Bildk lla: huembwas

3. 1800-talet: Kulturbegreppet f�rknippas med framsteg och civilisation, och s�rskilt den v�sterl�ndska kulturens utveckling och historiska processer. 1900-talet: Man intresserar sig mera f�r social differentiering inom givna samh�llen. Mitten av 1900-talet: Emot en heterogen uppfattning av samh�llet, fokus p� homogeniseringen av kulturen, t.ex. i samband med mass- och konsumtionskultur. Popul�rkulturella fenomen ett hot mot civilisationen och den �goda kulturen� (Frankfurtskolan). Denna bild revideras i och med uppkomsten av cultural studies -traditionen. Postmodernismen: en de-differentieringsprocess, en f�rsvagning eller till och med uppl�sning av tidigare sociala och kulturella distinktioner. Uppl�sningen av gr�nser.

4. Sociologi Sociologi �r en samlande term f�r olika s�tt att t�nka p� samh�llet. 1) Inom sociologi skapar man teorier d�r man f�rs�ker f�rklara hur samh�llet fungerar. 2) Sociologi ser p� system, strukturer och kultur: d.v.s. f�rh�llanden och kopplingar mellan individer, stabiliserade m�nster och betydelser som uppst�r ur social interaktion. Man ser p� m�nniskor och deras f�rh�llanden till system, strukturer och kultur, ist�llet f�r att fokusera p� specifika personers psykologiska egenskaper. Fr�gan om makro- eller mikrosociologi. Generalisering

5. 1) Positivistisk sociologi (m�tbara variabler, generalisering, f�ruts�gbarhet) 2) Hermeneutisk eller tolkande sociologi (betydelse, f�rst�else, f�rklaring) 3) Kritisk eller marxistisk sociologi (konflikt, praxis) 4) Postmodern sociologi (power-knowledge, reflexivitet, dekonstruktion) (Alexander 2003) (Auguste Comte), �mile Durkheim, Max Weber, Karl Marx, Harriet Martineau, Georg Simmel, Thorstein Veblen.

6. Kultursociologins grunder Sociologin etableras som vetenskap i b�rjan av 1900-talet som en direkt f�ljd av de olika processer som anses utg�ra moderniteten. Sociologin: vetenskapen om det moderna samh�llet. Modernitet ett av kultursociologins viktigaste begrepp Vad �r kunskap? Kultur st�lls ofta mot vetenskap. Kultur definieras ofta i termer av s�dant som har med v�rderingar, omd�men och k�nslor att g�ra och att �den rationella� vetenskapen ska vara fri fr�n �irrationella� estetiska, religi�sa, politiska och moraliska v�rderingar, omd�men och k�nslor �r en vanlig vetenskapsteoretisk uppfattning (Johansson och Miegel 2002).

7. Moderniteten Modernitet kopplas samman med upplysningstiden. Upplysningstiden: rationellt t�nkande och f�rnuft, men ocks� en understr�m av det mer irrationella (romantik, natur, ande). Inte bara naturvetenskapliga och tekniska landvinningar, utan ocks� om politiska och ideologiska debatter som l�g till grund f�r tv� stora revolutioner under 1700-talet: den amerikanska och den franska. Moderniteten har m�nga sidor, och �r inte n�gon enhetlig utveckling, utan utg�ra av flera olika processer som l�per parallellt och fl�tas samman p� olika s�tt. Stephen Kern (1983): moderniteten k�nnetecknas av att den v�sterl�ndska m�nniskans upplevelser av tid och rum i grunden f�r�ndrades och d�rmed ocks� hennes s�tt att uppfatta v�rlden. Sven-Erik Liedman: en h�rd respektive mjuk upplysning. Willy Guneriussen: klassisk och romantisk modernitet. H�rd upplysning och klassisk modernitet: sidor av det moderna som har med rationalitet och f�rnuft att g�ra.

8. En ambivalens: rationalitet i f�rh�llande till de aspekter av moderniteten som uttrycks bland annat i konsten och sk�nlitteraturen d�r tonvikten l�ggs vid sensibiliteter, k�nslor, fantasi och innerlighet. Fler m�nniskor l�r sig l�sa, och det skrivna ordet blir l�ttillg�ngligare. En demokratisering av den l�sande publiken. En ny typ av l�sare v�xer fram som inte bara vill l�sa �torr vetenskap� utan vill l�sa om k�tt och blod, gl�dje och sorg, k�rlek och hat. G�r emot de akademiska idealen. Den romantiska litteraturen blir allts� en annan k�lla till f�rst�else av v�rlden �n den som vetenskapen erbj�d. Emotionalisering av tillvaron: �romantisk modernitet� och �mjuk upplysning�. Modernitet inneb�r allts� b�de en �kad betoning av f�rnuft och saklighet, men ocks� en �kad estetisering och emotionalisering av tillvaron.

