Gamla Kirseberg

1. Bildspel Anders Dernback

2. Stadsdelen Kirseberg

3. 1923 Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer

4. Namnet Kirseberg anses ha göra med körsbärsträd. Äldsta beläggen är Keseberg år 1517 och Kæsebiergh år 1529. Senare under 1500-talet kallades området Kejseberg. Uppe på höjden i nuvarande Garnisonsplanteringen låg en av Malmös avrättningsplatser. Här brände man en rad Malmökvinnor på bål efter att de dömts i tingsrätten för häxeri. I slutet av 1600-talet kallades två höjder här för Stora Kiörseberg och Lilla Kiörseberg. Vid den stora backen fanns det åkrar och ängar. Kirseberg var indelat i 16 lotter som utarrenderades av fyra borgare från Malmö. I mitten på 1800-talet fanns ett garnisonshus och en kyrkogård för fångar på en av lotterna. Höjdskillnaderna på området gentemot övriga Malmö gjorde att ett av stadens vattentorn byggdes här på 1800-talet och huvudgatan fick namnet Vattenverksvägen. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kirseberg#/media/File:Kirseberg_2009.png

5. Två backar på Öster I forna tider fanns det två backar ute på Öster. Den närmast staden kallades Stora Kiörseberg och den andra Lilla Kiörseberg. Intill den stora backen låg Kirsebergs Wången, som var ett inhägnat och uppodlat område omgiven av stadens gemensamma betesmark. Nuvarande Norra och Södra Bulltoftavägarna är anlagda i vångens gränser. Av kartan från 1697 framgår att det redan då fanns en mindre väg längs vångens norra sida. Intill denna väg byggdes de första gårdarna vid mitten av 1700-talet. 1678, Kirseber Wangen 1684, Keseberg 1687, Kirseberg 1697, Lilla Kirsebärs Backa och Stora Kirsebärs Backa 1759, Körsbjers Wången 1781 , Körsbärs backar 1838, Kirsebergsvången slutet av 1800-talet

6. År 1557 arrenden 16 lotter Jorden Genom en förordning fastställdes 1557 grunderna för utarrenderandet av stadens jordar och hagar på fälten utanför Malmö. Denna förordning visar bl. a. att Kirsebergsvången var uppodlad och indelad i olika lotter, vilka mot städsmål, jordskyld eller landgille utarrenderades till borgare. Enligt stadsräkenskaperna från omkring 1590 var Kirsebergsvången delad i tio lotter. Av kartan från 1697 framgår att Kirsebergsvången var delad i 16 lotter och alla var uppodlade. Endast för fem av dessa lotter finns ett upplåtelsebrev bevarat. Detta är från 1751 och utfärdat för handlanden Peter Martini. Förutom åkermark ägde han också: "en äng och ett lass hö samt gårdh och hustomt". Åtta år senare ärvde handelsmannen Hans Forsman dessa lotter, och påbörjade försäljning 1766. I en skrivelse till Magistraten 1728 anhöll två jordägare om befrielse från att avlägga tionde till hospitalet för odlandet i Kirsebergsvången, därför att vången låg i träda på grund av "flysand" och man fruktade mera "flysand".

7. Jorbyten på Kirseberg och Kyrkogård Genom jordbyten och köp blev staden ägare till flera lotter i Kirsebergsvången, som numera är parker och planteringar: Garnisonsplanteringen, Gerlachs park, Planteringen vid Sperlingsgatan m. fl. Garnisons- och Fångkyrkogård Den 22 februari l809 upprättades mellan Malmö stad och gästgivare Carl Tubo en byteshandling, varigenom staden blev ägare till Tubos jordområde i Kirsebergsvången. Den 3 l juli samma år togs en del av detta område i bruk som Garnisonskyrkogård. År l827 inrättades ett stort arbetsfängelse i Malmö för de sydöstra, södra och västra länen i Göta rike. Garnisonskyrkogården blev från nämnda år även använd som fångkyrkogård och kallades därefter Garnisons- och Fångkyrkogård. Att soldater begravdes tillsammans med strafffångar tilltalade i längden inte befälet inom Garnisonsförsamlingen. År l870 upphörde soldatbegravningarna på Kirseberg. Den sista fången begravdes l89 l.

