Aten och sparta

1. Aten och sparta

2. Utbildningen i aten • det var inte lag på att gå i skolan. • Pojkarna började skolan runt 7 års åldern. • De som var fattiga fick bara gå i 4 år i skolan men de som var rikare fick gå i 10 år. • Eleverna hade olika lärare: grammatiste, de undervisar läsning, skrivning samt litteratur. Paidotribes som utbildade brottning, boxning och gymnastik, kitharistes, som undervisa musik, sång och lyrspel. • När pojkarna är 18 år åker de till armen och är där i två år.

3. Kvinnor och män • kvinnorna höll sig osynliga. • Kvinnan fick inte gå i skolan och de hade ingen rösträtt • Männens uppdrag var att kriga. • Kvinnans uppdrag var att underhålla och göra mer krigare.

4. Att vara pojke i Aten • när en pojke fötts och fyllt 7 år fick han flytta hemifrån till ett läger där det både var skola och militärförläggning. • Pojken fick lära sig att frysa och vara hungrig och törstiga utan att klaga. • En atensk man var färdig med sin utbildning när han fyllt 20 år. • Om ett barn inte var starkt och friskt så kastades barnet ner i en ravin.

5. De krigade offensivt och modig. • För en krigare var skölden mycket viktig, den var så viktig att en mamma sa “Kom hellre hem på skölden än utan sköld”. Det kan förklaras så att om man kom hem på sin sköld, då hade man varit tapper och kämpat till sin död. man lade alltid de stupade på deras sköldar efter ett slag innan man bar hem dom. Att komma utan sköld var värre än att dö, då man slängt skölden för att så snabbt som möjligt fly från striden.

6. utrustning • skydd var hjälm som de skulle skydda sitt huvud med. under hjälmen så hade de någon lags mössa så att det inte skulle bli så obekvämt. • benskydd som täckte smalbenet, men efter ett tag så förlängde man det så att det täckte hela knät. • en sköld som var en utbuktad träsköld, klädd med brons på utsidan. Sköldarna hade olika symboler, beroende på vilken stad man kom ifrån. • Ibland var det upp till själva hopliten att välja vilken symbol han ville ha på sin sköld. Oftast var den i form av guden han tillbad.

7. Marathonkriget • Grekland hade kolonier på andra sidan havet, på östkusten in mot Turkiet, det var Eritrea. Eritreas invånarna kände sig hotade av perserna och bad därför Grekland om hjälp. Eritrea och Aten sände en armé år 499 f. Kr, som perserna lätt besegrade. Perserna kände vrede mot Aten och bestämde sig för att anfalla Aten. År 490 f. Kr. • Perserna tågade in i Grekland, och de tog också över Eritrea. • Aten fick bud om att spartanerna vägrade skicka sin falang till undsättning, så den atenska hoplitarmén ställdes själva inför persernas armé på ett fält utanför staden Marathon. • De gick till anfall och lyckades bryta falangen och lyckades fånga perserna i en kniptångsrörelse • Ca 6 400 perser dog, medan grekerna bara förlorade ca 200 man.

8. . Eftersom hela den atenska armén var ute i fält och det inte fanns något försvar i Aten, skickade Miltiades en av sina bästa löpare, Feidippides den drygt fyra mil långa sträckan till Aten för att underrätta invånarna om segern vid Marathon. . Efter att han hade utropat orden ”Vi har segrat” föll han död ner till marken av ren utmattning. Denna händelse är grunden till Marathonloppets tillkomst.

9. I Spartas samhälle • I Sparta finns det tre grupper av människor. De är spartiater, heloter och perioiker. • Spartiater var de medborgare som ägde jord. • Heloter var de som skötte om jorden och de fick inte lämna sin gård där de arbetade och bodde. • Perioiker var inte medborgare utan jobbade i städerna med handel, hantverk och krigare. • Landet styrdes av två kungar som tillsammans bestämde och ämbetsmän

10. Spartas arme • Armen var väldig viktig för Sparta. De var ofta i krig med Athen. Detta påverkade synen på kvinnor. Man hade samma rätt som kvinna som man i stort sätt och det för kvinnorna födde de nya krigarna. • Så det var jämlikt mellan kvinnor och män. Men det fanns fortfarande slavar. • De var rustade med sköld, hjälm, spjut, och annan rustning.

11. Spartas utbildningen • Man hade ett lag på 24 man som skulle kriga tills de gick i pension. • Alla både pojkar som flickor fick träna idrott för pojkar skulle bil starka till krig och kvinnorna skulle födda starka krigare. • De piskade även ungarna så de inte skulle dö av mindre smärtor. • på fritiden fick de hålla på med konst och vetenskap och för det mesta bodde pojkarna i militärlägren. Så kvinnorna som var i staden fick ta hand om den mesta ekonomin och samhället.

12. barnen började skolan när de var sju år gamla. • För dem var utbildningen en livsutbildning för att bli elitsoldat, Utbildningen började med att dem fick göra sin egen säng och täcke av säv. • Man lärde sig även att läsa och skriva men bara för det tillräckliga behovet • Dem hade väldigt lite mat och om de var hungriga fick de stjäla och om någon kom på ett barn fick de stryk, och om dem visste vilken det var av fick dem pisk av läraren. • De hade många psykiska träningar så att dem inte skulle vara rädda att dö. • När man blev 12 år fick man börja träna med spjut. • Den mesta träningen tills man var tjugo år var att följa stridsorder, krigskunskap och vapenteknik.