Uppdatering av nationalräkenskaperna

1. Uppdatering av nationalräkenskaperna Frukostseminarium 2 september 2014 Birgitta Magnusson Wärmark Alla siffror är preliminära INTE definitiva

2. SNA och ESA/ENS • Nationalräkenskaperna styrs av regelverket SNA 2008 (System of National Accounts) – FN • ENS2010 (Europeiska National- och Regional-räkenskapsSystemet) – EU anpassat • ESA 2010 ska överensstämma med 2008 SNA och BPM6 • ENS-förordningen 549/2013 beslutades av rådet och parlamentet i maj 2013 Alla siffror är preliminära INTE definitiva

3. Bakgrund till uppdatering • 2003 - UN Statistical Commission (UNSC) uppdateringav SNA 1993 • « bring the accounts in line with the new economic environment, advances in methodological research, and needs for users » • »föra nationalräkenskaperna i linje med den nya ekonomiska omvärlden, framsteg inom metodforskning, och behov för användare« • Inter Secretariat Working Group on National Accounts (ISWGNA) projekt: IMF, OECD, FN, EU och Världsbanken Alla siffror är preliminära INTE definitiva

4. Mest betydande förändringar • Investering - FoU samt Militära vapensystem • Ekonomiskt ägande - ändrad export- och import: Trepartshandel och Lönebearbetning • Momsdelen av EU-avgiften skatt löpande transferering • Klassificering offentliga bolag • Finansiella området- mer detaljer • Redovisning av pensionsskulder - utökad Alla siffror är preliminära INTE definitiva

5. Investeringar, före och efter • Revidering av Investeringar pga ENS 2010, mdkr 2011 Alla siffror är preliminära INTE definitiva

6. Militära vapensystem – 10 mdkr • 3 kapitaltyper % • Byggnader och anläggningar 12 • Maskiner 27 • Transportmedel 62 • Kapitalförslitning: avskrivning utgår från vad USA använder samt lite tillägg för att Sverige inte förbrukat dessa varor på länge Alla siffror är preliminära INTE definitiva

7. Påverkan av ändrad redovisning i utrikeshandeln av ENS2010 • Export av varor ökar med marginalen från trepartshandel • Export av tjänster minskar motsvarande • Varor för lönebearbetning: Varuvärdet ska inte registreras i varuexport eller varuimport, utan endast förädlingsvärdet för lönebearbetningen • Från brutto- till nettoregistrering Alla siffror är preliminära INTE definitiva

8. Ändrad momsredovisning Från skatt till löpande transferering • BNP till marknadspris + Primära inkomster till/från utlandet: löner kap inkomst, EU-skatter - subv • BNI till marknadspris +Löpande transfereringar till/från utlandet • Disponibel nationalinkomst - Konsumtion • Sparande + Kapitaltransfereringar till/från utlandet -Investeringar • Finansiellt sparande Alla siffror är preliminära INTE definitiva

9. Offentlig- och privat sektor Det nationella ekonomiska territoriet Offentlig sektor Privat sektor Bolagssektorn Sektorn för offentlig förvaltning (f.d. offentliga sektorn) Hushåll och HIO Offentliga bolag Privata och utlands- kontrollerade bolag Statliga myndig- heter och andra statliga organ Kommunala myndig- heter och andra kommunala organ Alla siffror är preliminära INTE definitiva

10. Sektorn finansiella bolag – utökad • Centralbanken • Monetära finansinstitut • Penningmarknadsfonder • Investeringsfonder • Andra finansförmedlare • Finansiella servicebolag • Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag • Försäkringsbolag • Pensionsinstitut Alla siffror är preliminära INTE definitiva

11. Ändrad redovisning inom pensionsområdet • Även anställningsrelaterade pensioner (ofonderade), som idag skuldförs i balansräkning ska framöver ingå i NR • Skulden för statliga förmånsbestämda avtals-pensioner tas därmed med i NR från år 1998- • Högre offentlig bruttoskuld, ca +190 miljarder (2011) • Lägre offentligt sparande, ca -2 miljarder (2011), motsvarande högre sparande för hushållen • Oförändrad Maastrichtskuld (pensioner ingår ej)

12. FoU-statistik (FM) 2011 Utgifter för egenproducerad FoU, andelar per bransch Alla siffror är preliminära. INTE definitiva

13. FoU beräkning, värdering • Köpt FoU tas upp till marknadspriset • Egenproducerad FoU beräknas från kostnadssidan med vinstpåslag för marknadsproducenter (ej vinstpåslag för offentliga och HIO) Kostnaderna inkluderar: • Arbetskostnader, konsultarvoden o andra löpande utgifter från FM-undersökningen • Avskrivningar för maskiner som används (modell) • Produktskatter och subventioner • Utgifter för egenproducerad programvara exkluderas, ingår redan i NR • Tjänsteprisindex SNI 71, tekniska konsulter

14. FoU per sektor Alla siffror är preliminära. INTE definitiva

15. BNP-påverkan på tre sätt • Köpt FoU omklassas från förbrukning till investering • Egenproducerad FoU blir produktion och investering • Kapitalförslitning tillkommer för offentligt, inklusive HIO, producerad FoU när förbrukning blir investering, vilket höjer offentlig produktion och konsumtion

16. BNP-påverkan preliminära skattningar Alla siffror är preliminära INTE definitiva

17. BNP, löpande prisnivå, före - efter Alla siffror är preliminära INTE definitiva

18. Ändrad BNP-tillväxt efter uppdateringen Alla siffror är preliminära INTE definitiva

19. Ändringar i NR-aggregat 2011 • BNP-nivån + 5,1 %, ENS-relaterat + 4,3% • BNI-nivån +5,3, ENS-relaterat +4,5% • Fasta bruttoinvesteringar ca. + 27, ENS-rel +21 % • BNP/capita +5,1 %, plus 19 000 kr • Offentliga bruttoskulden/BNP minskar 39 37 (<60%) • Offentliga finansiella sparadet/BNP försämras med ca. -0,2 procentenheter (inte under -3%) • Offentlig förbrukning minskar 3 procent • EU-avgiften ? Alla siffror är preliminära INTE definitiva

20. BNP från användningsssidan– försörjningsbalans 2011 BNP,mdkr ändring + Hushållens konsumtionsutgifter 1693 21 + Offentliga konsumtionsutgifter 921 - 3 + Fast bruttoinvestering 830 179 + Lagerinvestering och värdeföremål40 0 + Export varor 1265 41 + Export tjänster 442 - 70 - Import varor 1141 - 5 - Import tjänster 394 -1 = BNP till marknadspris 3656 176 Alla siffror är preliminära INTE definitiva

21. Revideringar av BNP Alla siffror är preliminära. INTE definitiva