9. Kultursociologins kluvenhet Tv� skilda vetenskapliga kulturer (se C.P Snow, Svante Nordin). Det �r inom kunskaps- och vetenskapsteori som man diskuterar samh�llsvetenskapernas position till de naturvetenskapliga i synnerhet. Fr�gan handlar om vad samh�llsvetenskap egentligen �r f�r n�got och vilka vetenskapliga anspr�k den kan och b�r g�ra. Och denna fr�ga har f�r sociologins del framf�r allt handlat om de tv� sidorna av moderniteten (som diskuterats ovan). Wolf Lepenies (1992/1985) vill kalla sociologi �en tredje kultur� som �r bel�gen n�gonstans mellan de tv� andra, allts� mellan naturvetenskap och humaniora. Lepenies: Sociologin �imiterar� naturvetenskaperna, men kan inte bli en sann naturvetenskap om samh�llet, men den kan inte heller �verge den (natur)vetenskapliga orienteringen, f�r d� blir det �bara� litteratur. Modernitetens flertydighet speglas i sociologin.

10. Auguste Comte (1798-1857) Myntade termen �sociologi� Ville skapa en vetenskap om samh�llet som kunde f�rklara den sociala v�rldens lagar p� samma s�tt som natur-vetenskapen kunde f�rklara hur den fysiska verkligheten fungerade. Sociologin skulle utg�ra en positiv vetenskap. Rigor�sa vetenskapliga metoder skulle till�mpas p� studiet av samh�llet. Durkheim: Sociologin kunde anv�ndas f�r att klarg�ra traditionella filosofiska fr�gor genom att studera dem p� ett empiriskt s�tt. Le Suicid 1897 etablerade sociologin som vetenskap. Sociologins uppgift �r att studera �sociala fakta� och hur dessa p�verkar individernas tankar och beteenden. Sociala strukturer, kulturella normer, v�rderingar, som finns utanf�r individens medvetande, men som samtidigt ut�var ett tv�ng p� m�nniskan: samh�llet, staten, moralen, religionen, sj�lvmordsfrekvensen eller t.ex. mode.

11. Positivistisk sociologi Sociologin skall vara en rigor�s, noggrann empirisk disciplin, som ska kunna j�mf�ras med naturvetenskaperna. Durkheims The Rules of Sociological Method (1895) S�ker generella och abstrakta f�rklaringar (teorier) p� vad samh�llet �r. Teorier grundas i empiriskt bevismaterial. Hypoteser testas i specifika empiriska sammanhang. Ofta kvantitativ forskning, och grundar sig p� statistisk analys p� olika material (data sets), men kvalitativt material (data) kan ocks� analyseras positivistiskt. Crane: [positivist sociologists] tend to view society as a collection of causally related variables. The goal of the social scientist is to produce a set of laws describing the causes of human behavior. This approach leads to a conceptualization of cultural symbols as �black boxes� whose meanings and interrelationships do not require analysis. (Crane 1992). �Den svarta l�dan� syftar p� ett ostuderat, eller m�jligen ostuderbart, element i kultur; estetik och betydelse g�r inte att analysera empiriskt, och m�ste d�rf�r l�mnas �t historiker eller filosofer. M�let �r att kunna f�ruts�ga m�nskligt beteende, genom att studera generella kausala lagar som styr m�nniskor.

12. Karl Marx (1818-1883) Skiljer sig ganska mycket fr�n Comte och Durkheim, men ville ocks� f�rklara de sociala f�r�ndringar som �gde rum i samband med den industriella revolutionen. Europeiska arbetarr�relsen och socialistiska id�er �terspeglas i hans skrifter: han ville koppla ekonomiska problem med sociala institutioner. Betraktade sig aldrig sj�lv som sociolog, och trots att hans teorier kritiserats mycket s� �r de av stor betydelse f�r sociologin. Kritisk sociologi: klasskampen och elitens makt �ver �massornas� fysiska och psykiska tillvaro. F�rh�llandet mellan klasser, s�rskilt kapitalister och proletariat. Proletariatet blir l�neslavar �t kapitalisterna. Detta blir ett problem: kapitalisterna utnyttjar proletariatet. Merv�rde. En politisk ideologi.

13. Viktiga begrepp �r alienation, utsugning, kapitalism, trasproletariat, industrins reservarm� Den m�nskliga kunskapen och kulturen skapas st�ndigt i den m�nskliga praktiken. De kulturella produkter och varor som m�nniskan frambringar �r resultatet av m�nskligt arbete. Ist�llet f�r att se p� kulturella symboler och varor, ser man p� de grundl�ggande materiella villkoren och arbetets betydelse f�r formandet av sociala relationer. Kulturen formas i samspelet mellan de grundl�ggande materiella villkoren och m�nniskors kreativa f�rm�ga att bearbeta och skapa olika produkter: samh�llets bas (ekonomiska och materiella f�rh�llanden) och dess �verbyggnad (kulturella f�rh�llanden).

14. Varufetischismen. Kapitalismen skapar myter. Den materialistiska historieuppfattningen, eller historiematerialism: ekonomiska faktorer styr social f�r�ndring. �verg�ngen fr�n ett socialt system till ett annat innebar enligt Marx en f�r�ndring fr�n ett produktionss�tt till ett annat � ibland gradvis, ibland p� ett omv�lvande revolution�rt s�tt � som en f�ljd av de mots�ttningar som ekonomin rymmer.

