Uppdrag

1. Förnyelse av de svenska statsisbrytarna - Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket - Peter Fyrby, rederidirektör för Sjöfartsverket

2. Vision Säkra sjövägar i en hållbar framtid genom maritimt partnerskap. Uppdrag Sjöfartsverket är ett affärsverk med ansvar för att utveckla transport och sjöfart i linje med riksdagens och regeringens beslut. Affärsidé Vi erbjuder effektiva sjövägar, moderna tjänster och maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

3. Östersjön är ett av världens mest trafikerade sjöfartsområden • Fler än 2 000 fartyg trafikerar Östersjön vid varje given tidpunkt • Mer än 750 miljoner ton transporteras årligen till och från Östersjöns hamnar • Det är ca 15 procent av världens sjöfart • Attsjöfartenfungerar året runt är en förutsättning för att industrin i Sverige kan producera och skeppa ut sina varor via svenska hamnar • Källa: HELCOM - Helsingforskonventionen.

4. Alla fartyg ska erbjudas isbrytarassistans • Av regeringens transportpolitiska mål framgår att Sveriges infrastruktur ska skapa tillgänglighet för människor och gods • En av de utmaningar som staten står inför är att upprätthålla öppna och säkra sjövägar även vintertid • Sjöfartsverket ska ”svara för isbrytning” och Sverige har även ingått överenskommelser med våra grannländer • Fartyg som är lämpade för vintersjöfart ska erbjudas isbrytarassistansinomfyra timmar

5. Utan sjöfart stänger Sverige Om Atle, Frej och Ymer tas ur trafik skulle det innebära: • Att hamnarna i Luleå, Piteå och Skellefteå tvingas stänga upp emot 100 dagar per år • Att hamnen i Karlsborg tvingas stänga upp emot 130 dagar per år • Att hamnen i Umeå tvingas stänga längre eller kortare perioder varannan vinter • Att mer gods flyttas från sjön till andra transportslag • Svåra konsekvenser för svensk basindustri, norrlandskommunerna och hamnarna i Bottenviken

6. Handelsflottans fartyg blir allt större • Handelssjöfarten har under de senaste åren varit inne i en strukturomvandling vilket lett till större fartyg • Flera hamnar utvecklas mot att kunna ta emot fartyg på upp till 32 meters bredd vilket Sundsvall, Luleå och Gävle redan kan • Bara LKAB:saviserade kapacitetsökning innebär tre ankomster och tre avgångar i veckan av fartyg som är 32 meter breda • Det kommer vara ineffektivt att använda dagens isbrytarresurser, som bryter en ränna på 24 meter, för att hantera framtidens fartyg

7. Sjöfartsverkets isbrytarflotta 2018 ODEN Byggd: 1988 Förväntad livslängd: 2035 • Status: Ersättningen av Oden behöver utredas vidare ALE Byggd:1973 Förväntad livslängd: 2030 • Status: En förstudie pågår för ersättning av Ale. ATLE, FREJ & YMER Byggda: 1974-77 Förväntad livslängd: 2030 Status: Behöver ersättas

8. Kan vi livstidsförlänga befintligt tonnage? Livstidsförlängning är ett möjligt alternativ och den totala kostnaden bedöms till ca 550 miljoner kronor per fartyg. Fördelar: • Behovet av nyproduktion förskjuts mellan 10 och 25 år framåt Nackdelar: • Uppfyller inte framtidens behov av att kunna bryta bredare rännor • Begränsade möjligheterna för ny teknik och Försvarsmaktens behov • Risk för att vi står utan isbrytare i samband med ombyggnation • Stor osäkerhet i uppskattad livslängd

9. Kan vi hyra in tonnage? För närvarande finns det inte fartyg att hyra som är av den storlek som Sjöfartsverket efterfrågar och är i behov av. Fördelar: • Vi kan undvika att låsas in oss i befintlig teknik • De fasta kostnaderna skulle kunna delas med andra aktörer Nackdelar: • Vi förlorar rådighet över resurserna och riskerar att stå utan isbrytarkapacitet om avtalsparten bryter avtalet eller inte kan leverera • Det kan vara svårt att finna former för sambruk med Försvarsmakten om fartygen inte ägs och opereras av staten

10. Är det lämpligt att bygga en ny isbrytarflotta? Fördelaktigt alternativ som förutsätter ökat mandat för att låna till investering och tillskott av anslag för löpande kostnader. Fördelar: • Ett nytt isbrytartonnage kan specificeras enligt statens (säkerhet och försvar) samt marknadens framtida behov • Vid en seriell tillverkning kan investeringskostnaderna hållas nere och framtida livstidsförlängningar kan göras effektivare • Besättningarna kan rotera mellan systerfartygen, utbildningar går att genomföra i större grupper, reservdelsinköp går att förenkla Nackdelar: • Stort ekonomiskt åtagande

11. Kostnad för nybyggnation vs livstidsförlängning Det totala nuvärdet av att köpa och driva isbrytare är 5,7 miljarder kronoroch en livstidsförlängning skulle resultera i mellan 3och 11 procent högre kostnader

12. Slutsatser och finansiering • De tre isbrytare som är del av Atle-klassen behöver bytas ut och det bör göras genom nybyggnation • Nybyggnation svarar bäst mot vårt uppdrag och är ett mer ekonomiskt fördelaktigtalternativ • Investeringen beräknas uppgå till mellan 3,3-3,6 miljarder kronor och är Sjöfartsverkets största investering någonsin • Nybyggnation förutsätter ett ökat mandat att låna till investeringen och ökad anslagsfinansiering för löpande kostnader

14. Frågor? Utan sjöfart stänger Sverige och därför stänger aldrig Sjöfartsverket