600 likes | 739 Views
KUNSKAPER VIDGAR VÄR L DEN Nya kunskaper för nya jobb ( Rd ) 2009 – 2020 SKOLLEDARFORUM GÄVLEBORG 2010. Dr. Elisabet Nihlfors Uppsala universitet/STEP & Huvudsekreterare VR/UVK Animation Cecilia Gomez. Fyra temata. Visioner och nuläge – Kunskapssamhällets möjligheter!
E N D
KUNSKAPER VIDGAR VÄRLDEN Nya kunskaper för nya jobb (Rd) 2009 – 2020 SKOLLEDARFORUM GÄVLEBORG 2010 Dr. Elisabet Nihlfors Uppsala universitet/STEP & Huvudsekreterare VR/UVK Animation Cecilia Gomez
Fyra temata • Visioner och nuläge – • Kunskapssamhällets möjligheter! • 2. Skolan – Ett viktigt nav i och för en glokal utveckling! • 3. Våga vara – Nyfiken – Ta risker & Värderar det omätbara! • 4. Kunskapstriangeln
Framtids- Bilder 2020 Visioner & Nuläge – Kunskapssamhällets möjligheter! Utvecklingsområden Nuläge 2009
Obama 11/9 Främlings fientlighet Pirate Bay VAL2010 ICT Internationalisering Murens fall Språk/ uttrycksformer Ekonomi Religion Delaktighet Ansvar Medskapande Höjd beredskap Tsunamin Miljö Ungdomskulturer Demokrati Arbete Sexuella trakasserier Demografi Vård Arbets- löshet Mobbning 1999 Offentligt/privat Genus 2009
Kristallkulan (SOU 1997:31) • En kunskapsvärld som sträcker sig över livet… • Resurser till barn 6 och 10 år - får lust att lära… • Studier utomlands - bli globalister… • Gränsöverskridande, vågar gå över gränserna… • Mångfaldens samhälle… • All utbildning blir mer tvärvetenskaplig…
Skolan bevarar traditioner och har samtidigt till uppgift att ge sina adepter föreställningen om det nya som händer och som kommer att prägla deras morgondag (S-E Liedman)
Tradition – Förnyelse(P. Dalin) • Reproduktion – Förnyelse • Ämneskunskap – Problemlösning • Kunskap – Förnyelse • Individ – Grupp • Lärarstyrd – Elevstyrd • Byråkratisk – Organisk organisation
Dilemman (P. Dalin) • Tidig - Sen differentiering • Heterogena - Homogena grupper • Fast – Flexibel läroplan • Centraliserad – Decentraliserade beslut • Mål/resultatstyrning – Regelstyrning • Det offentliga – Privata ansvaret • Tillgångsstyrning – Användarstyrning
Government Proposal that has become parliamentarydecisionsineducationsome examples from 1989 - 2000 Prop. 1988/89: 4 School development and governance Prop. 1989/90: 41 Municipal ownership Prop. 1990/91: 18 Responsibility for the school Prop. 1990/91: 85 Growing with knowledge upper secondary school & adult educ. Prop. 1991/92: 95 Freedom of choice and independent schools Prop. 1992/93: 220 New curriculum o new grading system for primary school ... Prop. 1992/93: 250 New curriculum o new grading system for upper secondary school, adult education Dev. plan 1993/94: 183 Development plan for schools Prop. 1995/96: 157 Local School board- with parents in majority Prop. 1995/96: Some school issues Prop. 1996/97: 109 Local School board – with students in majority Dev. plan 1996/97: 112 Development plan ... quality and equivalence Prop. 1997/98: 6 Preschool class… Prop. 1997/98: 93 Curriculum for preschool Prop. 1997/98: 94 Curriculum for compulsory education / preschool / after-school activities Prop. 1997/98: 150 Spring Fiscal Policy Bill Dev. plan 1998/99: 121 Development plan ... cooperation, responsibility & development Prop. 2000/01: 72 Adult learning and development of adult education Two development contracts (negotiations between teachers union and Sw Ass of Municipalities) .... Annual budget bills
Government Proposal that has become parliamentary decisions in education Some examples from 2000-aug 2010 Prop 2000/01: 63 Advanced Vocational Education Prop 2000/01: 115 Asylum seekerschildren's schooling, etc. Prop 2001/02: 14 Health, Education and Security Prop 2001/02: 35 Independent schools Skr. 2001/02: 188 Education for the knowledge and equality Prop 2003/04: 14 Knowledge and Quality Prop 2004/05: 11 Quality of preschool Prop 2005/06: 38 Security, respect and responsibility Prop 2005/06: 148 Some questions about adult education, etc. Prop 2006/07: 69 Improved order, security and conditions for quiet study in school Prop 2006/07: 71 Free application – increased possibilities to choose upper secondary school Prop 2006/07: 86 Some school issues Prop 2007/08: 28 Extension of register controlin preschool, school and childcare Prop 2007/08: 112 Two new special schools Prop 2007/98:50 New Agencies for the school sector Annual budget bills
Continuation… Prop 2008/09: 66 A new grading scale Prop 2008/09: 68 Higher vocational education Prop 2008/09: 87 Clear goals and knowledge – new curricula for compulsory school Prop 2008/09:199 Higher demands and quality in the new upper secondary school Prop 2009/10:27 Mandatory job training for new principles Prop 2009/10:165 The new Education Act – for knowledge, choice and security Annual budget bills
100.000 90.000 80.000 70.000 60.000 50.000 40.000 30.000 20.000 10.000 5.000 Inom de närmaste 30 åren kommer fler elever att ta studenten än som har tagit studenten hittills i världs- historien 1900 1950 2000 Antal som tagit studenten/gått ut gymnasiet under 1900-talet. Svart=absoluta tal. Blå=korrigerad i fh till befolkningstillväxten
Kunskapssamhälle • Kunskapssamhället – ett samhälle byggt kring produktion, spridning & användning av kunskap – skapar nya förväntningar och ställer nya krav på vad utbildningssystem är och kan vara. • Kunskap är en förutsättning för att kunna fungera som medborgare i ett kunskapssamhälle. • Ett förhållningssätt till kunskaper och kunskapsförvärv som måste genomsyra samhället. (S Hagström, 1995)
Kunskap av värde för… • Ekonomin i vidaste mening inkl. produktivitet, konkurrenskraft, profit och produktiv sysselsättning. • Det politiska systemet, demokratin… för en levande demokratisk kultur krävs insiktsfulla fördomsfria medborgare, insatta i vida spektrum av politiska frågor. • Den enskilde, kunskaper – sammanhangsskapande kunskaper – gör livet rikare. Det är inte kunskapen som sådan utan dess förmåga att göra tillvaron värdefullare för sin bärare. (S-E Liedman 1997)
Finns det en risk att vi värderar det vi utvärderar istället för att utvärdera det vi värderar. Prof. A. Hargreaves
FAKTA/information/kvantitativ FÖRSTÅELSE/meningsskapande/kvalitativ FÄRDIGHET/utförande/praktisk FÖRTROGENHET/omdöme Tillämpa på olika sätt – se likheter i olikheter
Kompetens – kunskaper, förmåga, vilja • Baskompetens • Interkulturell kompetens • Analytisk kompetens • Entreprenörskompetens • - Ledarkompetens • (KK- stiftelsen & Sv. Näringsliv 2006)
EU nyckelkompetenser • Kommunikation på modersmålet och främmande språk. • Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskapliga och teknisk kompetens. • Digital kompetens. Lära att lära. Social och medborgerlig kompetens. • Initiativförmåga och företagaranda. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
Visioner & nuläge – Kunskapssamhällets möjligheter !Några slutsatser… • Visioner • Gränsöverskridande • Det går fort men Ting Tar Tid • Kunskapssamhället – ett förhållningssätt • Kunskapens värde (ek/pol/enskilde)
Skolan ett nav i och för samhällsutvecklingen Omvärldens syn på Sverige (SI 2007) • Ett demokratiskt och öppet samhälle… • Mest attraktiva länderna att bo, arbeta och studera i… • Hög utbildningsnivå… • Ett stabilt politiskt system… • Samarbete… • Öppenhet för förändringar…
Globaliseringens effekter på skolan • Värdet av kunskap • Ökad rörlighet • Förändringar på arbetsmarknaden • Ökad konkurens • Forskningsresultat • Klimatfrågor • Möten • Internationella jämförelser • Bologna mm.
Språk & kultur • 10 milj EU medborgare arbetar i ett annat land • 20% av svenska företag tror att de förlorat exportaffärer på grund av bristande språkkunskaper & 12% bristande kulturkompetens • Arabiska, serbiska, kroatiska, bosniska, turkiska talas av över 100 000 i Sverige. • 140 modersmål i grundskolan
I vissa skolor finns hela världen i klassrummet i andra inte – men globaliseringens effekter är ändå närvarande.
