Alexander Roslin

1. Alexander Roslin EN AV SIN TIDS MEST BERÖMDA KONSTNÄRER FÖDDES I MALMÖ DEN 15 JULI 1718, NÄRMARE BESTÄMT I GÅRD NR 337, BELÄGEN DÄR HAMNGATAN LIGGER NU.

2. Alexander Roslin, född 15 juli 1718 i Malmö, död 5 juli 1793 i Paris, var en svensk porträttmålare. Från 1750-talet var han i huvudsak verksam i Paris. I Paris vann Roslin stor ryktbarhet och invaldes i franska konstakademin. Hans tidiga porträtt är utförda i ljusa och svala färger och visar på inflytande från Jean- Marc Nattier, till exempel porträttet Friherrinnan de Neubourg-Cromière (1756). Under 1760-talet märks tendenser till ett formsträngare och färgkraftigare måleri, till exempel porträttet av hustrun, Damen med slöjan (1768) och Familjen Jennings (1769).

3. Roslin var framför allt en mästerlig skildrare av stoffer och karnation men kunde även måla psykologiskt inträngande porträtt. Han uppvisade i sitt skapande en blandning av lyhördhet för tidens smak och stor skicklighet. Denna kombination gjorde stor lycka hos den parisiska aristokratin.

4. Meriter Roslin, Alexander, f 15 juli 1718 i Malmö, S:t Petri, d 5 juli 1793 i Paris. Föräldrar: guvernements- o amiralitetsläkaren Hans R o Catharina Wertmuller. Elev hos kommendörkaptenen o tecknaren L Ehrenbill, Karlskrona, hos porträttmålaren G E Schröder, Sthlm, 36–41, porträttmålare i Gbg 41, i Skåne 42–45, hovmålare hos markgreven Fredrik av Brandenburg-Culmbach, Bayreuth, Tyskland, 45, tjänstl där för studieresa till Italien 7 sept 47, porträttmålare i bl a Neapel, Rom o Parma 49–51, i Paris 52–74 o åter från 78, agreé i Académie royale de peinture et sculpture, Paris, 28 juli 53, led 24 nov 53, conseiller (råd) där 67, erhöll statlig fransk konstnärslön 70, porträttmålare i Sthlm juli 74–sept 75, i S:t Petersburg 75–77. – Led av Målar o bildhuggarakad 12 aug 73 (fullm 21 febr 74). G 8 jan 1759 m pastellmålarinnan Marie Suzanne Giroust, f 9 mars 1734 i Paris, d 31 aug 1772 där, St. Germain l'Auxerois, dtr till nipperhandlaren Barthélemy G o Maria Suzanne Le Roy.

5. Tidiga år Alexander Roslin var son till amiralitetsmedikus Hans Roslin och Katarina Wertmüller. Fadern var läkaren Hans Roslin den yngre, denne var av Stockholmssläkt och hade sedan 1714 varit "Gouvernements- Medicus" i Skåne, men hade 1718 som en följd av den allmänna depressionen förlorat sina officiella uppdrag. Han fick istället försörja sig som stadsläkare och på privata uppdrag. Modern var kusin med livmedikusen Johan Ulrik Wertmüller, far till konstnären Adolf Ulrik Wertmüller, som således var syssling med Alexander Roslin.

6. Alexander Roslins familj härstammade från Stockholm och hans äldste kände förfader hette Bengt Mattsson Roselin (död 1653) och han försörjde sig framgångsrikt som tolk och översättare från ryskan. Bengt Mattsson Roselin var först kansliskrivare i kungliga kansliet (1614), sedan translator i ryska språket. Död efter 15 augusti 1653 i Stockholm och begraven 30 november 1653 i Storkyrkan, där han ägde grav. Han kallas i handlingarna merendels Bengt Ryssetolk samt "synes för sina tjänster hava erhållit förläningar i Ingermanland". Sönerna tog upp namnet Roselin (Roslin) och en son i andra giftet, rådmannen i Stockholm Hans Roslin blev farfader till Alexander Roslin. Bengt Mattsson Roselins båda söner tog sig efternamn med förleden Ros-. Bengts äldste son Johan Bengtsson Roselin (Johan Rosenlindt) (1617-1657) övertog faderns yrke och adlades år 1650 Rosenlindt, ett namn som med släkten fortlever i Finland. Johan Roselin blev mördad i Polen 1657 under en beskickning. Ryss och Ryssland anses ha ett språkligt samband med Roslagen, varifrån Ryssland en gång koloniserats. Bengt Mattsson Roselins yngste son, Hans Roslin den äldre, tog sig däremot namnet Roslin. Han blev först perukmakare, sedan (1683) rådman i Stockholm. Han skulle bli farfar till Alexander och hans son, Hans Roslin den yngre, blev far till Alexander.