8. Anstalten Anstalten ersatte 1914 det centralfängelse som låg i Malmöhus slott. Byggnaden ritades av arkitekten Gustaf Lindgren, som tidigare även ritade Härlanda fängelse i Göteborg och likheterna dem emellan är tydliga. Kirseberg var det sista fängelse i Sverige som byggdes enligt principerna för cellstraffet, men den totala cellisoleringen övergavs bara efter ett par år. Från början var 180 celler fördelade på fyra våningsplan. Dessutom inrättades ett sextiotal större arbetsceller. I vinkel mot cellbyggnaden uppfördes en administrationsbyggnad. https://sv.wikipedia.org/wiki/Anstalten_Malm%C3%B6_Kirseberg#/media/File:Anstalten_Malm%C3%B6_Kirseberg.JPG

9. 47 fabriker 599 arbetare, år 1850 År 1850 fanns det 47 fabriker med 599 arbetare i Malmö. Tio år tidigare fanns det mindre än hälften. Även hantverket expanderade. Malmö blev trots sitt avlägsna läge till Stockholm en av de första svenska städer som fick telefon. År 1854 fullbordades långledningen Malmö- Stockholm. På kvällen den 1 juni 1854 tändes för första gången gaslyktor i Malmö. Ett ögonvittne berättar: "Hela staden var på benen, gatorna vimlade av människor, och alla beundrade gaslyktorna, som glänste så rent och vackert som klara stjärnor." En ny tid har börjat. Malmö Bryggeri Mattssonska Bryggeri AB - 1875, ursprungligen vid Adel-, Göran Ols- och Kyrkogatorna, verksamheten fortsatte ute i Kirsebergsstaden.

10. Småbrukarnas Kirseberg Småbrukarnas Kirseberg Medan stora förändringar pågick inom broarna, odlade småbrukare jorden i Kirsebergsvången. Men stadens nya behov började märkas även här. Ute från Stora Kirsebergsbacken hämtades sand och grus till de många anläggningsarbetena inne i staden. Då Östra Landsvägen, nuvarande Gamla Lundavägen, omlades och utvidgades 1852- 53 sänktes Stora Kirsebergsbacken något och Lilla Kirsebergsbacken utjämnades helt. Längs Norra och Södra Bulltoftavägarna låg ett antal mindre gårdar, för vilka flera brandförsäkringsbrev finns bevarade i Skånska Brands arkiv. Det äldsta är från 1851.

11. I Högamöllan pågick kvarndriften för fullt. Den ståtliga kvarnen reste sig högt över det omkringliggande landskapet och ingick i en rad av väderkvarnar från Kronetorp och ända in till Värnhem. Högamöllan Då den byggdes 1805 var den en av de första "holländarna" i Skåne. Det började bli ont om tomter och bostäder inne i staden. Redan under 1850-talet sålde några jordägare tomter till arbetskarlar och hantverkare, som byggde små enkla bostadshus.

12. Höga Möllan Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer

13. Foto: Alfred B. Nilson / Malmö Museer

14. Familjen Cederberg en Kirsebergssläkt Där Sandbackegatan senare kom att anläggas köpte två murargesäller tomter och uppförde i slutet av 1850-talet två envåningshus som vardera hade fyra små lägenheter. De flesta av Kirsebergs invånare var födda i byarna omkring Malmö. Bara ett fåtal familjer blev bofasta i Kirseberg i flera generationer. Familjen Cederberg tillhörde dessa.

15. Lågkonjunktur i Malmö 1867 - 1869 Malmö 1860-80 Under 1860-talet inträdde en lågkonjunktur, som blev särskilt svår under 1867-69, då dåliga skördar drev livsmedelspriserna i höjden. Staden präglades av ekonomiskt dödläge. Jordbruksrationaliseringar medförde fortsatt invandring från landsbygden, trots att det var mycket ont om arbetstillfällen i Malmö. Framför arbetsinrättningen köade de arbetssökande. Den nya arbetarbefolkningen trängdes samman i hastigt uppförda bostäder. "Där de väldiga stadsvallarna en gång legat och med sina i grönt skiftande grässlänter glatt ögat och samtidigt stängt ute dimslöjorna från Rörsjön och vallgravarna, där restes nu på de nerplanade, illa dränerade tomtarealerna massvis med undermåliga bostäder för arbetare och småfolk.

