750 likes | 1.01k Views
Tobak och operation ABC BOK Opererande specialitet NU-sjukvården 2012 Sammanställd av Marianne Lång rökavvänjningssköterska och Kerstin Mattsson processledare för Hälsofrämjande sjukhus inom NU-sjukvården i dialog med berörda verksamheter och med primärvården Fyrbodal.
E N D
Tobak och operation ABC BOK Opererande specialitet NU-sjukvården 2012 Sammanställd av Marianne Lång rökavvänjningssköterska och Kerstin Mattsson processledare för Hälsofrämjande sjukhus inom NU-sjukvården i dialog med berörda verksamheter och med primärvården Fyrbodal. Godkänt av Områdeschef för opererande specialiteter Bengt Ekelund. År 2012
Innehåll Fakta Inkluderade patienter Flödesschema NU-sjukvården Rökavvänjning vid sjukhusvård Vårdcentral Rökavvänjningssköterska i NU-sjukvården Dokumentation Nikotinberoende Fagerströms beroendeskala Läkemedel Tobak och Vikt Rökvanan Nedtrappning Råd och tips mot röksug Mottagning Läkare Läkarsekreterare Sjuksköterska Operationsplaneringssköterska Avdelning Filmen Att sluta rökahttp://www.nusjukvarden.se/sv/NU-sjukvarden/Aktuellt-fran-NU-sjukvarden/Att-sluta-roka---en-film-med-viktigt-budskap/
Värdet av att slippa tobak Rökare har större risk för komplikationer i samband med operationer, exempelvis: • Sårinfektioner och försenad sårläkning. • Utebliven benläkning och livshotande försämring av hjärt-lungfunktionen. Källa: Fri från tobak i samband med operation Information för personal HFS 2011
Rökavvänjning vid operation Svensk studie Rökavvänjning 4 veckor före ortopedisk operation 58 % slutade 33 % rökfria fortfarande efter 1 år Antalet operationskomplikationer halverades Dansk studie Sårinfektioner minskade från 31 till 5 % Hjärt-kärlkomplikationer minskade från 10 till 0 % Lunginflammationer minskade Blodproppar i ben och lungor minskade Risken för ny operation minskade från 15 till 4 % Den totala vårdtiden minskade med 2 dagar
Om rökavvänjning ingår som rutin i vårdprogrammet före en operation kan man räkna med betydligt färre komplikationer. Andel patienter (%) Möller et al. Lancet 2002;359(9301):114-117.
Rökning ger kroppen syrebrist • Kolmonoxid och nikotin orsakar syrebrist i kroppens vävnader. • Kolmonoxid hindrar de röda blodkropparna att ta upp syre i lungorna. • Nikotinet drar ihop blodkärlen samt orsakar förtjockning av blodet. • Risken för blodproppar ökar. • En minskad bildning av kollagen försämrar sårläkning och immunförsvaret vilket ger ökad infektionsrisk Källa: Fri från tobak i samband med operation Information för personal HFS 2011
Cigarettens innehåll – mer än 4000 kemiska föreningar. • Nikotin • Skapar beroendet. • Höjer blodtryck och puls. • Gör att blodplättarna lättare klumpar ihop sig -> ökad risk för blodpropp • Kärlens töjbarhet och elasticitet minskar och kärlen drar ihop sig. • Kolmonoxid • Blockerar de röda blodkropparna och minskar därmed kroppens förmåga att ta upp syre -> svårare för hjärtat att arbeta. • Andra ämnen • Irriterar det tunna ytskiktet på blodkärlsväggen -> påskyndar åderförkalkningsprocessen • Källa: Tobak. En temaskrift om tobak och hur man slutar röka. • Hjärt-Lungfomden
Inkluderade patienter Patienter som skall genomgå en operation vid ortopedkliniken och kirurgkliniken inom NU-sjukvården.