15. Det falska medvetandet: arbetare �r omedvetna om att de exploateras. Ber�ttelser som legitimerar och ber�ttigar makthavarnas maktposition. �The ideas of the ruling classes are in every epoch the ruling ideas.� (Marx [1978] 1846: 172). Kulturell dominans. Kontroll �ver kulturell produktion inneb�r m�jligheten f�r kapitalisterna eller cheferna att f� ut �nskat beteende av arbetarna.. Marxistisk analys kritiserar masskultur som produceras av kulturella industrier. Olika sociala klasser anv�nder kultur p� olika s�tt, som ofta ger f�rdelar �t h�gre klasser (strata). Raymond Williams har behandlat kopplingen mellan marxism och kulturanalys: Marx och kulturen. En diskussion kring marxistisk kultur och litteraturteori. Janet Wolff (litterturhistoriker): The Social Production of Art, 1981. Griselda Pollock: Kvinnor ingen homogen grupp, klasskillnader kvinnor emellan. �Det moderna och kvinnlighetens rum�, 1988.

16. Max Weber (1864-1920) Breda kunskaper: ekonomi, juridik, filosofi, historia, sociologi. Utvecklingen av den moderna kapitalismen, hur det moderna samh�llet skilde sig fr�n tidigare former av social organisation. P�verkades av Marx, men var kritisk till vissa av hans huvudteser. Id�er och v�rderingar har lika stor betydelse f�r social f�r�ndring som ekonomiska faktorer. Social handling Rationalism. Tilltagande rationalisering som k�nnetecknande f�r det moderna samh�llet. M�lrationellt handlande, v�rderationellt handlande, affektivt handlande samt traditionellt handlande. Religionssociologi: Aspekter av kristendomen har i h�g grad p�verkat uppkomsten av kapitalismen (den protestantiska etiken). Kapitalismen kom inte bara fr�n ekonomiska f�r�ndringar. Idealtyper: Begreppsliga eller analytiska modeller som kan utnyttjas som verktyg f�r att f�rst� v�rlden.

17. Weber beskriver m�nniskans historia i termer av de v�rldsbilder som dominerar vid olika tidpunkter i historien. Det magiska, det religi�sa och det vetenskapliga. Magiska stadiet: olika individer och f�rem�l ges magiska egenskaper. F�rest�llningar om att man kan manipulera de magiska krafterna, t.ex. med ritualer, f�r att n� v�rldsliga m�l. Magin befr�mjar den sociala stabiliteten i samh�llet. Religi�sa stadiet: m�nniskan s�tter sin tillit till en utomv�rldslig universell gud och de troende individerna str�var efter att uppn� transcendenta m�l, som t.ex. fr�lsning. Den vetenskapliga epoken: k�nnetecknar det moderna samh�llet, de utomv�rldsliga str�vandena har f�tt ge vika f�r en �kad vetenskaplig kunskap som fr�mjar rationellt kalkylerande i termer av m�l och medel. I det moderna samh�llet dominerar den intellektuella sf�ren �ver den religi�sa, v�rlden har rationaliserats, avmystifierats, intellektualiserats. Karisma: ett idealtypiskt begrepp, f�r att f�rst� hur den m�nskliga kulturen har utvecklats historiskt genom att nya id�er och f�rest�llningar vinner inflytande. Karisman rutiniseras. En st�ndig kamp mellan karisma och rutinisering: kulturell f�r�ndring.

18. Tolkande sociologi Vad menar man med betydelse? Hur skapas och uppr�tth�lls betydelse i sociala system? Hur p�verkar kulturell bakgrund (normer, v�rderingar, icke ifr�gasatta antaganden) v�ra beslut? Hermeneutik: har sin grund i 1800-talets vetenskapliga tradition. Djupl�sning eller tolkning av en �text� f�r att f� fram n�got om dess betydelse. Webers teori om betydelse, �the switchman metaphor�: Weber ans�g att m�nniskor interagerar rationellt med en bas i egennytta, n�r de v�ljer mellan olika alternativ. �Not ideas, but material and ideal interests, directly govern men�s conduct. Yet very frequently the �world images� that have been created by �ideas� have, like switchmen, determined the tracks along which action has been pushed by the dynamic of interest.� (Weber 1946: 280). Genom att studera betydelse kan vi f�rst� (Verstehen) m�nniskors m�ls�ttningar och s�ledes f�rklara deras beteende. Man �r intresserad av specifika situationer. Verkligheten socialt konstruerad. Weber: f�rst�else �r viktigast f�r m�nniskovetenskaperna, i motsats till f�rklaring. F�rklaring: m�nniskan �r ett lagbundet system som kan f�rklaras med hj�lp av objektiva strukturella analyser (strukturalism). F�rst�else: m�nniskan �r en sj�lvreflexiv varelse med egen vilja och f�rm�ga att p�verka sina levnadsbetingelser (hermeneutiken).

19. Georg Simmel (1858-1918) R�knas numera till sociologins klassiker. Samtida med Weber och Durkheim, umgicks i samma kretsar. Han g�r en sorts impressionistiska analyser av vardagslivet och kulturen. M�stare p� sociologiska ess�er. Nyvaknat intresse f�r honom i kulturanalyser 1990-talet. Studerar olika fenomen som speglar framv�xten av en modern kultur. I ess�erna m�ter man bl.a. fr�mlingen, �ventyraren, girigbuken, den sl�saktige och flan�ren. Intresserad av relationen mellan det pulserande �livet� och de sociala formerna. Social interaktion central position i sociologisk analys. St�ndig v�xelverkan mellan distans och n�rhet. Ex: Modets funktion �r att skapa distans mellan olika sociala statusgrupper, men det har �ven funktionen att sammanf�ra m�nniskor med samma status, smak och stil.