16. 3 % av befolkningen dog i kolera Det var i fattigkvarteren som koleraepidemierna l850 och l859 skördade sina offer. Det förstnämnda året insjuknade nio procent av befolkningen i Malmö och en tredjedel av dessa avled. Omkring 1870 började en ny högkonjunktur och många fabriker utvidgades och nya anlades. Bland de största märktes: Malmö Yllefabriks AB, Malmö Bomullsväveri, Cementfabriken vid Lomma, Arlövs sockerbruk och Kockums varv. Malmö fick sin första ringugn 1873. Vid början av l870-talet importerades nästan all tegel från Flensburg. År l876 upphörde denna import. På knappt tio år mer än fyrdubblades fabrikernas tillverkningsvärde, och antalet arbetare mer än tredubblades. Fjärdedelen av fabriksarbetarna var under l8 år.

17. Carl Petter Andersson köper jord Kirsebergsvången blir förstad År l862 köpte mjölnargesäll Carl Petter Andersson tre jordar i Kirsebergsvången. I alla delar av staden köpte Carl Petter Andersson jordar. Han hade sinne för tomtaffärer och speciellt tomtaffärer med inflyttare från landsbygden. Han kallade sig mjölnargesäll från Oxie, vilket antagligen var mycket förtroendeingivande för de blivande "nybyggarna". Redan samma år som han inhandlade jordarna började avstyckningarna och försäljningspriset per ytenhet tredubblades. Han fortsatte med tomtförsäljningar i Kirseberg en bit in på l870-talet. Det var genom dessa avstyckningar som nuvarande Kirsebergsgatan och Torngatan växte fram.

18. Malmö Östra Barnkrubba Lundavägen Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer

19. Osbergs längor och tokiga förslag " Osbergs längor" Diversehandlare L. Osberg köpte, samma år som Carl Petter Andersson, en jordlott i Kirsebergsvången. Osberg hade erfarenhet av "fattigfolk". Han var kretsordningsman i det otroligt folkrika kvarteret Betlehem inne i staden. Den stora inflyttningen särskilt av fattiga var en börda för stadens fattigvård i synnerhet under krisåren. Av denna anledning inkom Osberg med ett förslag till stadsfullmäktige, där han föreslog att man skulle göra det möjligt att utestänga inflyttare som saknade kapital och därigenom sänka fattigskatten. Förslaget innebar att hyresvärdar som hyrde ut lägenheter utan sex månaders förskottshyra skulle bötfällas med minst 100 riksdaler. Härigenom menade han att det inom kort tid huvudsakligen skulle finnas ett ordentligt arbetsfolk i Malmö. Förslaget genomfördes naturligtvis inte.

20. Wald. Johanssons Speceri- och diverseaffär i hörnet av Sandgatan och Källaregatan. Foto: Berndt Johnsson / Malmö Museer

21. I Surån klappade Husmödrarna sin tvätt "Husmödrarna här på 'Backarna' brukade ta sin tvätt på rullebören och rulla ner till 'graven' nu Surån för att klappa sin tvätt. Där var klart vatten på sina ställen och här klappades med liv o lust. Då var där bara en liten stig att köra ner på men nu är ju Sjölundavägen bra bred. Så bredde vi ut kläderna att torka på ängen bredvid. Vi bredde ut dem på 'potte-ljus' (tusenskönor) o 'skabeblommor'." (Anna) illustration

22. Wald. Johanssons Speceriaffär vid Nya Vattenverksvägen 13. Foto Berndt Johansson Malmö Museum

23. Skolan år 1867 Skolan År 1867 byggde snickare Nils Andersson en småskola intill Norra Bulltoftavägen (nuv. nr 19). Den kallades Lilla-Skolan. Skolrådet hyrde den av snickare Andersson för 300 riksdaler per år, 39 vilket var en god förtjänst. Den innehöll två salar vardera 144 kvadratfot (12,7 m2) och takhöjd 8 fot ( 2,5 m2). Högsta tillåtna barnantalet "Skolan var byggd i en våning med en liten förstuga i mitten och en sal till höger tvärs över huset och en till vänster. Där blev anställda 4 lärarinnor, de hade dubbelläsning. Mina systrar födda 1856 - 1860 - 1863 1866 - 1869 har gått där och lärt sig räkna på kulram och lärt sig läsa ABC med boken 'Ur Morfars Berättelser'. Till vänster i förstugan gick pågar och till höger töser. Min syster som blev född 1872 gick bara ett år i Lilla Skolan för att sedan gå i Engströms skola (hörnan av Sallerupsvägen och Föreningsgatan) och jag för min del - (född 1875) gick endast i Lilla-Skolan ett år för att sedan fortsätta i Östra Förstadsskolan. Lilla-Skolan hade 4 fönster utåt Norra Bulltoftavägen och ett högt rödmålat plank en meter framför fönsterna, för att inte barnen skulle se ut - och inga på vägen skulle 'glo' på dem.

