Målfokuserad Funktionell Träning - MFT

1. Målfokuserad Funktionell Träning - MFT

2. Innehåll • Övning ger färdighet - motoriskt lärande • Lek, samspel och kommunikation

3. Motoriskt lärande Motoriskt lärande är den process som med övning och erfarenhet resulterar i en relativt bestående förändring av förmågan att utföra en rörelse med gott resultat….

4. ………..med gott resultat menas, Att barnet klarar av uppgiften och känner sig nöjd därmed.

5. Funktionell träning • Vardagliga aktiviteter • Tydlig uppgift • Samspel

6. Barnen kan lära sig aktiviteter trots att • nervsystemet är dysfungerande • Barnen blir bättre på det som de gör • Uppmuntran och ledning är viktig för att • lösa problem och uppnå nya mål • Repetition

7. Mål • Funktionellt i vardagen • Avgränsat i tid och omfattning • Realistiskt • Tid för utvärdering

8. Goal Attainment Scaling, GAS -2 Vad barnet gör i dag -1 En liten bit mot målet 0 Det realistiska målet +1 Lite mer än förväntat +2 Betydligt mer än förväntat

9. Träning är färskvara

10. Motorisk inlärning kan delas in i tre faser 1) Förberedelsefas 2) Övningsfas 3) Automatisk fas

11. 1) Förberedelsefas I den tidiga fasen är barnet upptaget med att skaffa sig en generell idé om uppgiften Och att förstå målet, att förstå vad omgivningen betyder för uppgiften och att fundera ut olika sätt att lösa uppgiften

12. Frida 3,8 år vill duka kaffebordet

13. 2) Övningsfas I denna fas har barnet valt ett eller flera sätt att göra uppgiften utifrån de egna förutsättningarna. Barnet blir alltmer självständigt och förmågan att lyckas med uppgiften förbättras, men varierar fortfarande

14. Från förberedelsefas till övningsfas

15. Från osäkerhet till säkerhet

16. 3) Automatisk fas Mycket lite uppmärksamhet krävs för att utföra uppgiften och målet uppfylls med tillfredställelse

17. Hur kan vi stödja barnets inlärning? Målet Uppmuntran Vänta ut Trygghet Återkoppling

18. Hur kan vi stödja barnets inlärning? Anpassa miljön Problemlösning Strategier Barnets egna idéer Samspelet Tillräckligt utmanande

19. Faktorer som påverkar inlärning • Motivation • Uppmärksamhet • Minne • Den fysiska miljön

20. Lekens betydelse för barnets sociala, kognitiva och emotionella utveckling • Teori • Praktik

21. Utvecklingsteorier • Lev Vygotskij • Jean Piaget • Erik Homburger Erikson • Donald Winnicott

22. Aktuell forskning om lek • Birgitta Knutsdotter Olofsson • Ole Lillemyr • Gunilla Lindqvist

23. Forskning – Lek - Funktionshinder • Ulf Jansson • Inträdesstrategier vid lek • Se efter vad som händer • Lista ut vilket lek-temat är • Gå in i ”lekområdet” • Sätt igång med en variant av lek-temat

24. Be inte om information (vad gör ni?) • Säg inte ”jag vill vara med” • Kritisera inte pågående lek (ref. Chaterine Garvey)

25. Stör ej ! Lek pågår • Övningslek • Låtsaslek • Rollek • Social lek • Fri lek • Regel lek • Konstruktionslek

26. Tänka, förstå Planera Se, känna efter Samarbeta Idé Handla Stanna, lyssna Lek Motivation Koncentration

27. Kommunikation Kommunikation = En person utför handlingar som medvetet eller omedvetet påverkar en person till ett svar – medvetet eller omedvetet. Sändare = Mottagare

28. Språk • Språk = Ett kommunikationssystem uppbyggt av symboler/ord och regler för hur orden får kombineras (grammatik). • Språket är ett redskap för tänkandet.