7. Kristianstad och Karlskrona På grund av faderns uppdrag kom familjen att flytta omkring i Sydsverige. Familjen bodde en tid i Kristianstad och en tid i Karlskrona, där Hans Roslin utnämndes till amiralitetsläkare. Då Alexander var nitton år gammal avled fadern 1737. I örlogsstaden Karlskrona fann den unge Alexander det naturligt att utbilda sig till skeppsbyggare, eftersom familjens ekonomi inte var särskilt god. Sin första konstnärliga utbildning fick Roslin av amiralitetstecknaren Lars Ehrenbill (1697-1747). Det var han som uppmärksammade Roslins konstnärliga talanger och gav honom rådet att vidareutbilda sig i Stockholm. Med ovanliga anlag för teckning och målarkonst lärde Roslin sig teckna av en amiralitetskapten Lars Ehrenbill i Karlskrona och började därefter öva sig i miniatyrmålning. Tanken var att han skulle utbilda sig till fartygsritare. År 1737 återvände Roslin till sina förfäders Stockholm och vid sexton års ålder blev han elev hos hovmålaren Georg Engelhard Schröder (1684-1750) i Stockholm, hos vilken han vistades till 1741. Schröder var hovporträttör hos Fredrik I av Preussen (1688-1740). Vi vet inte mycket om varför Roslin inriktade sig på porträtt. Men redan från början lade Roslin rent praktiska synpunkter på sitt yrkesval. Han insåg att en god porträttör alltid skulle ha avsättning för sina alster.

8. I Paris I den franska huvudstaden togs han emot som en mästare i sin konst och blev 1753 ledamot av Académie royale de peinture et de sculpture. Den 8 januari 1759 gifte han sig med pastellmålaren Marie-Suzanne Giroust, även hon ledamot av Académie royale de peinture et de sculpture. Paret fick tre söner och tre döttrar. Roslin målade hennes porträtt 1768 i målningen Damen med slöjan, samt 1767 i dubbelporträttet Konstnären och hans hustru Marie Suzanne Giroust Roslin som målar porträtt av Henrik Vilhelm Peill som köptes av Nationalmuseum 2013.

9. Betydelse och erkännande Roslins huvudsakliga styrka ligger i hans överväldigande färgprakt som han förtjusade och hänförde sin samtid med. Roslin var i främsta rummet virtuosen, som på ett raffinerat sätt kunde återge stoffer. Ansiktena på hans målningar kunde vara stela och livlösa, fastän detta långt ifrån var regeln – men med överlägsen virtuositet målade han kläder – siden, guld, broderier och sammet. Damen med slöjan är även återgiven av Postverket på ett av märkena i frimärksserien Gustaviansk konst 1972. Porträttet av Linné finns på två av de frimärken som utgavs 1939 vid Kungliga Vetenskapsakademiens 200 årsjubileum. Roslinvägen i Södra Ängby, Stockholm samt Roslins väg på Ribersborg, Malmö är uppkallade efter Alexander Roslin.

10. Damen med slöjan (1768). Grevinnan Kataryna Zamoysk (1753)

11. Fabriksägare John Jennings, hans bror och svägerska.

12. Friherrinnan de Neubourg-Cromière (1756) Friherre Carl Fredrik Adelcrantz (1754)

13. Ulrik Scheffer (1743) Författaren Jean-François Marmontel (1767)

14. Gustav III, Karl och Fredrik Adolf (1771)

15. Kristian VII av Danmark (1772) Prinsessan Izabela Czartoryska (1774)

16. Carl von Linné (1775) Änkedrottning Lovisa Ulrika (1775)

17. Maria Fjodorovna (Sofia Dorotea av Württemberg) (1777) Gustav III (1777)

18. Ivan Betskoj (1777) Zoie Ghika (moldavisk prinsessa) (1777)

19. Maria Fjodorovna (Sofia Dorotea av Württemberg) (1759-1828) Anastasija Trubetskaja

20. Riksrådet Carl Fredrik Scheffer Porträtt av den förmögne skatteindrivaren Adrien Jacques Puissant (1699-1782)

21. Mademoiselle Bourgevin de Linas, Baron Thure Leonard Klinkowström

22. GUSTAV III MED FRIHETSBINDELN Dauphin of France

23. Grevinnan E. A. Chernysheva "Alexandrine Elisabeth Roslin" (1761-1797).

24. Jean Francois Marmontel, 1767 Claude Joseph Vernet

25. Christoffer Bogislaus Zibet Gustav III

26. Foto: Berndt Johnsson / Malmö Museer Roslins väg i Malmö Fredrik Adolf, Gustav IIIs bror