250 likes | 646 Views
Handläggning av faryngotonsilliter. Rekommendationer från expertmöte april 2001. Bakgrund . Faryngotonsillit vanligt skäl till antibiotikaförskrivning Viktigt minska onödig antibiotika- användning och därmed minska risken för ökad antibiotikaresistens Nya behandlingsrekommendationer.
E N D
Handläggning av faryngotonsilliter Rekommendationer från expertmöte april 2001
Bakgrund • Faryngotonsillit vanligt skäl till antibiotikaförskrivning • Viktigt minska onödig antibiotika- användning och därmed minska risken för ökad antibiotikaresistens Nya behandlingsrekommendationer
Streptococcus pyogenes (S.p) Kallas i dagligt tal för... • Betahemolytiska/ betahemolyserande streptokocker Lancefield grupp A • Streptokocker grupp A • GAS • GABHS mm.
Streptococcus pyogenes (S.p) • Tillhör de mest virulenta humanpatogena mikroorganismerna • Orsakar ett antal allvarliga tillstånd • streptococcal toxic shock syndrome (STSS) • allvarliga hud- och mjukdelsinfektioner Dessa tillstånd föregås dock sällan av klinisk faryngotonsillit
Streptococcus pyogenes (S.p) • Risken för immunologiska senkomplikationer har varit ett starkt motiv för behandling med antibiotika • Frekvensen av reumatisk feber och glomerulonefrit är sedan lång tid mycket låg i Sverige • Glomerulonefrit kan inte med säkerhet förebyggas med antibiotikabehandling
Fördelar Förkorta symtomdurationen med 1-2,5 dygn (graden av symtom styr behandlingsvinsten) Minska risken för spridning i familj och samhälle Nackdelar Biverkningar Ekologiska förändringar i normalfloran Varför erbjuda antibiotikabehandling?
I studier påvisad effekt av antibiotika på symtomduration • Ingen effekt om negativ svalgodling • Mindre än ett dygn vid halsont och påvisad förekomst av S.p • Mellan 1-2,5 dygn om 3 av 4 Centor-kriterier var uppfyllda och orsakat av S.p. • 85 % var friska efter en vecka, oberoende av om antibiotika givits eller ej
Målsättning • Identifiera patienter med tydliga symtom och S.p infektion eftersom fördelarna med behandling då överväger nackdelarna • Undvika att behandla halsinfektioner orsakade av andra agens än S.p (50-90 % av de som söker för halsont)
Klinisk diagnostik Anamnes och klinisk bild • Virusinfektion? • Hosta, snuva, heshet, generell lymfadenopati, eller blåsor i gommen • Inspektion av epiglottis om uttalad smärta och sväljningssvårigheter • Streptokocker i närmiljön?
Centorkriterier Stöd för S.p-infektion hos äldre barn och vuxna • Feber > 38,5 grader • Ömmande käkvinkeladeniter • Beläggningar på tonsillerna • Frånvaro av hosta
Övriga symtom som kan Snabbt insjuknande Kraftiga svalgsmärtor Petechier i gommen Röd svullen uvula tyda på S.p-infektion Smultrontunga Circumoral blekhet Munvinkelragader Scarlatiniformt utslag Impetigo Paronykier Klinisk diagnostik
Klinisk diagnostik Vid kliniska symtom och fynd som inger stark misstanke på S.p-infektion (samtliga fyra sk centorkriterier samt ytterligare stöd, t.ex. S.p-infektion i närmiljön) hos äldre barn eller vuxna, kani vissa fallantibiotikaerbjudas utan ytterligare etiologisk diagnostik.