20. The Philosophy of Money (1900/1991). Systematisk analys av hur m�nniskor p� symbolisk v�g skapar v�rde och kulturella objekt. Hur uppkomsten och tillv�xten av en modern penningekonomi p�verkar de sociala relationernas utformning. Kritisk analys av det moderna samh�llets allt mer abstrakta karakt�r och hotet mot individualitet och kreativitet. Storstaden: st�ndig v�xelverkan mellan distans och n�rhet, dyrkan av varan, konsumtion som livsstil, blaserad attityd, utbrett fr�mlingsskap.

21. Thorstein Veblen (1857-1929) Amerikansk filosof och ekonom. Relevant f�r kultursociologi f�r att han behandlar konsumtionens sociologi. The Theory of the Leisure Class (1899/1967). Fritidsklassen, kallas ibland den arbetsfria klassen, och i�gonenfallande konsumtion (conspicuous consumption). Utg�r fr�n antagandet att konsumtion inte bara har med ekonomiska funktioner att g�ra, utan de varor som konsumeras har ocks� symboliska inneb�rder. Olika typer av konsumtion indikerar konsumentens sociala status, vilket konsumenten �r v�l medveten om. Det moderna konsumtionssamh�llet k�nnetecknas av att konsumenterna konkurrerar om social status genom att konsumera. Tar sig tv� uttryck: m�nniskor fr�n ett l�gre socialt skikt f�rs�ker efterlikna dem som tillh�r ett h�gre, eller s� kan man genom att konsumera s�dant som �r ovanligt �ka sin sociala status. N�r de l�gre klasserna har tagit efter den h�gre klassens konsumtion, blir varorna mindre beg�rliga och de h�gre klasserna �ndrar p� sin konsumtion f�r att h�lla kvar den sociala �tskillnaden p� denna symboliska niv�. Jmf. Bourdieu, den legitima smaken i Distinction (1984).

22. Ideologi, hegemoni och diskurs Terry Eagleton (1991): ideologibegreppet inte synonymt med kulturbegreppet, men det kan anv�ndas f�r att belysa vissa aspekter av kulturen. Tyskland 1918-1933, en diskussion om kopplingar mellan kultursociologi, kunskapssociologi och ideologikritik. Karl Mannheim och Georg (Gy�rgy) Luk�cs. F�r att kunna n� �objektiv� kunskap m�ste man genomsk�da de olika ideologiska f�rest�llningar som har sina r�tter i olika sociala gruppers f�rs�k att tillskansa sig makt. Ideologikritiken �r av central betydelse f�r att utveckla strategier f�r att skapa �det goda samh�llet�.

23. Ideologi och utopi: kulturen formas av en st�ndig kamp mellan olika sociala grupper. Tydlig koppling mellan kunskap och makt. Sociala skikt som har mest makt f�rs�ker �ven skaffa sig monopol p� hur den sociala verkligheten skall tolkas. Sociala grupper utvecklar ideologier f�r att r�ttf�rdiga sina tolkningar av den sociala verkligheten. En ideologi inneb�r alltid en viss f�rvr�ngning av den sociala verkligheten vilket tj�nar en viss grupps syften och str�van efter makt. Utopier �r f�rs�k att �verskrida det befintliga samh�llssystemet och skapa m�l som �r m�jliga att str�va mot. Ideologier: rutinisering och skapande av ordning; utopier, passioner som utg�r �irrationella� krafter som omfattar en str�van att uppl�sa det faktiskt existerande samh�llssystemet. N�ra samband mellan uppkomsten av ny kunskap och skapandet och vidmakth�llandet av ideologiska f�rest�llningar.

24. Georg Luk�cs (1885-1971) och Antonio Gramsci (1891-1937) 1900-talet: marxistiska skolor d�r teoretiker analyserar klassmedvetande, vardagskultur, mass- och popul�rkultur och de intellektuella. Luk�cs och Gramsci var tv� marxistiska kulturteoretiker som hade stort inflytande p� all kulturteori (inte bara marxistisk). Luk�cs: History and Class Consciousness, 1922. Utarbetar analyser av klassmedvetande och alienation. Gramsci: F�ngelseanteckningarna, 1928 till 1937. 2848 handskrivna sidor, handlade bl.a. om de intellektuellas roll, det civila samh�llet, popul�rkultur, politiska strategier och ideologi. N�r dessa �versattes till engelska fick de ett stort inflytande p� marxistisk teori. Likheter mellan Luk�cs och Gramsci: b�da kritiska till den s.k. vulg�rmarxismen som negligerade �verbyggnadens centrala betydelse i samh�llsanalysen, engagerade i kommunistpartiet och k�mpade aktivt f�r att befria arbetarklassen fr�n f�rtryck och or�ttvisor.

