1 / 41

Betesdrift till mjölkkor

Betesdrift till mjölkkor . Torbjörn Lundborg Skara Semin. Betesstrategier. Hög beläggningsgrad, lågt näringsintag från betet. Beteshöjd: 6-10 cm Utnyttjande ca 50% Regleras efter kornas behov. Beteshöjd: 6-8 cm Fållor 7-8 st + reserv Utnyttjande ca 60-70%

Pat_Xavi
Download Presentation

Betesdrift till mjölkkor

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Betesdrift till mjölkkor Torbjörn Lundborg Skara Semin

  2. Betesstrategier Hög beläggningsgrad, lågt näringsintag från betet. Beteshöjd: 6-10 cm Utnyttjande ca 50% Regleras efter kornas behov. Beteshöjd: 6-8 cm Fållor 7-8 st + reserv Utnyttjande ca 60-70% Beteshöjd 12-15 cm (max 20) Flytta stängslet Utnyttjande ca 70% Arbetskrävande Rastfålla Kontinuerligt bete Styrd storfålla Rotationsbete Stripbetning

  3. Betessläpp

  4. Betestillväxt

  5. Beläggning

  6. Beteskvalitet

  7. Betesplanering Exempel • 35st mjölkkor • 10 ha bete • 10 fållor • 4 ha återväxt slåttervall • 2 fållor återväxt • Kor som kalvar i slutet av säsongen stallas in

  8. Beteskonsumtion kg ts.Riktvärden. Kor som kalvat efter Jul –över 25 kg ECM 1.a kalvare ca – 1kg ts (Eva Spörndly SLU)

  9. Kor som skall sinas vid installning

  10. Buffertutfodra Hö/ensilage åtgången mäter betestillgången Ökad konsumtion: 1 kg ts hö/ ens (- 2 kg ts bete) +1 kg kraftfoder

  11. Betesbalar som tillskottsfoder • Skörda fållor som djuren inte hinner med att beta på försommaren. • Detta bör göras innan ordinarie ensilageskörd så att gräset inte hinner bli förvuxet. • Betet förblir bra och balarna kan utfodras, när tillgången på bete är sämre. • Detta ger jämnare tillgång på foder, och jämnare mjölkproduktion under sommaren

  12. Forts. betesbalar • Tag undan 25-50% av betesarealen • Ensilera minst en vecka innan ”vanlig skörd” • Ev skörd två, när gräset vuxet upp till 25cm • Förtorka till minst 40%

  13. Temperatur (Seath, 1946. USA) Betesintensitet och Dagstemperatur

  14. Vatten Mjölkkor dricker 40-100 l per dygn på bete vid ”normal” väderlek • Kor är flockdjur och vill därför kunna dricka samtidigt. • Är flödet för dåligt avbryts drickandet i förtid. • Kor föredrar att dricka från en stor öppen vattenyta, de kan då dricka 15-20 l/min.

  15. Vatten, tillgänglighet Vattenkoppar • Flödet bör vara minst 10 l/min • Minst en vattenkopp på 5 djur Exempel på dålig tillgång Flöde i vattenkopp: 5 l/min. Antal kor per vattenkopp: 10 kor  Varje ko dricker ca 15 l vid ett tillfälle. 3 min/ko * 10 kor Det tar 30 minuter effektiv tid för 10 kor. • Permanent vattenledning, nergrävd + Vattenkoppar på en flyttbar vagn?

