Myten om laxeffekten - ungas flyttande till och från Gävleborg

1. Myten om laxeffekten - ungas flyttande till och från Gävleborg En demografisk översikt av hur unga flyttar från och till mindre orter och regioncentrum i landet

2. När flyttar unga? Varifrån och till vad och var? När i livet? Varför? Vem?

4. Befolkningsutveckling 1968-2010 • Stabil utveckling i riket • 1968-1983 svagt positiv • 1984-1994 kraftig ökning (t.ex. flyktinginvandring) • 1995-2000 oförändrat • 2001-2010 svag ökning • Gävleborgs län och Norrbottens län • Lika utveckling, • 1968-1992/1993 befolkningsantalet ungefär +/- 0 • Sedan 1992/1993 befolkningsminskning

5. Demografi som ett uttryck för… • Födelsetal • Nativitetstalen • Minskning av antal barn/kvinna samt förskjutning i tid • Livslängd • Successivt ökad livslängd • Ökad medelålder i landet • In- och utflyttning (nationellt och regionalt) • Emigration - immigration • Migration • Utbildning, arbete, fritid etc. • Familjebildande • Re-migration (återflyttning någon gång i livet)

6. Ungdomstidens dilemma • från något till någon • Identitetsprocessen: sluten och given eller öppen och förhandlingsbar • ”normalbiografi” • Genom sociala institutioner - avvikelsens energi… nyckelövergångar • socialt tryck • Att vara som alla andra (men ändå unik)… ung/ungdom/ungdomlig

7. Demografi 20-24 år

8. Demografi 20-24 år • Toppar… • 1968 = födda 1944-1948 • Som skaffade barn 1962-1966 • 1986 = födda 1962-1966 • Som skaffade barn 1986-1992 • 2010 = födda 1986-1990 • Som skaffar barn 2010-2014?? • Variationer som funktion av ”reproduktionsåldrar • Trend: minskande andel i befolkningen • Unga vuxna är en bristvara!

9. Demografi 20-24 år • Betydelsen av ungdomlig ”täthet” i regionen • Näringsliv/arbete • Utbildning • Kulturutbud • Känsla av att framtidstro • Generationsväxling • Kommunal/regional ekonomi

10. Flyttandets livscykel • Mobilitet under en begränsad tid av livet 1. 19 – 24 år Utbildning (arbete) 2. 25 – 27 år Arbete 3. 28 – 30 år Familj och barn 4. 50 - Familj, barn egna prioriteringar • Kvinnor något snabbare på att flytta än män • Efter 30 års ålder minskar mobiliteten avsevärt * 30 procent återvänder någon gång under livet (Holm/Öberg 1989) • Individuella handlingar får konsekvenser lokalt/regionalt • Demografi • Arbetskraftstillgång • Förgubbning/förgumning av länet

12. Mottagare och leverantör Stockholms län Gävleborgs län

14. Ålderochkön: 1968

15. Ålder och kön: 1968 • Kvinnorfödda 1968 flyttadetidigareänmän • Visstillväxtidennaåldersgruppfr.o.m. 334-35 årsålder • Alltjämtvid 43 årsåldernegativt sett till utgångsläget

16. Ålderochkön: 1980

17. Ålder och kön: 1980 • Kvinnorfödda 1980 flyttadetidigareänmän • Svag bland kvinnorfr.o.m. 27 årsålder • Män: stabilminskning

18. Ålderochkön: 1985

19. Ålder och kön: 1985 • Samma trend somtidigare... • ... men kraftigtmarkeratbrott... • ... länettapparunga...

20. Regionerna leverantörer till storstadsregionerna • Stockholm, Göteborg och Malmö • Vissa regioner mer ”utsatta” än andra • Gävleborg, Dalarna, Kalmar och Norrbottens län präglas av ”tapp” • Migrationsmönster är stabila mellan skilda födelseår • Faktorer som drar till sig unga/unga vuxna (pull) • Utbildning, arbetsmarknad, boende och kultur, täthet etc. drar (könsspecifika skillnader) • Faktorer som knuffar iväg unga/unga vuxna (push) • Utbildnings och arbetsbrist, känsla av delaktighet, värdering av de som stannar kvar (som förlorare), täthet, fritid och nöje… erfarenheter av att andra har flyttat (könsspecifika skillnader)

21. Lägetilänet • Kritiskålder 18-20 år (enligtdemografiska data) • Men grundenläggstidigare • Flyttandetsom en förebildförattlyckas (LottaSvensson) • Kvinnorsnabbareiflyttandeänmän • Svagarörelserefter 30 årsålder

22. nation – region -- region - kommun • Samma mönster i regionen som i nationen som helhet? • Är vissa kommuner i regionen mer utsatta än andra?