Flödesschema NU-sjukvården exempel från opererande enheter och hjärtsjukvården
Flödesschema för bedömning och tobaksavvänjning inför operation Primärvård Remiss till specialistsjukvård för bedömning av ev. operation Tobaks status ifylls i remiss till sjukhuset samt om tobaksavvänjning startats • Första mottagningsbesök • Beslut om operation tas • Rökfri minst 4 veckor ? NU-sjukvården Aktuell mottagning Klar för operation Kvalificerad rök avvänjnings stöd på sjukhuset Nej Ja Ej tobaks fri trots stöd Riskbedömning OP ?
Rökavvänjning Kranskärlsmottagningen avd 43 – 44 Nu -sjukvården Sjukhustid Uppmaning av läkare /övrig personal att sluta röka. Stöd och uppmuntran till rökstopp av sjuksköterskan. Erbjudan om individanpassade nikotinläkemedel. Sedvanlig skriftlig information delas ut. Patienten kommer via remiss eller annan kontakt Individuellt samtal med Rökavvänjningssköterska Vill ha individuellt stöd Återbesökstid inbokas. Vill ha stöd per telefon Telefontid inbokas. Vill ej sluta röka trots erbjudande om hjälp. Vill klara sig själv Uppmanas höra av sig om hjälp trots allt behövs Informerar om annan hjälp Primärvården Företagshälsovård Sluta-röka- linjen Vill gå i rökslutargrupp Hänvisas till primärvården, företags- hälsovården Får återkomma när de så önskar. Framställt av Marianne Lång
Rökavvänjning vid sjukhusvård Stöd och uppmuntran från personalen. • Möjlighet att prova nikotinläkemedel • Recept vid utskrivning Hälsan i centrum Ökad motivation. Ofrivillig avgiftning - hälsotillståndet medger inte att man går ut och röker. Sjukhusmiljön - inte förknippad med att röka. • Kontakt med • Rökavvänjningssköterska • Kontakt under vårdtiden. • Uppföljning efter utskrivningen.
Vårdcentralen Rökavvänjningen skall helst ske på patientens vårdcentral. Primärvårdsläkaren - Skickar remiss till aktuell opererande specialitet för ställningstagande till operation - Skriver remiss till rökavvänjningssköterskan på Vårdcentralen - Delar ut broschyren Tobak och operation till patienten. Patienter som påbörjat rökavvänjningen på Vårdcentral innan operation fortsätter rökavvänjningen där även efter operationen. Undantag: Patienter som påbörjar rökavvänjningen inom NU-sjukvården fortsätter uppföljningen där om inget annat blir överenskommit.
Rökavvänjningssköterska NU-sjukvården
Rökavvänjningssköterska Marianne Lång Hjärt- Rehab - Mottagningen Avd 43 / 44 NU-sjukvården NÄL Tel. 010-435 04 45 E-mail: marianne.lang@vgregion.se
Besök rökavvänjningssköterska Tidbokning Patienten kallas med Allmänremiss som skickas via internpost eller via bevakning i Melior för ett polikliniskt besök på rökavvänjningsmottagningen. Tidsåtgång Nybesök 60 minuter Uppföljningsbesök 30 minuter. Avgift per besök 100 kronor per polikliniskt besök. Högkostnadskort gäller. Registrering i Elvis Öppenvårdsbesök. Inneliggande patientbesök registreras som konsult. Telefonkontakt registreras som telefon. Mottagningsbesök registreras som besök sjukvårdsbehandling. KVÅ Åtgärdskod på alla besök och konsultationer. Vg se Dokumentation KVÅ rökavvänjningsmottagningen. Melior Journalföring på alla patientkontakter. Vg se Dokumentation Melior rökavvänjningssköterska.