29. Tal och Röst • Tal = Det muntliga användandet av språket, själva uttalet. • Röst = Stämbandens svängningar genom användning av luften. (resonans munhåla/svalg)

30. Språk, tal, röst

31. Kommunikation, språk, tal-svårigheter på flera olika nivåer

32. Svårigheter på olika nivåer • Språk eller tal kan användas till kommunikation men är inte detsamma som kommunikation.

33. Faktorer som påverkar kommunikationen • Hur snabbt barnet är i sin interaktion • Vilken rörelseförmåga har barnet? • Blick • Hörsel • Perceptionsförmåga

34. Goda cirklar blir till en uppåtgående spiral! • Komma till nästa steg • AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) en väg • Viktigt att det blir något – att bli sedd/förstådd

35. Tal-, språk och kommunikationsutveckling • Kommunikationen mellan barnet och föräldrarna börjar innan barnet föds. • Den första tiden består kommunikationen av kroppsspråk, ögonkontakt, skrik och leenden.

36. 2 månader • Barnet börjar le och vokaljollra när han eller hon känner sig nöjd och trygg. Barnet har mycket ljud för sig. Han eller hon gurglar, skriker, gnäller och jollrar: ”aaaa” ”ååååå” ”ääääää”.

37. 3-4 månader • Barnet börjar nu leka allt mer aktivt med ljuden och jollret ökar.

38. 6 månader • Barnets svarar med joller på mammas eller pappas prat. Jollret förändras vid den här åldern och innehåller ofta en konsonant och en vokal och kan låta: ”ba” ”ga” ”dä”.

39. 8 månader • Långa jollerkedjor: ”dadadada”  eller ”babababa”. • Olika tonlägen och röststyrkor. • Jollret låter nu som det språk som talas runt barnet, kan börja låta som riktiga ord: "papa" eller "mama". Mot slutet av det första året förstår barnet mycket.

40. 1 år • Mer ordlikt joller. Ordsamlarstadiet, tyst period – ordexplosion. • Ökande intresse att härma ord och uttryck efter den vuxne. • Ettordsmeningar - ett ord får symbolisera en hel mening. • Barnet förstår  fler ord och kan utföra enkla instruktioner.

41. 2 år • Ordförrådet utökas. • Inte bara här och nu. • Två-ordsmeningar • Enkla frågor, påståenden, beskrivningar och inte-meningar. • Stor skillnad mellan olika barn.

42. 2,5-3 år • Kan styra omvärlden med sitt språk. • Många ljud som inte finns i barnets språk och som utvecklas senare, t.ex. – r, s, k, g, tje- och sje-ljuden.

43. 3,5-4 år • Många frågor. Ca 1000-1500 ord. • Barnet börjar att lära sig svårare ljud som k, g och s.  Vissa ljud fortfarande svåra.

44. 4 år • Barnets språk börjat alltmer likna den vuxnes. • Vissa ljud kan fortfarande var svåra så som r, tje och sje.

45. 5-6 år • Barnets språk är nu ofta helt utvecklat vad gäller grammatik och ljudsystem. • Intresse för rim, ramsor och skriven text.

46. Språkets olika delar • Form • Innehåll • Användning

47. Form • Det som syns och hörs. • Tex blick, ljud, gest, tecken, tal, bildkommunikation etc. • Att kunna böja ord, sätta dem i rätt ordning osv.

48. Innehåll • Språkligt innehåll (semantik) • Tex begrepp så som färg, form, antal • Att kategorisera, t.ex. fordon, kläder, mat • Ett ordförråd behövs för att kunna uttrycka sig och förstå.

49. Användning • Hur man använder språket (pragmatik) • Regler för hur man kommunicerar och samspelar med andra • Tex turtagning, att hålla en röd tråd, att kunna ta den andres perspektiv, att ge lagom mängd information, att ha en vilja att kommunicera.

50. AKK(Alternativ kompletterande kommunikation) • Tecken, gester • Bilder, kommunikationskartor. • Datorstyrda kommunikationsprogram.