  16. Vatten, tillgänglighet Kar • Flöde <15-20 liter/min = min 200 liters kar >15-20 liter/min = min 100 liters kar • Max 20 djur/ kar, 10 cm djur • Fler små kar ger bättre vattenomsättning • Utformade så att de lätt kan rengöras och tömmas

  17. Vatten, placering • Inte ha längre än 200 m att gå till vattnet • Vattenkoppar och kar bör placeras med gott om utrymme omkring • Vattenanordningen bör placeras så att risken för söndertrampning minimeras

  18. ”Sommartoppen” Många får förhöjda celltal under betesperioden • Idisslare är känsligare än enkelmagade djur för främmande mikroorganismer i vattnet. • Dricksvatten med mikrober + stress p g a annan miljöpåverkan t ex hög värme? • Det är mycket vanligt med alger i vattendrag. Algerna kan bilda toxiner

  19. Vatten, hygien Djuren dricker ofta där det är enklast även om vattenkvaliteten kan vara tveksam. • Stängsla bort ,vattensamlingar och naturliga vattendrag. Dessa är oftast av för dålig kvalitet. • Kar måste rengöras minst 1 ggr/vecka, helst varje dag. • ”Tumregel”, du skall själv vilja dricka vattnet

  20. Stängsel • Elstängsel det bästa och billigaste sättet att stängsla. • 2 trådar på 40 respektive 80 cm höjd över marken. • Grov ståltråd (2–3 mm) syns bra och leder strömmen bra.

  21. Drivgångar, Vallgator Gatans bredd 2,5 m < 100 kor 3,0 m < 300 kor (I Nya Zeeland rekommenderas dubbelt så breda drivningsgator) AMS kräver kort gata 250-500 meter mellan bete och mjölkanläggning. 4-5 meter bred för att klara av mötande kotrafik Stängsel Elstängsel fungerar ofta bra Trästängsel gärna vid trånga passager (absolut inte taggtråd)

  22. Drivgångar, Vallgator • Korna går helst på mjuka ytmaterial men med fast underlag. • Drivingsgatan bör läggas på fast och väl dränerad botten • Drivningsgatan bör ha naturligt fall och få krökar • Geotextil (markväv) mycket goda, erfarenheter.

  23. Drivgångar, trafik • Inga vattenkar längs gatan • Tillskottsfoder bör ej ges nära ingången • Bred ingång till stallet, jämn bra belysning • Det ska vara lätt att passera en ko som har stannat

  24. Drivgångar, övergångar Svårt! • Gör breda övergångar. • Gör fler ingångar till betet • Undvik vattenkar eller foderhäckar nära ingången. • Markstabilisera med t ex gräsarmering. • Extra dränering.

  25. Hårdgjorda ytor • Hårda ytor måste rengöras ofta • Gärna ett tunt lager med något mjukt material ovanpå. • Vid övergång mellan mjuk mark och hårda ytor blir marken lätt upptrampad. • Nya produkter som plastgaller kanske kan avhjälpa till viss del.

  26. Drivgångar forts.. Kan laddas ner i PDF- format på www.jti.se/uploads/jti/jtiinfo104.pdf

  27. AMS, kotrafik betestider Fri eller styrd kotrafik? Fri + Korna väljer själva när de skall äta eller bli mjölkade • I försök sett, hämta fler djur till mjölkning • I praktiken sett tendens till att korna synkronisera sina beteenden. Styrd + korna blir mjölkade oftare + korna styrs ut på bete efter mjölkning. + mera utspritt beteende och en mera regelbundenhet i mjölkningen.

  28. AMS stallösning Envägsgrind Envägsgrind Selektionsgrind Ritning: DeLaval

  29. AMS stallösning Envägsgrind Envägsgrind Selektionsgrind Selektionsgrind Ritning: DeLaval

  30. AMS avstånd Längre till bete (250m- max 850m), än nära (50m- max 350m) SLU • Halva betes intaget, andra halvan av sommaren • 90 vinkel i drivningsgatan, detta kan ha påverkat trafiken • Holland har inte visat på minskning av antal mjölkningar eller avkastning på avstånd upp till 500 m.