Inskrivningssamtal hos rökavvänjningssköterskan Vilken form av tobak använder du? ____________________________ Hur mycket tobak använder du varje dygn? ____________________________ Går du upp på natten för att röka/snusa? Ja Nej Röker du inomhus? Ja Nej Vilken är den vanligaste platsen du röker på? ____________________________ Är det någon i din närmaste omgivning som röker? ____________________________ Hur många år har du använt tobak? ____________________________ ___ Har du försökt sluta med tobak tidigare? ____________________________ Hur länge var du i så fall tobaksfri? ____________________________ Varför började du åter använda tobak? ____________________________ Tidigare erfarenhet av nikotinläkemedel? Ja Nej Om Ja: Vilka sorter har du använt? ____________________________ Tidigare gått på tobaksavvänjning? Ja Nej
Inskrivningssamtal hos rökavvänjningssköterskan forts Upplever du att tobaksbruket påverkar din hälsa/livssituation? Ja Nej Om svar ja: Vilka symtom? ____________________________ Vad är det som gjort att du nu tagit beslutet att bli tobaksfri? ____________________________ Hur viktigt är det för dig att bli tobaksfri? ____________________________ Gradera från 0 = ingen motivation alls till 10 = mycket stark motivation Hur beredd är du att sluta med tobak nu? ____________________________ Gradera från 0 = ingen motivation alls till 10 = mycket stark motivation Vilka hinder ser du att inte lyckas bli tobaksfri? ____________________________ I vilka situationer tror du det kommer att bli svårast att inte använda tobak? ____________________________ Vilka strategier kommer du att ha för att tackla ditt tobakssug? ____________________________ Hur vill du planera ditt rökstopp? Sluta abrupt? Sluta med nedtrappning?
Skriftlig information till patienten.Mapp med information som delas ut till patienten vid besök hos rökavvänjningssköterskan. Tobak En temaskrift om tobak och hur man slutar röka. Utgiven av Hjärt-Lungfonden. Läkemedel vid rökstopp. Utgiven av Hans Gilljam och àsgeir R Helgason i samarbete med personal vid Centrum för folkhälsa – tobaksprevention. Tobak & Vikt. Utgiven av Lena Nederfeldt och Ann Post vid Centrum för Tobaksprevention, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting. Tips för att minska röksuget. Sammanställt av Marianne Lång Vinsthjulet Ett rökfritt liv fullt av vinster! Sammanställt av Marianne Lång Norra Älvsborgs Länssjukhus i samarbete med GlaxoSmithConsumerHealthcare A/S. Broschyren Tobak och operation Till dig som använder tobak i NU-sjukvården. Webbadresser till olika sajter om tobak Namn och telefonnummer till rökavvänjningsmottagningen.
Dokumentation hos rökavvänjningsköterskan I NU-sjukvården
MeliorRökavvänjningssköterska Fria aktiviteter Anteckningen följer då patientjournalen oavsett när eller var i NU-sjukvården nästkommande kontakt sker. Patientbakgrund = Tobak (här skrivs det aktuellt tobaksbruket in samt om patienten har/har haft kvalificerad rökavvänjning) Ny aktivitet => Besök ssk => medicin ssk Kontaktsätt: Mottagning Remissbesök Avdelningsbesök Telefon Egen remiss Kontaktorsak: Tobaksavvänjning Cigaretter Snus Vattenpipa Aktuellt: Tobaksanamnes Tidigare rökstopp Tidigare haft rådgivning/kvalificerad rådgivning. Bedömning: Motvationsnivå, ev. hinder i motivationgraden , nikotinberoende enligt Fagerströms beroendeskala. Åtgärd: Sedvanlig muntlig och skriftlig information. Rekommenderad behandling. Planering: Planerad uppföljning, mm Huvuddiagnos: F17.1 eller F 17.2 (skadligt bruk av tobak) Åtgärdskod: QX003 (hjälp att sluta använda tobak), Bevakning av journal: Om patienten behöver recept på nikotinläkemedel/tablett CHAMPIX/ Zyban skickar rökavvänjningssköterskan ett meddelande om det till patientansvarig läkare .När recept är utfärdat skickar doktorn ett meddelande tillbaks. Rökavvänjningssköterskan meddelar sedan aktuell patient att recept finns att lösa ut.