25. Luk�cs: det kapitalistiska samh�llet k�nnetecknas av att m�nskliga relationer i allt store utstr�ckning reifieras (f�rtingligas). I det kapitalistiska samh�llet behandlas arbetare som varor, vilka kan k�pas och s�ljas p� en marknad, detta leder till en s.k. alienationsprocess d�r m�nniskor successivt tvingas till underordning och ber�vas sin m�nskliga v�rdighet. Proletariatet m�ste bli av med ett s.k. falskt medvetande. Gramsci: enbart m�jligt f�r borgerskapet att h�rska �ver arbetarklassen genom att appellera till hela befolkningen. Ideologi handlar inte om utvecklandet av ett falskt medvetande, utan om att konstruera en politik som appellerar till stora delar av en befolkning. Genom att alliera sig med olika sociala grupper i samh�llet och utveckla en politisk hegemoni, dvs ett ekonomiskt, kulturellt, politiskt och ideologiskt ledarskap, kan borgerskapet h�rska �ver arbetarklassen.

26. Luk�cs: intresserad av hur m�nniskors l�sning av sk�nlitteratur kan bidra till att �ka deras medvetenhet om de samh�lleliga processer som leder till en st�ndigt �kad reifikation av m�nskliga relationer. Elitistisk syn: utg�r fr�n att folket m�ste upplysas, att de �r f�rtryckta och passiva gentemot de krafter som exploaterar dem. P� 1960-talet utvecklar han en mera nyanserad analys av relationen mellan vardagsliv och estetik: The Specificity of Aesthetics (1963). Menar att m�nniskor besitter en viss medvetenhet om de mekanismer som leder till f�rtryck. L�sandet av sk�nlitteratur kan �ka medvetenheten. Gramsci har till skillnad av Luk�cs ett stort intresse av folklig/popul�r kultur. N�dv�ndigt att utg� fr�n den kultur som folket omhuldar. Mots�tter sig distinktionen mellan fin- och popul�rkultur. Den folkliga kulturen pr�glas av mots�gelser och reaktion�ra drag, man m�ste utg� fr�n detta och acceptera denna kultur n�r man utformar politiska strategier. F�r att uppn� kulturell f�r�ndring n�dv�ndigt att f�rst� �folkets� kultur.

27. Strukturalism och poststrukturalism Poststrukturalismen �r en del av, eller har i h�g grad p�verkat postmodernismen, som kan ses mera som en tidsperiod. Viktiga begrepp �r struktur, diskurs, makt och kunskap (power-knowledge), text, signifikation och symboler (semiotik) etc. Poststrukturalister (som intressant nog s�llan vill klassificeras som s�dana) har gett mycket teoretiskt material �t kultursociologin. Strukturalismen (bl.a. Claude L�vi-Strauss). M�nga av de teoretiker som kallas poststrukturalister kan s�gas ha genomg�tt en utveckling fr�n strukturalism till poststrukturalism (t.ex. Jacques Derrida och Michel Foucault). Strukturalismen har i h�g grad p�verkat semiotiken, en l�ra som idag anv�nds i flera kulturvetenskapliga f�lt, bl.a. inom konstvetenskap. I poststrukturalismen analyserar man i h�gre grad verkligheten som �text�: Det som skiljer strukturalismen fr�n poststrukturalismen �r bl.a. synen p� just textbegreppet.

28. Strukturalismens grund ligger i lingvistiken, och antropologen Claude L�vi-Strauss (f. 1908) brukar r�knas till pionj�rerna. Hans m�ls�ttning var att hitta en universell princip eller struktur som p�verkar allt m�nskligt liv. L�vi-Strauss talar bland annat om myter som komponenter i kollektiva omedvetna mentala strukturer, och som kan ses som ett system av skillnader eller motsatspar. Att placera verkligheten i ett sj�lvst�ndigt system, allts� i spr�kliga strukturer, leder till att subjektet ses som irrelevant f�r meningsskapandet, vilket brukar beskrivas som subjektets �d�d�. Paul Ricoeur (1913-2005) baserar sitt resonemang p� L�vi-Strauss beskrivning av subjekt och struktur, men han definieras vanligen som hermeneutiskt inriktad (konkret reflexion �r vad han sj�lv kallar sitt vetenskapliga perspektiv). F�rs�ker uppv�rdera det m�nskliga subjektets roll till ett mera t�nkande och medvetet subjekt. Ricoeur tar ocks� upp begreppet diskurs, och menar att den refererar till v�rlden utanf�r det spr�kliga systemet. I diskursen finns en interlokut�r eller samtalspartner, inte bara tecken i ett spr�ksystem som refererar till andra tecken. Det sociala livet �r symboliskt konstituerat och att de m�nskliga subjekten t�nker, handlar och talar p� ett meningsfullt s�tt.

29. Jaques Derrida (1930-2004) Jacques Derrida �r den t�nkare som man mest f�rknippar med poststrukturalism, samtidigt m�ste han fr�mst anses vara en viktig 1900-talsfilosof. Hans perspektiv brukar g� under namnet dekonstruktion, vilket inneb�r att alla texter �r instabila och kan bara f�rst�s intertextuellt (texter refererar till varandra). Derrida vill dekonstruera det han kallar metafysiken, d.v.s. hela den v�sterl�ndska filosofins str�van efter att finna en yttersta princip med vilken verkligheten kan f�rklaras. Den uppdelning i bin�ra strukturer, eller polariteter, som metafysiken delar upp verkligheten i anser han vara en konstruerad skillnad (diff�rance), tecken som refererar till varandra i all o�ndlighet. Han anser att det inte finns n�gon ren n�rvaro, n�gon k�rna eller slutpunkt, utan skapandet av skillnad �r f�ruts�ttningen f�r n�rvaron. Diff�rance, eller kritiken av metafysiken, har varit viktig f�r bland annat postmodernism och feministisk teori, d�r man vill dekonstruera och teoretiskt f�rklara och g�ra sig av med konstruerade skillnader s� som manligt/kvinnligt, natur/kultur osv.