Utmaningen att lokalt, nationellt och globalt utveckla tolerans och respekt tillsammans med medmänniskor som inte är vår spegelbild /…/ Vår stolta demokratiska historia har trots allt mestadels varit en fråga om att öva tolerans inom en jämförelsevis homogen medborgarkrets . (E. Amnå)
Paradoxes of change (A. Hargreaves 1997) • Många föräldrar har själva gett upp inom områden som de samtidigt vill att skolan ska arbeta med. • Det är mer centralisering och mer decentralisering samtidigt. • Ökad globalisering skapar mer patriotism. • Ökad mångfald och integration paras med ökat tryck på gemensamma standarder och specialiseringar. • Starkare orientering mot framtiden ökar känslan för det som har varit.
UTBILDNING HEM VÄRDEFRÅGOR FRAMTIDSFRÅGOR NÄRSAMHÄLLE BARN/UNGA
Skolans effekter på globaliseringen • Välutbildade • Demokratiska • Jämställda • Mångkulturella • Samverkar över gränser • Varumärket Sverige
Att lära sig att klara sig i världen och att lära sig att bidra till att världen klarar sig! (P. Kemp)
Skolan ett nav i och för samhällsutvecklingen !Några slutsatser • Den glokala samhällsutvecklingens påverkan på barn/ungas skoltid • Barn/ungas påverkan på framtida samhällen • Interkulturella frågor – lokalt/globalt • Den Andre – att med kunskap utveckla TILLIT • Att klara sig i världen… världen klarar sig.
Våga vara nyfiken – ta risker – värdera det omätbara! • Förutsättningen för en framgångsrik lösning är att det råder frihet att söka framkomliga vägar inom området. • Varje lärprocess innebär ett motstånd varför det krävs: Nyfikenhet och Uppmärksamhet, vars bästa vän är Intresset, som odlas bäst när det finns ett Sammanhang som måste sökas hos individen. (S-E Liedman )
(UT)BILDNING • I utbildning är målet och vanligen också vägen till målet bestämda av diverse regler (utifrånstyrd) • Den som bildar sig är däremot fri enligt gängse föreställning. Processen är styrd inifrån, av intresse, av kunskapshunger. • Friheten måste förenas med anpassning till yttre normer och krav & bildningen ges rum inom utbildning. (S-E Liedman)
KASAM/Känsla av sammanhang • Begriplighet Jag vet och förstår • Meningsfullhet Jag vill • Hanterbarhet Jag kan A. Antonovsky
DET LIVSLÅNGA LÄRANDET Ålder 30 29 28 27 26 25 24 23 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 2034 forskarnivå 2028 avancerad nivå 2028 grundnivå 2025 gymnasieskola grundskola 2022 förskoleklass 2013 förskola 2009
Förskolans betydelse • Early education should ensure enjoyment from learning by providing children with such experience of “enlightment” (jmfr Learning Sciences And Brain Research)
(UT)BILDNING • Formar man eleverna enbart efter de roller de kan tänkas komma att inta som vuxna, förhindrar man deras fria växt. (S-E Liedman, 2006)
Det är livet som pågår Förskola Gymnasium
Det är på sitt starkaste språk man lär och förstår bäst! (M. Axelsson)
Olika språk… • I den typiska skolan delegeras handen till en sekreterare som för pennan • Fantasin betraktas som ett hot mot kunskapen men är i själva verket dess förutsättning och bundsförvant. (S-E Liedman 2001)
En framtida ”svensk modell”? • Den kunniga naturvetaren med demokratisk, kulturell och flerspråkig kompetens.
Organisera för lärande 1842 2000
Ett professionellt nav • En professionell kärna med ansvar & befogenheter… • I ömsesidigt glokalt utbyte med andra skolor – högskolor – näringsliv – forskning 2015
Utvecklingsinriktat lärande (P-E Ellström) • Betoning på handling, initiativ & rikstagande. • Tolerans för olikheter i uppfattningar, osäkerhet & felhandlingar. • Betoning av och uppmuntran till reflektion över och kritisk prövning av den egna organisationskulturen – särskilt de vedertagna ”sanningarna” om vad som är naturligt, möjligt och önskvärt att göra.
Viktiga kriterier för en lärande organisation (M Söderström) • Löpande kompetensutveckling • Flexibilitet i förhållande till ändrade omvärldsbetingelser • Förmåga till självförnyelse • Hög problemlösningsförmåga • Högt utnyttjande och utveckling av mänskliga resurser • Förmåga att integrera extern kunskap • Förmåga att förena avancerat specialistkunnande med bred kompetens
Våga vara nyfiken – ta risker – värdera det omätbara!Några slutsatser • Interkulturell undervisning – ökad internationalisering hemma & utomlands • Att få lära sig på sitt /sina starkaste språk • Variation i lärandet (& organisation) • Kvalitetsnav – utbildad arbetskraft & forskning • Skolor = Design Innovation Center
KUNSKAPSTRIANGEL • Forskning Utbildning Innovation/Infrastruktur