KVÅKlassifikation av vårdåtgärder Huvuddiagnos: Skadligt bruk av tobak F.17.2 Åtgärdskod: Hjälp att sluta använda tobak QX003
Nikotinberoende • Psykologiskt beroende • Nikotin reglerar stämningsläget. • Låg dos: • uppiggande, • stimulerande • Hög dos: • lugnande , • avslappnande Intag av nikotin Ger en frisättning av signalsubstanser, som dopamin och noradrenalin, i hjärnans sk belönings- och vakenhetscentra. Receptorer och nervimpulser anpassas till ständig nikotintillförsel. Fysiologiskt beroende Intag av nikotin ökar antalet nikotinreceptorer i hjärnan. Mellan intagen av cigaretter sjunker nikotinnivån. Det blir då en obalans i signalsubstanserna och nervimpulserna. Därmed uppstår ett röksug och abstinenssymtom. Källa: Skapa motivation – till ett rökffritt liv fullt av vinster. Utarbetad av Marianne Lång i samarbete med GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S.
Nikotinabstinens • Sug efter nikotin • Nedstämdhet • Sömnsvårigheter • Irritabilitet, frustration, ilska • Koncentrationssvårigheter • Ängslan, rastlöshet • Långsammare puls • Ökad aptit, viktökning
Definition av nikotinberoende • I ICD-10, ett internationellt klassifikationssystem för sjukdomar, faller tobaksberoende och nikotinabstinens under rubriken psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak, sjukdomskod F 17. • DSM IV, ett internationellt klassifikationssystem för psykiska störningar, betecknar nikotinberoende som en sjukdom som orsakas av en psykoaktiv substans. • Minst tre av följande kriterier måste förekomma under en och samma tolvmånadersperiod. • Källa: Tobak och avvänjning. • En faktaskrift om tobakens skadeverkningar och behovet av tobaksavvänjning. • Utgivet av Statens folkhälsoinstitut. Reviderad upplaga 2009 • .
NikotinberoendeDiagnos F17.2( = dagligrökare ) Minst tre av följande kriterier måste uppfyllas under loppet av en och samma 12-månadsperiod: Tolerans,definierat som endera följande a. ett behov av påtagligt ökad mängd av substansen för att uppnå önskad effekt b. påtagligt minskad effekt vid fortgående bruk av samma mängd av substansen. Abstinens, vilket visar sig på något av följande sätt: a. abstinenssymtom som är karakteristiska för substansen. b. Samma substans (eller liknande) intas i syfte att lindra eller undvika abstinenssymtom. Substansen används ofta i större mängd eller under en längre period än vad som avsågs. Det finns en varaktig önskan om eller misslyckat försök att begränsa eller kontrollera substansbruket. Mycket tid ägnas åt att försöka få tag på substansen, nyttja substansen eller hämta sig från substansbrukets effekter. Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsaktivitet överges eller minskas på grund av substansbruket. Bruket av substansen fortgår trots vetskap om fysiska eller psykiska besvär som sannolikt orsakats av eller förvärrats av substansen. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården. En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007. Utgivare: Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen.:
Fagerströms beroendeskala
Mätning av nikotinberoendetFagerströms beroendeskala Hur många cigaretter röker du per dag? 10 eller färre 0 poäng 11 – 20 1 poäng 21 – 30 2 poäng 30 eller fler 3 poäng Hur lång tid efter uppvaknandet röker du dagens första cigarett? Inom 5 min 3 poäng 6 – 30 min 2 poäng 31 – 60 min 1 poäng Efter 60 min 0 poäng Vilken cigarett är svårast att undvara? Morgonens första 1 poäng En av de övriga 2 poäng Röker du mer på morgonen än under resten av dygnet? Ja 1 poäng Nej 0 poäng Röker du även om du är så sjuk att du ligger till sängs större delen av dagen? Ja 1 poäng Nej 0 poäng Har du svårt att låta bli att röka i situationer där rökning inte är tillåten, t ex på bio eller flyget? Ja 1 poäng Nej 0 poäng Räkna ihop poängsumman: 7 – 10 poäng: Högt nikotinberoende 4 – 6 poäng: Medelhögt beroende 0 – 3 poäng: Lågt beroende Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården. En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007. Utgivare: Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen.:
Nikotinläkemedel Receptfria läkemedel. Undantag Nicorette nässpray som är receptbelagt. Säljes på apotek och i livsmedelshandel. För önskad effekt är det viktigt att välja tillräckligt hög dos under tillräckligt lång tid. Rekommenderad behandlingstid är 3 – 6 månader. För att bedöma nikotinberoendet kan man använda sig av Fagerströms beroendeskala. Genom att kombinera olika nikotinläkemedel täcker man olika nikotinsug. Läkemedlen kan ges på indikation rökreduktion förutom plåster som man börjar med i samband med rökstoppet. Obs! Endast plåster dygnet runt om man går upp på natten och röker annars dagplåster.