30. Michel Foucault (1926-1984) Inflytande p� b�de sociologi och filosofi. Foucault diskuterar makt, ideologi och diskurs i f�rh�llande till uppkomsten av moderna institutioner som f�ngelser, sjukhus och skolor och visar paradoxalt nog hur Upplysningens ideal om individuell frihet och emancipation har en baksida som baserar sig p� �kande disciplin och �vervakning. Marx, Weber. Niccol� Machiavelli (1469�1527). Diskursbegreppet. H�nvisar till ett s�tt att t�nka p� eller tala om ett visst tema som f�renas av gemensamma antaganden eller utg�ngspunkter. Folie et d�raison: Histoire de la folie � l'�ge classique (1961), visar hur dramatiskt v�r syn p� galenskap f�r�ndrats fr�n medeltiden till idag. I moderna samh�llen har emellertid �galenskapen� formats av en medicinsk diskurs som l�gger tyngden p� sjukdom och behandling. Makten verkar via olika diskurser i syfte att forma vanliga uppfattningar om f�reteelser som kriminalitet, galenskap eller sexualitet. Diskurser kan anv�ndas som ett kraftfullt verktyg i syfte att f�rhindra eller begr�nsa alternativa s�tt att t�nka eller tala. Kunskap blir till en form av kontroll. Makt och kunskap �r kopplade till teknologier som r�r �vervakning, disciplin och lagens efterlevnad. Foucaults �arkeologi�. I samh�llsforskning har man som m�l att skapa mening i det obekanta genom att g�ra j�mf�relser med det som �r bekant, men Foucault st�ller upp ett motsatt m�l: att skapa mening i det bekanta genom att gr�va i det f�rg�ngna. De nuvarande begreppen, �sikterna och strukturerna tas f�r givna och �r osynliga bara f�r att de �r bekanta.

31. Frankfurtskolan vs Cultural studies Frankfurtskolan: omfattande ideologi- och kulturkritik. De vill identifiera hinder f�r utvecklingen av ett icke-repressivt samh�llssystem. De anser att kulturindustrin och masskulturen �r ett s�dant hinder (se t.ex. Adornos och Horkheimers Upplysningens Dialektik, 1944). M�nniskor som konsumerar popul�rkultur blir allt mer konforma och passiva: �Utbudet till publiken av en hierarki av serietillverkade produkter p� olika kvalitetsniv�er syftar bara till en s� mycket mer helt�ckande kvantifiering. Var och en ska liksom spontant anpassa sig till den level som genom olika indicier p� f�rhand utpekats som hans, och gripa efter den kategori av massprodukt som �r fabricerad f�r just hans typ. Konsumenterna f�rdelas som statistiskt material efter inkomstgrupper i r�da, gr�na och bl� f�lt p� kartor utarbetade av forskningsstaber som inte l�ngre g�r att skilja fr�n propagandans.� (Horkheimer och Adorno, 1944/1981). Kritiska till de klich�er och stereotyper som finns i masskulturen (t.ex. att popul�ra filmer �r f�ruts�gbara). Konsten (�finkulturen�) m�ste verka befriande i kampen f�r ett b�ttre samh�lle, som en negation till det repressiva i samh�llet.

32. Frankfurtskolan grundar sin tanke p� Marx begrepp varufetischism, och menar att massproducerad konst inte skiljer sig fr�n andra massproducerade produkter. Kulturella varor besudlas av varufetischism n�r de v�rderas ekonomiskt (exchange value). Adorno f�resl�r att f�r att d�lja detta ges masskulturella produkter en ytlig skillnad (pseudo-individuality). Denna standardiserade kultur kr�ver ingen anstr�ngning av konsumenten, utan fungerar till och med som en d�mpare av kritisk tankeverksamhet, och har p� s� s�tt en (negativ) effekt p� samh�llet. Problem med detta perspektiv �r att konsten (eller masskulturen) inte �r monolitisk, och publiken �r inte homogen. Publiken �r inte bara heterogen, utan best�r av t�nkande k�nnande individer och �r inte f�ruts�gbara. Metodologiskt �r det ocks� mycket sv�rt att m�ta konstens effekter p� samh�llet. Perspektivet kan ocks� uppfattas som elitistiskt.

