150 likes | 322 Views
Forskning om vårdval och patientinflytande Anders Anell 20 mars 2014. Referensram för utvärdering av kvalitet i vården 1. Quality of care for individual patients: 1) Access - can patients get to health care ? 2) Effectiveness - is it any good when they arrive ?. Clinical care
E N D
Forskning omvårdval och patientinflytandeAnders Anell20 mars 2014
Referensram för utvärdering av kvalitet i vården1 Quality of care for individual patients: 1) Access - can patients get to healthcare ? 2) Effectiveness - is it anygoodwhentheyarrive? Clinical care - Stayinghealthy - Gettingbetter - Livingwith disabilities/illness - Copingwith end oflife Interpersonal care/ responsiveness Quality of care for populations: 3) Equity 4) Efficiency/productivity 1. Lester, Roland. Performancemeasurement in primarycare. In Smith et al eds. (2009) Performancemeasurement for health system improvement. Cambridge Univ. Press; Campbell, Roland, Buetow (2000) Definingqualityofcare. Social Science & Medicine; 51: 1611-25.
(1=instämmer inte alls, 5=instämmer helt) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Jag har en fast läkarkontakt Det finns för få alternativ att välja mellan Det är krångligt att välja Jag har tillräcklig information för att kunna välja Privata vårdgivare ger bättre vård än den som bedrivs av lanstinget Det är viktigt för mig att kunna välja 1 2 3 4 5 Hurvälstämmerpåståendena? !!! Glenngård A, Anell A, Beckman A. (2011)Health Policy.
21 olika vårdvalssystem • De landsting som introducerade vårdval 2007/2008 använde enkla ersättningsprinciper • Halland, Västmanland, Stockholm • Fast ersättning efter ålder, besöksersättning och mindre andel målrelaterad ersättning • Landsting som införde vårdval 2009/2010 har i flera fall mer komplicerade ersättningsprinciper • Fast ersättning justerad utifrån vårdtyngd /ACG (8 landsting/regioner) • Ersättning utifrån socioekonomiska förutsättningar (16 landsting/regioner) • Ersättning utifrån lokalisering (14 landsting/regioner) Anell A, Nylinder P, Glenngård AH (2012) Vårdval i primärvården. Jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar. SKL: Stockholm.
Vemharvårdvaletgynnat? • Inga indikationerpåabsolutundanträngning, men • Befolkningistortharökatantaletvårdkontaktermeränpatienter med storavårdbehovifleraavseenden (särskiltiSkåne) 1 • Studier avseendesocioekonomiskaskillnadervisarolikaresultat2,3 1. Vårdanalys (2013) Vem har vårdvalet gynnat? 2. Beckman A, Anell A. (2013) Changes in health care utilization following a reform involving choice and privatization in Swedish primary care: A five-year follow-up of GP-visits. BMC Health Services Research 2013; 13: 452. 3. Dahlgren C et al (2013) Fem år med husläkarsystem inom Vårdval Stockholm. Karolinska Institutet/ Stockholms läns landsting.
DEA-produktivitetsmodeller för vårdenheter inom Hälsoval Skåne (år 2010) Analysav data frånHalland, Skåne och VGR: Kvantitativ produktivitet (resurser – besök) • Stora skillnader i produktivitet mellan • enheter • Inga signifikanta skillnader mellan • privata och offentliga • Ingen generell motsättning mellan • kvantitativ och kvalitativ produktivitet • Högt ACG respektive CNI ger sämre • produktivitet Kvalitativ produktivitet (resurser – patientnöjdhet) Glenngård AH, Anell A (2012) Produktivitetochpatientnöjdhetiprimärvården – En studieav Region Halland, Region SkåneochVästraGötalandsregionen. KEFU: Lund.
Vårdvalochpatientinflytandeiolika former • Val avvårdgivare • Allmänläkare, “operatör” • Enhet/organisation • Inomlandsting • Inom EU (ny lag 1 oktober 2013) • Nationellt (primärvårdochöppenspecialistvårdfr o m 2015?) • Genomprivatsjukvårdsförsäkring • Inflytandeövervårdensinnehåll • Information ochvalavbehandlingnärdetfinnsalternativ (HSL sedan 1998) Vårdvalssystem (hittills)
Antalpatientfallsomsöktvårdiandra EES-länderår 2005-2012. • Flest patientfall inom ögonsjukvård (38%) och hudsjukdomar (7%) • Utnyttjas mest av invånare i Skåne (36%) och Stockholm (33%) • Vård i Danmark (53%), Finland (15%), Spanien (9%) och Norge (6%) vanligast • 98% av patientfall får hela vårdkostnaden ersatt Källa: Försäkringskassan.
Utvecklingen av privata sjukvårds- försäkringar i Sverige. • Korta väntetider • Tillgång till specialist via triagering per telefon • Förmodligen lägre tröskel till diagnostik och behandling genom FFS-ersättning Källa: Egna beräkningar baserat på uppgifter från Svensk försäkring och SCB.
”I praktiken har producentperspektivet kommit att dominera valfrihetsdebatten, som i huvudsak handlat om vårdgivares etableringsfrihet och villkoren för patienters ”logistiska” val av vårdgivare…. Valfrihet i termer av att ge patienterna mer information och inflytande i behandlingssituationen har till stor del ignorerats.” Saltman R. (1992) Patientmaktövervården. SNS Förlag.
”Om detfinnsflerabehandlingsalternativ, såbör min läkareavgöravilketalternativsomskallväljas.” Källa: Anell A, Rosén P, Hjortsberg C. (1997) Health Policy; 40: 157-168.
Preferenser för inflytande bland 600 patienter på kanadensiskt sjukhus. Källa: Kraetschmer N, et al. (2004) How does trust affect patient preferences for participation in decision-making? Health Expectations; 7: 317-326.
21 754 patienter vid University of Chicago Medical Center 2003-2011 • Enkätsvar avseende preferenser för inflytande vid medicinska beslut matchade mot vårdtid och vårdkostnader • Signifikant längre vårdtid och vårdkostnader bland patienter som föredrog inflytande • Effekter av inflytande påverkas av vårdgivares incitament? JAMA Intern Med. 2013;173(13):1195-1205. doi:10.1001/jamainternmed.2013.6048