Recept nikotinläkemedel Fördelar att skriva ett recept Mer ”allvar” för patienten – större chans att läkemedlet tas. Patienten får hjälp att välja rätt dos. Annars lätt att man tar för låg dos och inte får önskad effekt.
Plåster Fabrikat och styrkor: Nicorette: 16-timmarsplåster, 15 mg, 10 mg, 5 mg Nicotinell: 24-timmarsplåster, 21 mg, 14 mg, 7 mg NiQuitin Clear: 24-timmarsplåster, 21 mg, 14 mg, 7 mg Rekommenderad tid: Individuellt, normalt maximalt 3 månader inklusive nedtrappning. Olika för olika fabrikat. Följ anvisningarna i förpackningen när det gäller nedtrappning. Apoteket kan ge råd om typ och styrka. Placera plåstret på ett nytt ställe varje dag för att undvika hudirritation. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen
Tuggummi Styrkor: 2 respektive 4 mg, flera olika smaker. Fabrikat: Nicorette, Nicotinell och Nikotugg. Rekommenderad dos: 2 mg tuggummi 8–12 gånger per dag vid lågt beroende 4 mg tuggummi 8–12 gånger per dag vid högt beroende. Rekommenderad tid: Individuellt, normalt minst 3 månader, därefter nedtrappning. Inte längre än 1 år. Det är mycket viktigt att tugga enligt instruktionen. Tugga långsamt, långsamt tills du känner en stark smak, låt vila i munnen, tugga långsamt en stund, låt vila och så vidare. Om man tuggar som man gör med ett vanligt tuggummi frisätts nikotinet för snabbt, vilket både påverkar tuggummits effekt negativt och ökar risken för problem med hicka och halsbränna. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen
Microtab Styrka: 2 mg/tablett. Fabrikat: Nicorette. Rekommenderad dos: 1 tabletter 8–12 gånger per dag vid lågt beroende. 2 tabletter 8–12 gånger per dag vid högt beroende. Rekommenderad tid: Individuellt, normalt minst 2–3 månader, därefter nedtrappning. Inte längre än 6 månader. En liten, diskret resoriblett (liten tablett) som ska smälta under tungan. En tablett ger samma effekt som ett 2-mg-tuggummi. Man kan ta två tabletter samtidigt om det behövs. Tabletten smälter på 20–30 minuter. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen
Sugtablett Styrka: 1 mg, 2 mg, 4 mg/tablett. Fabrikat: Nicotinell, NiQuitin. Nicotinell: Rekommenderad dos: 1 mg tablett 8–12 gånger per dag vid lågt beroende. 2 mg tablett 8–12 gånger per dag vid högt beroende. Rekommenderad tid: Individuellt, normalt minst 3 månader därefter nedtrappning. Inte längre än 6 månader. NiQuitin: Rekommenderad dos: 2 mg varje –varannan timme vid lågt beroende 4 mg varje –varannan timme vid högt beroende Rekommenderad tid: 6 veckor, därefter nedtrappning. Totalt 12 veckor. Sugtabletten är en större tablett som man suger på som en vanlig karamell. Man suger tills smaken känns ordentligt, sedan ska tabletten vila en stund mellan kind och tandkött. Tabletten räcker cirka 30 minuter. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen
Inhalator Styrka: 10 mg/nikotinplugg Fabrikat: Nicorette Rekommenderad dos: 4–12 nikotinpluggar per dag. Genomsnittsdos: sex pluggar per dag. Rekommenderad tid: Individuellt, normalt minst 3 månader, därefter nedtrappning. Inte längre än 6 månader. Inhalatorn kombinerar vanan att ha något mellan fingrarna med den att dra in nikotin i munnen. Den består av ett cigarettliknande munstycke som laddas med en nikotinplugg. En nikotinplugg räcker till 20 minuters puffande och kan i styrka jämföras med ett 2 mg-tuggummi. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen
Nässpray Styrka: 0,5 mg/dos Fabrikat: Nicorette Rekommenderad dos: 1–2, högst 3 doser i timmen i vardera näsborren. Rekommenderad tid: Individuellt, normalt 3 månader, därefter nedtrappning under 6–8 veckor. Inte längre än 6 månader. Nässprayen är receptbelagd men inte rabatterad. Den ger en ganska stark, snabb effekt och är lämplig för storrökare och snusare. Kan ge stark lokal irritation i näsan. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen
Läkemedel utan Nikotin Det finns två olika preparat utan nikotin för att sluta röka. Ett innehåller den verksamma substansen bupropion ( Zyban ). det andra innehåller den verksamma substansen vareniklin (Champix). Dessa läkemedel minskar abstinensbesvär vid rökstopp och ökar chansen att bli rökfri.. Det är andrahandsmedel för rökavvänjning efter att nikotinläkemedel prövats. Läkemedlen är receptbelagda och ingår i systemet för läkemedelsförmåner. Förskrivning skall göras av läkare och ges tillsammans med motiverande stöd. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen
Tablett CHAMPIX Peroral tillförsel. Behandlingen med vareniklin ska starta 1–2 veckor före datum för rökstopp och normalt pågå i 12 veckor. Vareniklin finns i två olika styrkor, en för den första veckans upptrappning och en starkare dos från dag åtta och framåt. Substansen binder sig till nikotinreceptorn och utövar där en måttligt egenstimulerande effekt samtidigt som den blockerar effekten av tillfört nikotin som vid rökning. De vanligaste biverkningarna är milt till måttligt illamående, huvudvärk, insomningssvårigheter,onormala drömmar, förstoppning och gasbildning. I övrigt finns inga kända kontraindikationer eller interaktioner med andra läkemedel, men erfarenheten är begränsad eftersom preparatet är så nytt. För övriga upplysningar se FASS Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen
Recept tablett CHAMPIX Total behandlingstid är 12 veckor med upptitrering enligt följande: Tabletter 0,5 + 1 mg i 28 dagar Dosering enligt instruktion på förpackningen. (53 tabletter för upptrappning.) Tabletter 1 mg i 8 veckor. Dosering: 1 tablett morgon och kväll i 8 veckor. (112 tabletter) Obs! Glöm inte skriva ut recept på samtliga tabletter med en gång.
Tablett ZybanBupropion Bupropion finns endast som depotabletter i en styrka. Behandlingen inleds innan man slutar röka och pågår normalt i 7 veckor. Datum för rökstopp bör ligga inom andra behandlingsveckan. Bupropion är en selektiv återupptagshämmare av noradrenalin och dopamin med minimal effekt även på återupptaget av serotonin. De vanligaste biverkningarna Muntorrhet, sömnsvårigheter, hudutslag, huvudvärk och yrsel. Vid sömnsvårigheter kan det vara en fördel att tidigarelägga ”eftermiddagstabletten” – men bara under förutsättning att det är minst 8 timmar mellan doserna. De kliniskt viktigaste biverkningarna är kramper, men dessa kan lätt undvikas med en adekvat anamnes. För vidare upplysningar se FASS Kontraindikationer epilepsi eller sänkt kramptröskel som kan ses efter större skalltrauma, anorexi, bulimi, hastig avvänjning från alkohol eller bensodiazepiner eller vid manodepressiv sjukdom. Man avråder definitivt från samtidig användning av MAO-hämmare. Läs mer i bilaga Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen