • etc.

47. Religion och donation

48. Religion och donation • Kristendomen • “Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger” (Matt. 7:12) • Katolska kyrkan • Transplantation och donation uppmuntras av Vatikanen och betraktas som en välgörenhetshandling. • “Det yttersta beviset på medmänsklig kärlek” sa Påven Johannes Paulus II • Judendomen • Är det möjligt att rädda liv så är det obligatoriskt att göra det Det finns inga religiösa motsättningar till donation av organ och vävnader Källa: www.ettamneomlivet.nu

49. Forts: Religion och donation • Islam • Enligt Koranen är Guds ord: “Om någon räddar ett människoliv, skall det anses som om han har räddat hela människosläktet” • Buddismen och Hindusim • Det är individens val och samvete • Anses som en god och kärleksfull handling • Ger goda efterverkningar • Jehovas Vittne • Organdonation är en fråga om individens samvete, med för-behållet att alla organ och vävnader måste tömmas på blod innan de transplanteras Källa: www.ettamneomlivet.nu

50. Fakta – Donationsorganisation i Sverige