Klinisk diagnostik Barn under 4 år • Faryngotonsillit är ej ett framträdande fynd vid S.p-infektion • Bärarfrekvensen av S.p kan vara hög • Virusetiologi mycket vanligt
Klinisk diagnostik Barn under 4 år • Impetigo, varig snuva, såriga näsborrar • talar för S.p-genes • etiologisk diagnostik bör eftersträvas • Snuva, hosta, matningssvårigheter • talar för virusinfektion • ytterligare bakteriologisk diagnostik behövs ej
Bakteriologisk diagnostik Snabbtest • Anamnes och klinisk undersökning bör alltid föregå bakteriologisk diagnostik • Ej när virusinfektion är sannolik • Sensitivitet 90-95%, specificitet 95-98% • Korrekt provtagningsteknik är avgörande för pålitliga utfall
Bakteriologisk diagnostik Odling • Vid positiv snabbtest om motiverat av epidemiologiska skäl • Vid negativ snabbtest om misstanke om S.p. kvarstår • Vid recidiv inom en månad efter avslutad behandling av S.p-orsakad faryngotonsillit
Övrig diagnostik? • CRP och leukocyträkning • saknar i det enskilda fallet värde för att stärka diagnosen vid misstänkt akut S.p-faryngotonsillit • Serologiska test (ASO och anti-DNAsB) • saknar värde i det akuta skedet
Differentialdiagnostik • Adenovirustonsillit och mononukleos (vanliga) • B-celler, snabbtest för mononukleos, Ebstein Barr virusserologi, leverstatus • Angina Vincenti, Arcanobacterium hemolyticum och difteri (ovanliga) • Specifik frågeställning på odlingsremiss
Differentialdiagnostik • Primär HIV-inf. • Provtagning för HIV • Malignitet/blodsjukdom • Fullständig blodstatus
Behandling av S.p-orsakad faryngotonsillit Val av preparat • I första hand Penicillin V i tio dagar • Vid överkänslighet för penicillin rekommenderas ett cefalosporin (ej vid typ 1 allergi), klindamycin eller en makrolid (erytromycin) i tio dagar
Behandling av S.p-orsakad faryngotonsillit Terapisvikt (=Bristande klinisk effekt under pågående beh.) • Ifrågasätt diagnosen • Mononukleos? • Annan virusorsakad faryngotonsillit med S.p-bärarskap? • Värdera behandlingsföljsamheten • Peritonsillitutveckling? • Överväg möjligheter av makrolid- eller klindamycinresistens
Behandling av S.p-orsakad faryngotonsillit Recidivinfektion (=Återinsjuknande inom en månad efter avslutad behandling) • Odling eller snabbtest • PcV - olämpligt • Ge cefalosporin eller klindamycin i 10 dagar • Vid pc-allergi och recidiv - behandla 10 dagar med preparat ur annan grupp • Kartlägg eventuella smittkällor
Behandling av S.p-orsakad faryngotonsillit Upprepade infektioner (=Minst två inf. / sex månader, ej recidiv) Vid tre till fyra infektioner på ett år bör man ta ställning till tonsillektomi (efter att ett cefalosporin eller klindamycin först har prövats)
Behandling av S.p-orsakad faryngotonsillit Infektioner i förskolan • Enstaka barn handläggs på sedvanligt sätt • Vid anhopning av fall (ca 1/3 av barnen) kan kartläggning ochintervention varamotiverad • Verifiering av utbrottet • Hygienråd • Samtidig behandling av alla barn med symtom och kliniska tecken på streptokockinfektion För ytterligare info se ”smitta i förskolan”, www.sos.se
Besöksorsak: ”Halsont” Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber >38,5 2. Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 3. Beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 1 av 4 diagnostiska kriterier eller förekomst av samtidig hosta, snuva, eller heshet 2-4 av 4 diagnostiska kriterier 4 av 4 diagnostiska kriterier + ett tilläggskriterium Sannolik S.p-infektion Möjlig S.p-infektion Trolig virusinfektion Tilläggskriterier: Om neg Strep A ev. odling Ingen Strep A 1. S. pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Strep A Pos Ingen antibiotikabehandling Erbjud antibiotikabehandling