Äldres läkemedelsanvändning

1. Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl

2. Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter tar för farliga läkemedel

3. Läkemedel gör i grunden nytta för patienten…. men kan också innebära risker. • Vid kronisk sjukdom ger läkemedel, rätt använt, ökad livslängd och bättre livskvalitet. • Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed flera läkemedel.

4. Den gamla människan • Är ofta sårbar • Små marginaler • Funktionsförlust vid påfrestning • svikt i flera organsystem vid sjukdom • Därför komplex läkemedelsbehandling

5. Vo2 l/min 2,5 Sjukdom Läkemedel rökning 1,3 0,9 år 80 20 Fysisk prestationsförmåga Normal daglig aktivitet

6. Behandlingsmål • Återställ snarast patientens optimala funktionsförmåga

7. Äldre och Läkemedel Farmakokinetik//farmakodynamik

8. Fett ECW BCM Farmakokinetik • Distribution • Metabolism • Utsöndring Varierande

9. Farmakokinetik Förutsätt alltid att den äldre patientens njurfunktion är nedsatt (oberoende av kreatininvärde) när läkemedel med smal terapeutisk bredd som utsöndras via njurarna ordineras

10. Dynamik - åldrande • Fysisk prestation • Muskelstyrka • Lungfunktion • Hjärtminutvolym • Cerebralt blodflöde • Receptorfunktion

11. Äldres läkemedelsbehandling • Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från studier på personer <65 år • Nästan aldrig studier på patienter >80 år

12. Övre åldersgräns i behandlingsstudier Ofta inte relevant och därför oetiskt Brist på studier hos de allra äldsta och sjukaste

13. Behandlingsråd med bristande vetenskaplig bakgrund Stora krav på samråd och noggrann uppföljning

14. Behandlingseffekt • Mortalitet • Morbiditet • Symtomlindring - Livskvalitet Ålder

15. Äldres återstående livslängd har ökat Optimal livskvalitet resten av livet (SCB 2006)

16. Behandlingsorsak Förebyggande behandling Botande/funktionsförbättrande behandling Symtomlindrande behandling Onödig behandling

17. Onödiga läkemedel • Gör varken nytta eller skada • Försök registrera effekten • Anteckna gärna

18. Fyra hörnpelare för ett gott åldrande • social gemenskap • delaktighet/meningsfullhet/känna sig behövd • fysisk aktivitet • bra matvanor.  

19. Effekter av fysisk aktivitet • Kognitiv/mental funktion • Muskelstyrka, Muskelhastighet • Fysisk prestationsförmåga • Aktivitetsnivå • Metabol aktivitet

20. Effekter av fysisk aktivitet • Hjärtkärlsjukdom • Förekomst, symtom • Stroke • Demens • Osteoporos • övervikt

21. Lönar sig förebyggande behandling? Blodtryck, lipider, osteoporos

22. blodtrycksbehandling har visat sig kunna minska insjuknandet i demens(Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur)och strokeoch hjärtsviktmen – ganska friska studiepersoner

23. Högt blodtryck föregår utvecklingen av demens Icke dementa SBPmm Hg DBPmm Hg Debut av Alzheimer efter 79 år 110 180 100 170 90 160 150 80 140 70 85 70 75 80 85 70 75 80 Ålder Ålder Skoog I et al Lancet 1996

24. Prevention of Dementia with Calcium Channel Blocker Treatment in ISH- Syst-Eur(Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046)

25. 80-åringar och äldre står på (använder?) i genomsnitt 5 -6 läkemedel 15% av dem står på 10 läkemedel eller fler

27. Läkemedelsanvändningen hos äldre Alla äldre 1988 3 preparat/person 2008 6 preparat/person SÄBO, multisjuka 1988 3 preparat/person 2008 10 preparat/person

28. Lm-grupper bland >80 år sos

29. 10 eller fler läkemedel per person > 80 år 6-10% 14-21% Öppna jämförelser 2009

31. 3 eller fler psykofarmaka per person 1,5-3,7% 5,5-8% Öppna jämförelser 2009

32. Psykofarmaka på recept 65-85+ 2007 Folkhälsorapport 2009 – Äldres hälsa

33. Sömnmedel • Ingen bevisad effekt på sömnen längre tid än 4 veckor • Biverkningar under längre tid • Tillvänjning under längre tid

34. Ordinationsföljsamhet 1/3 följer alltid ordinationen 1/3 följer ibland ordinationen 1/3 följer aldrig ordinationen Inte relaterat till ålder i sig Källa: ABLA II rapport, 2001

35. Stor kassation 1128 ton läkemedel återlämnades 2009 50 402 förpackningar läkemedel från allmänheten till apoteken Apoteket AB 2010

36. Äldre står ofta på för många olämpliga läkemedel

37. Riskläkemedel • Bensodiazepiner • Trötthet, muskelsvaghet, kognition • Neuroleptika (Buronil, Haldol, Risperdal) • extrapyramidala symtom, ortostatism stroke, sedation, kognition • Lätta opioider (Tramadol, Tiparol) • konfusion, illamående, yrsel

38. Riskläkemedel • NSAID • Hjärtsvikt, njursvikt, blödningar • Loopdiuretika • Urvätskning, elektrolytrubbningar • Waran • Ökad blödningsrisk hos äldre

39. Antal anmälningar i Sverige per år • ca 1 000 till Socialstyrelsen enligt Lex Maria • ca 3 500 till HSAN • ca 22 000 till landstingens patientnämnder • ca 3 000 om läkemedelsbiverkningar • ca 9 000 till patientförsäkringen • ca 2 600 om fallolyckor inom särskilda boenden

40. Läkemedelsbehandling orsakar ca 30 000 vårdskador om året i slutenvården i Sverige 5000 i Västra Götaland

41. Läkemedel - Äldre Kvaliten i äldres läkemedelsbehandling kan förbättras

42. Gör vi nytta med behandlingen?

43. Långvarig sjukdom 65-85+ Folkhälsorapport 2009 – Äldres hälsa Som är hindrande

44. Dödlighet 50-talet-2000-talet Folkhälsorapport 2009 – Folkhälsan i översikt Folkhälsorapport 2009

45. Återstående livslängd efter 65 och 80 år Folkhälsorapport 2009 – Äldres hälsa Folkhälsorapport 2009

46. Blir äldre friskare? • Compression of morbidity • Kortare sjukdomstid • Postponement of morbidity • Uppskjuten sjuklighet • Prolongation of morbidity • Förlängd sjukdomstid

47. Rapport 193 2009

48. Metod • Systematisk litteratursökning av all relevant litteratur t.o.m 2007 (pat>65 år) • Randomiserade kontrollerade studier och observationella studier har inkluderats

49. Slutsatser • Förbättrad följsamhet kan fås genom • En kombination av individuellt anpassade insatser • Utbildning, information till patienter • Minskat antal läkemedel • Förenklad läkemedelslista

50. Förbättrad följsamhet • Inga effekter av ökad följsamhet har dokumenterats efter 6 månader