24. Vattentorn 1879 Vattenverk - Vattentorn - Vattenverksvägen Den växande staden led brist på vatten, fastän stora Pildammen hade utvidgats 1866. I november 1876 förelåg ett förslag inför stadsfullmäk tige om uppförande av stadens andra vattenledningsverk, som skulle hämta vatten från Segeå. Förslaget antogs, mark köptes av Ludvig Kockum och redan sommaren därpå påbörjades vattenverket vid Bulltofta. Det stod färdigt hösten 1879 samtidigt med vattentornet i Kirseberg. Vattentornet uppfördes på den mark som förutom fångkyrkogård varit begravningsplats för Garnisonsförsamlingens soldater fram till 1870. Den sista fången begravdes här 1891, alltså tolv år efter att vattentornet byggdes. "När de byggde vattentornet på Backarna, träffade de på en massa människorskallar." (Jöns Kristensson f. l866) "Här var tjuvakyrkogård. Det var ett par konstaplar med och stadsbud körde ut liken. Då stod vi flera påchgar och tittade på. Det gick både fort och lustigt, ner med dom i ett hål bara.

25. Storskiftet 1775 Vid storskiftet l775 fanns det åtta gårdar i Bulltofta by. Fram till enskitet 1812 hade antalet reducerats till tre, varav den största ägdes av Johan Kockum. Den låg kvar på sin gamla plats i byn, medan de två andra hade flyttats ut. Sonen Ludvig Kockum tog över gården 1854 och den utvecklades till ett mönsterjordbruk. Han lät riva den gamla gårdens huvudbyggnad och i stället byggdes 1884- 85 det pampiga "Bulltofta slott.

26. Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer

27. Spårväg 1887, elektricitet 1890 År 1887 anlades Malmö första spårvägslinje (hästspårvagn), 1887- 99 försåg ett enskilt bolag Malmö med elektricitet, 1890 utlystes en internationell tävling om utvidgning av Malmö hamn, 1895 anlades ny ångfärjehamn, 1896 sammanlöpte sju järnvägar i Malmö. År 1896 hölls en stor industriutställning i Malmö. Åren före hade på initiativ av Malmö förskönings- och planteringsförening anlagts en plantering på området mellan Regementsgatan och parkkanalen. Anläggningen ingick i utställningsområdet, och blev början till nuvarande Slottsparken.

28. Vilt och farligt på Kirseberg Det vilda Kirseberg Det dåliga ryktet Kirsebergs dåliga rykte är välkänt för alla infödda Malmöbor, men hur detta rykte har uppkommit vet ingen med säkerhet. Det var en mycket blandad befolkning som bosatte sig i den unga förstaden. Många var skötsamma arbetaroch hantverkarfamiljer, men även andra grupper sökte sig hit. Livet härute var "friare" än inne i staden, och hit kom inte samhällets ordningsmakt. "Kirseberg var så att ingen vågade gå där. Där på Backarna bodde tjuvgömmare och farligt folk." "Vissa platser i och utanför Malmö voro på Bo-talet riskabla att färdas på. Ute på Öster fanns en krog som hette Fredriksberg, och lite längre bort låg den illa beryktade stadsdelen Kirsebergsbackar. Där höllo bråkmakare till, och där var det nästan förenat med livsfara att ta sig fram efter mörkrets inbrott. Inga poliser patrullerade där av det enkla skälet att ingen vågade sig dit.

29. 1890 dyker slaktarna upp Slaktarna kom till förstaden Vid 1880-talets slut flyttade slaktarna ut till förstäderna: Södra förstaden, Mellersta förstaden, Östra förstaden och Kirseberg. Ute i förstäderna kunde de dra sig undan de hälsovårdande myndigheternas inblick. Slaktdjuren hölls inhägnade på de öppna markerna, bland annat ute vid Segevång. Vid Södra Bulltoftavägen fanns en stor trälada, i vilken man hade får, lamm och svin. Ladan brann ner julafton 1902. Det fanns kreatur även i uthusen inne bland bebyggelsen: hästar, kor, grisar och höns. År 1895 hade Kirseberg nio slakterier.

30. Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer

31. Branden i "Pralabrölet", Södra Bulltoftavägen år 1905 Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer

32. Svart som synden, ingen belysning på Kirseberg Gatubelysning saknades Redan 1854 tändes den första gaslyktan i Malmö. År l 890 fanns det fortfarande ingen gatubelysning i Kirsebergsvången, trots att det bodde närmare 2.000 personer där. Den 10 november 1890 inkom samtliga husägare vid Norra Bulltoftavägen med en skrivelse till stadsfullmäktige. "Enär den del av Kirsebergsvången som gränsar intill Norra Bulltoftavägen och denna väg från Lundavägen äro alldeles i saknad af gatulyktor och således ej det ringaste belysning lemnats oss från stadens sida, stå vi således alldeles lottlösa och i saknad af de fördelar, som i detta afseende lemnats till stadens öfriga befolkning, ehuruväl vi undertecknade fastighetsägare hafwa i allt fullgjort våra skyldigheter till samhället, äfven som gemensamt inbetalt de afgifter som kommit på vår del för ofvannämnda vägs omreglering, hvar före vi med anledning häraf, få vördsamt anhålla att Herrar och Stadsfullmäktige måtte taga denna sak i öfvervägande och så fort som möjligt låta oss komma i åtnjutande af nödig gatubelysning å ofvannämnda väg och platser.

33. Kirsebergstornet på Vattenverksvägen. Vid sidan av tornet ligger en liten tegelbyggnad med texten "Malmö Elverk". 1974 Torngatan från söder, barn på vägen 1930 Foto: Max-Erik Ohlsson / Malmö Museer Ronny Söderholm / Malmö Museer

34. Arbetsplatserna Mattsons Bryggeri, som byggdes 1884 vid nuvarande Kirsebergstorg. Trots att stadsdelen fick egna arbetsplatser förblev Kockums, Järnvägen, Hamninrättningen, Malmö Yllefabrik och olika byggmästare de vanligaste arbetsplatserna. Omkring -sekelskiftet arbetade över fyrtio kvinnor från Kirseberg på Malmö Yllefabrik "Doffeln". Det fanns många både familjer och enskilda som betecknades som fattiga eller fattigstödsundertagare i mantalslängderna. År I900 utgjorde de cirka femton procent av befolkningen härute, vilket inte var någon ovanlig siffra i förhållande till andra delar av Malmö. Ar 1881 byggdes det första bryggeriet på Kirseberg. Det låg på hörnan VattenverksvägenLundavägen. Tre år senare uppfördes Mattsons Bryggeri.

35. Torngatan med O. Nordkvists Bleckplåtslageri. Foto: Max-Erik Ohlsson / Malmö Museer

36. Hökeriet på Torngatan Hökerier Mot slutet av I800-talet öppnades de första så kallade hökerierna. Vid seklets början fanns det åtskilliga: "De fanns sex butiker i Torngatan - de va så kallade hökerier. I Torngatan 28 - när jag va liten - där sandade di me havssand för de skulle va fint. Så fanns de en som hitte .Jönsson på hörnet utav Vattenverksvägen Torngatan, å så en lite längre ner i en källare -- två gamla damer. Sedan va där itt hus imellan å så va där en affär te. Så där fanns gott om speceriaffärer."

37. Rika byggde sommarhus på Lundavägen Lantställen längs Lundavägen Samtidigt med att den fattiga förstadsbebyggelsen växte fram i Kirsebergsvången, byggde borgarfamiljer lantställen längs andra sidan Lundavägen. Barnen från Backarna betraktade herrskapslivet med stor förundran: "Och vid vänstra sidan av vägen (Lundavägen) låg lantställe efter lantställe. Det var en stor fest när herrskaperna på sina lantställen firade ljusinbrinningsfest. Då passade vi "Backabarn' alltid på att få beskåda härligheten.

38. Hammerbergs villa vid Lundavägen. 1910 Foto: Alfred B. Nilsson / Malmö Museer

40. Kirsebergs- Gatan 1960 Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer

41. Lundavägen Foto: Alfred B. Nilsson / Malmö Museer

42. Foto: Berndt Johnsson / Malmö Museer Solgatan från Nya Vattenverksvägen. I bakgrunden Centralfängelset.

43. Korngatan; Torngatan 1928 Foto: Gustaf W:son Cronquist / Malmö Museer

44. Torngatan 2 1930 Foto: Max-Erik Ohlsson / Malmö Museer

45. Torngatan Ronny Söderholm / Malmö Museer

46. Kirsebergs kyrka, kvarter Kapellet. Vattenverksvägen till höger, Sperlingsgatan mellan kyrkan och kameran. Kyrkans adress är Vattenverksvägen 25. Ronny Söderholm / Malmö Museer

47. Kirsebergs Kyrka Foto: Okänd fotograf / Malmö Museer