33. H & A: v�ldets �kade betydelse i filmer, f�rlusten av en handling, anv�ndandet av stereotypa rollfigurer, �kade f�rdumningen av publiken (ex. snuttifiering). I ett samh�lle som pr�glas av inflytandet fr�n kulturindustrin blir individualiteten illusorisk: �pseudoindividualitet�. H & A: �M�nniskans intimaste reaktioner �r s� fullst�ndigt f�rtingligade f�r dem sj�lva, att f�rest�llningen om n�got f�r dem s�reget bara fortlever som en yttersta abstraktion: Personality betyder f�r dem knappast l�ngre n�got annat �n bl�ndande vita t�nder och frihet fr�n emotioner och svettiga armh�lor. Detta �r reklamens triumf i kulturindustrin, konsumenternas tv�ngsm�ssiga imitation av de kulturvaror som de samtidigt genomsk�dar.�

34. Under 1990-talet har intresset �kat f�r Cultural Studies. Marxistisk infallsvinkel, men ist�llet f�r att lyfta fram hotet fr�n den v�xande popul�rkulturen, lyfter man fram popul�rkulturen som en motst�ndsr�relse/opposition till finkulturen. Storey (1993): man unders�ker �cultural texts and practices in order to reconsitute or reconstruct the experiences, values, etc. � the �structure of feeling� � of particular groups or classes or whole societies, in order to better understand the lives of those who lived the culture... [They do so] because they believe that popular culture (defined as the lived culture of ordinary men and women) is worth studying.� Konsumenten ses som aktiv i sin konsumtion av kultur.

35. Senare forskning inom Cultural Studies brukar se publiken som mera aktiv. John Fiske, Reading the Popular, 1989. Analyserar popul�rkultur (popular arts): dessa produceras av eliter och syftet �r att dominera antingen ekonomiskt eller intellektuellt. Han kallar detta semiotisk makt. I USA, Storbritannien och Australien (de omr�den han unders�ker) �r de hegemoniska krafterna vita, kapitalistiska och patriarkala. Han fr�gar varf�r vi konsumerar s�dana produkter som har som m�l att dominera oss? �There is no lasting pleasure in being a cultural dope.� Svaret �r att m�nniskor skapar motst�nd mot de popul�rkulturella bilderna genom att skapa egna meddelanden. M�nniskor skapar sin egen sociala identitet inom sociala system; man accepterar inte helt blint de meddelanden som kommer fr�n den dominerande eliten. Betydelse uppst�r i �cirkulationen� av texter och deras mottagande. Konsumenten anv�nder texterna i sitt eget intresse. D� g�r man �semiotiskt motst�nd�. T.ex. de flick-fans som Madonna hade p� 80-talet kunde g�ra motst�nd mot patriarkala meddelanden om sexualitet genom att sj�lva konstruera en mer aktiv, oppositionell version av kvinnlig makt och lust.

36. Postmodernitet Postmodernism syftar p� b�de en historisk period och ett nytt s�tt att n�rma sig kunskap. I kontrast till modernism, �post-� syftar p� n�got efter modernismen, en sorts forts�ttning p� modernismen (senmodernism). Modernismen: kapitalism och industrialism. Produkter massproduceras av arbetare som tj�nar tillr�ckligt f�r att kunna konsumera dessa produkter. Produkterna marknadsf�rs i massmedia, och popul�rkultur n�r en stor publik. Domineras av rationalism, ett arv fr�n Upplysningen. Samh�llet utvecklas positivt, vetenskapen �r intressel�s och ackumulerar kunskap, det finns absoluta moraliska v�rden och universella sanningar, den individuella identiteten �r stabil. Postmodernismen: sen industriell kapitalism. Produktionstekniker har f�rb�ttrats och specialiserade produkter kan skapas �t marknadsnischer. Fokus hamnar p� konsumtion. Reklam riktas in p� specialiserade marknader (m�lgrupper), och popul�rkultur riktas mot specifika segment av populationen enligt val av �livsstil�. Hur har detta p�verkat kulturella uttryck? Cynism har ersatt optimism och utvecklingstro. Identitetspolitik har utmanat tanken om universell sanning och entydig och absolut moral. M�nniskor �r i genomsnitt mera mobila geografiskt och har st�rre valm�jlighet bland konsumtionsvaror, identiteter fragmenteras och baseras p� konsumtionsval och livstil.

37. Ifr�gas�tter positivistisk vetenskap (science). Tyngdpunkten ligger p� relativitet. Generalisering inte m�jlig? I vissa fall avst�ter man till och med all empirisk forskning, medan andra f�rs�ker n�rma sig empiriska data med postmoderna verktyg. Reflexivitet. Forskaren reflekterar �ver sin egen forskningsprocess och dess inverkan p� forskningsobjekt och resultat. Positionering blir viktigt. Foucault: power-knowledge: att makt och kunskap inte �r m�jliga att separera. Jean Baudrillard, den �postmoderna sociologen�: simulakra och det hyperreella. Mike Featherstone, vardagslivets estetisering. Analyserna av postmodernism syftar p� en �kad visualisering av samh�llet (Scott Lash), �kad ambivalens (Zygmunt Bauman) men ocks� �kad reflexivitet (Anthony Giddens). Baudrillard �r mest k�nd f�r sin analys av konsumtionssamh�llet, f�rmedling (modes of mediation) och teknologi och kommunikation. Hur teknologiska framsteg p�verkar samh�llet. Semiotiskt intresse (som de andra poststrukturalisterna)