23. Jämförelse: GävleochSöderhamn Gävle Söderhamn 25 647 inv 2010 Andelöver 65 år: 22,4 % Andel 0-19: 20,8 % Könskvot 10-14: 113 män per 100 kvinnor Könskvot 20-24: 121 (män per 100 kvinnor) Google Söderhamn+ung/inv: 62,77 • 95 055 inv 2010 • Andelöver 65 år: 17,3 % • Andel 0-19: 22,7 % • Könskvot 10-14: 102 män per 100 kvinnor • Könskvot 20-24: 103 män per 100 kvinnor • Google: Gävle+ung/inv: 39,87

24. Gävle & Söderhamn

28. Skäl bakom flyttningsintresse • Arbete – arbetsmöjligheter inom områden man finner attraktiva och utvecklande • Utbildning – för att förverkliga sina visioner och drömmar • Boendefrågor – tillgång och efterfrågan på attraktiva boenden • Lokala miljön – upplevelse av begränsningar (relativt… gräset är grönare på andra sidan) • Känsla av delaktighet och egenmakt i lokala miljöer • Förmedlade erfarenheter av mobilitet • Vad tillhör ”normalbiografin” för de som bor i stad respektive på landsorten

29. Flyttandet över längre avstånd • Landsortsbor flyttar tidigare än stadsbor • Kvinnor flyttar tidigare än män • Flytta från något eller flytta till något • Successiv förskjutning från arbete – utbildning – självförverkligande som flyttskäl • Successiv förskjutning av vad som uppfattas vara hem • Hemby, hemmakvarter, hemort, hemlän etc.

30. Återflyttande • Många vill, men uttrycker samtidigt att man inte kan • Arbetstillfällen, boendemiljö, partner (arbete och sociala nätverk), barn (skola och sociala nätverk) • Dubbel rumslig identitet • Little Hultsfred och Haparandapojkarna i Stockholm, Birkarlar vid Norrlands nation i Uppsala etc. • Att vara hemma när man är borta och åka bort när man kommer hem • Symboliska handlingar som markering identitet och rumslig association (inom idrotten Brynäs, Bollnäs, etc., genom Internet etc.) • Återvändande till vad? • Föreställningar om hur det en gång har varit, men som inte är… • Att lämna ett socialt nätverk som är uppbyggt där man bor till förmån för … ? • Att forcera fram en rumslig identitet hos barn och barnbarn…

31. Summering • Befolkning i balans framför en budget i balans • Olika utmaningar för mindre orter jämfört med större • Successiv minskning och förtunning av antal unga på mindre orter – hur klara av ”samhällsuppdrag” hur jobba långsiktigt? • Migration – åldersbestämd (19-24 år, 25-29 år) • När fattas beslutet att flytta? • Vilka är viktiga aktörer som förmedlar individen en uppfattning att ”för att bli någon så måste du flytta”

32. LUPPstudier pekar på att inställningen att man ska/kan/bör flytta finns etablerad tidigt • Föräldrar, äldre syskon lärare, kamrater, etc som förmedlare av perspektiv • De som stannar kvar jämförs med de som flyttar och dessa grupper värderas olika (jmf. Söderhamn) • Indikatorerna bör tas på största allvar (svarar väl mot faktiskt utfall) • Flyttandet realiseras då det finns möjligheter att göra så, ofta nära efter gymnasieslutet • Tidigare för de ungdomar som bor på annan ort (typ: elevhem, inackordering, riksgymnasier etc.)

33. Svårt att vända på en image (föreställning) som etableras successivt under uppväxten • Undvika vad som kallas för kognitiv dissonans (Man tycker en sak, men handlar tvärtemot) • Den självuppfyllande profetian

34. Råd • Vänta inte till ungdomarna nått 17-19 års ålder inled lokalt ”stolthetsarbete” tidigare • Inkludering i skola/samhälle/arbetsliv • Sociala nätverk: att bli erkänd som individ • För få i vuxna i ungdomspolitiken • Åldersegregation: var och en för sig • Återspeglas inom t.ex. föreningslivet som utvecklats från tillsammans över generationsgränser till autonomi • LUPP är en angelägenhet för hela lokalsamhället • Näringsliv, ideella sektorn, familjer, kommun etc.

35. Framgångsfaktorer (tillämpat i Söderhamn) • Långsiktighet • Åtagande i samtliga förvaltningar • Ekonomiska muskler • Över flera mandatperioder • Politisk förankring • Ju högre upp, desto bättre • Över partigränser • Politiker och chefstjänstemän • Vuxnas engagemang • Omfatta hela samhället • Lokala nätverk med gemensamt fokus • Lokala förutsättningar som utgångspunkt • Positiva rollmodeller (lokala förebilder) • Reella utmaningar (vad gäller i X-kommun och hur hanteras detta)