  31. AMS Tillskottsutfodring SLU Uppsala Fri tillgång till ensilage eller 3 kg ts ensilage inne • Lika mycket utomhus och betande • Endast en begränsad effekt på produktionen • Antalet mjölkningar var • 2,1 i den tillskottsutfodrade • 2,4 med den restriktivt utfodrade

  32. AMS vatten Vatten försörjningen är en viktig faktor för en hög produktion oavsett system. • Erfarenheter, endast vatten i stallet så kommer korna oftare tillbaka stallet. • Försök, en grupp vatten på stall samt en grupp med vatten på bete samt i stallet. - ingen större skillnad på: vattenintag avkastning - högre mjölkningsfrekvens: enbart vatten på stall.

  33. AMS betesstrategier ( Holland) • Rotationsbete korna kan dröja sig kvar under det första dygnet på ny fålla. • Stripbetning den lägsta andelen djur som behövde hämtas *Korna hämtas in två gånger per dag (middag och skymning) och utfodras med majsensilage på eftermiddagen

  34. AMS ”Grönrastfålla” vanligast Locka korna med • Kraftfoder i stationer/robot • Stödutfodring ensilage/ svag mix - restriktiv giva 3 ggr/dag - bra att ha buffert i foderavdelningen • ”kalla på korna”

  35. AMS och bete Korna tappar 0,2-0,7 i mjökningsfrekvens under sommaren Korttidseffekt av att släppa ut kor på bete i relation till ökat antal kor i gruppen.

  36. AMS • Bete måste vara så bra att korna vill ut till det. • Korna skall se betet och sina ”kompisar” när de tittar ut genom lagårdsdörren. • Ge extra ensilage inomhus. • Selektionsgrind, som reglerar vilka kor som får gå ut och vilka som måste mjölkas innan de släpps ut. • Ha lite överkapacitet i roboten/-arna på sommaren • När du har valt en modell - håll fast vid den. Korna tycker inte om förändringar. • Vattentillgången styr korna ganska dåligt - vatten även ute på betet om korna har mer än 300-400 m att gå hem till lagårn.

  37. Arter

  38. Exempel Vallfröblandningar marknaden SW 953 Bete Intensiv 10 % Vitklöver Lena 20 % Ängssvingel Tyko 20 % Ängssvingel Sigmund 10 % Eng rajgräs Tivoli 15 % Eng rajgräs Gunne 10 % Eng rajgräs Leia 10 % Ängsgröe Sobra 5 % Rödsvingel Rubin SW 951 Bete Väst 10% Vitklöver Lena 25 % Timotej Ragnar 20 % Ängssvingel Tyko 10 % Eng rajgräs Helmer 15 % Eng rajgräs Leia 10 % Ängsgröe Sobra 10 % Rödsvingel Rubin

  39. SW 381 Flora Göta För 2-3-årig slåttervall. Återväxt kan betas då ingående sorter tål bete väl. 7 % Rödklöver SW Ares 7 % Rödklöver SaraEKO 10 % Vitklöver Ramona 27 % Timotej RagnarEKO 24 % Ängssvingel SigmundEKO 16 % Eng rajgräs Helmer 9 % Eng rajgräs Helmer EKO Vallfrö blandning kombi EKO

  40. Gödsling P lättlöslig markkartering är under klass IV K lättlöslig markkartering är under klass IV N 30 % vitklöverandel enbart startgiva på högst 50 kg kväve Gräsvallar 1 kg N= +20 kg ts södra Sverige. +16 kg ts norra Sverige. • Startgiva tidigt på våren God tillgång av betesareal på våren uteslut startgivan. • Sedan direkt efter varje avbetning utom efter sista avbetningen. • Lämplig del giva är 40–50 kg kväve per ha. pH > 5,5 Stallgödsel bör ej spridas - minskar smakligheten - hygieniska kvaliteten

  41. Putsning Syfte: - Stimulera skottillväxt - Ta bort rator - Bekämpa ogräs • Putsa redan efter andra avbetningen. • För övrigt vid behov d v s - mycket bete - mycket ogräs. • Sprid inte ut gödselhögarna, förrän efter sista avbetningen

More Related