38. J.B.: Diskuterar konsumism, k�n, journalistiska kommentarer om AIDS, kloning, Salman Rushdie, det f�rsta Irakkriget, World Trade Center-attackerna osv. Simulation: Tre olika simulakra, tre olika s�tt att f�rh�lla sig till relationen mellan tecken och �verklighet�. Relationen blir problematisk n�r den ifr�gas�tts. Massproduktion, utpl�nandet av originalets betydelse och snabba f�r�ndringar i teknologin leder till uppkomsten av den tredje ordningens simulakra. Nu g�r det inte l�ngre att dra gr�nser mellan kopia och original, �kta och falskt, utan hela v�rlden �r simulerad, mediet �r budskapet (McLuhan). Vi lever i det hyperreella. Idag kan vi inte l�ngre uppr�tth�lla en distans till de olika objekt som finns i omv�rlden; vi �r inte l�ngre betraktare av omv�rlden, utan uppslukas ist�llet av den och lever p� s� s�tt i en estetisk hallucination av verklighet.

40. Internet Verklighet och cyberrymd, synlighet �r verklighet? Bloggar, profiler, avatarer... Spel som utspelar sig p� Internet, virtualitet...

41. Pierre Bourdieu (1930-2002) Begrepp: (konstn�rligt) f�lt, kapital, habitus, symboliskt v�ld, missk�nnande� B�de kvantitativa och kvalitativa metoder, statistik, antropologi, mikro- och makrosociologi. F�ltet: ett strukturerat system av sociala positioner. Doxa, en tro som inte ifr�gas�tts av individerna inom ett f�lt. �Produktionen av tro�: f�ltet �r som att accepteras i en prestigefylld klubb, dit man bjudits in av �gudf�der� som garanterar erk�nnande. Gr�nserna f�r f�ltet �r oprecisa och skiftande och kan endast klarl�ggas med hj�lp av empiriska data. Institutionaliserade ing�ngspunkter.

42. �The boundary of any given field, the point(s) at which the field ceases to have any impact on practice, is always at stake in the struggles which take place within the field. A field is, by definition, a �field of struggles� in which agents� strategies are concerned with the preservation or improvement of their positions with respect to the defining capital of the field� (Jenkins 2002: 85). F�ltens gr�nser definieras av de individer som samlat mest symboliskt kapital. Ett konstverks v�rde: konstverket eller konstn�ren konsekreras av andra konsekrerade akt�rer i f�ltet (Bourdieu 1994: 158-159).

43. Kapital: tillg�ngar minus skulder; syftar oftast p� kapital som genom sin storlek och placering kan ge sin �gare avkastning och d�rmed kapitalinkomst. Kapital = makt. Ett s�tt att definiera individers och institutioners sociala positioner. Ett system av krafter existerar mellan dessa positioner, d.v.s. f�ltet �r ocks� strukturerat enligt maktf�rh�llanden: att dominera, att vara dominerad eller att vara j�mlik. Beroende av tillg�ngen till �varorna� p� f�ltet (kapitalet). Ekonomiskt, socialt (olika v�rderade relationer till betydelsefulla personer), kulturellt (legitim kunskap som man t.ex. f�r fr�n utbildning) och symboliskt kapital (f�rknippas med prestige och �ra). Missk�nnande �r ett begrepp som �r kopplat till makt och kapital; anknyter till Bourdieus tankar om social reproduktion och symboliskt v�ld. Symboliskt v�ld: ett p�tvingat system av betydelser (d.v.s. kultur) som uppfattas som legitimt.

45. Habitus (eller hexis) f�rdjupar kopplingen mellan struktur och individ. Belyser sociala praktiker. Fr�n Erwin Panofsky (en konsthistoriker), och det har ocks� tidigare anv�nts av G.W.F. Hegel, Edmund Husserl, Max Weber, �mile Durkheim och Marcel Mauss med betydelsen: �an acquired system of generative schemes objectively adjusted to the particular conditions in which it is constituted� (Bourdieu, Outline of a Theory of Practice, 1977 95). Bourdieu f�rknippar detta med kroppen: �The dispositions and generative classificatory schemes which are the essence of the habitus are embodied in real human beings.� (Bourdieu, The Logic of Practice, 1990: 66�79). F�r Bourdieu inneb�r detta tre saker: 1.) Habitus existerar bara i akt�rers huvuden (som ocks� �r en del av kroppen); 2.) Habitus existerar bara i akt�rers handlingar (practice) och i deras interagerande med andra och med milj�n, och best�r av s�tt att tala, r�ra sig, g�ra saker. Habitus �r allts� inte abstrakt utan �r en del av m�nskligt beteende; 3.) Bourdieu talar om praktiska taxonomier som �r kopplade till kroppen: manligt/kvinnligt, framsida/baksida, upp/ner, varm/kall etc.

46. Hexis: en liknande betydelse som det latinska habitus. Hexis syftar �nnu mera p� s�ttet som akt�rer anv�nder sin kropp, kroppsh�llning eller st�llning. I kroppens hexis sammanf�rs det personliga och det strukturella eller systematiska. �Bodily hexis is political mythology realized, embodied, turned into a permanent disposition, a durable manner of standing, speaking and thereby of feeling and thinking... The principles embodied in this way are placed beyond the grasp of consciousness, and hence cannot be touched by voluntary, deliberate transformation, cannot even be made explicit...� (Bourdieu 1977, 66�79).