300 likes | 732 Views
BBIC: Utredningsprocessen. Bakgrund utredning. Brister i utredningsarbetet Länsstyrelsens granskningar på uppdrag av Riksdagens Revisorer Sundell & Egelund 2000. Barnens egen uppfattning redovisades inte Tonvikt på föräldrarnas problematik Mödrarna mest i fokus
E N D
Brister i utredningsarbetetLänsstyrelsens granskningar på uppdrag av Riksdagens Revisorer Sundell & Egelund 2000 • Barnens egen uppfattning redovisades inte • Tonvikt på föräldrarnas problematik • Mödrarna mest i fokus • Hur barns och föräldrars problem utreddes varierade • Socialsekreterarnas personliga värderingar styrde utredningen och dess resultat
Brister i utredningsarbetetLänsstyrelsens granskningar på uppdrag av Riksdagens RevisorerSundell & Egelund 2000 • Informationen som samlades in var inte tillräcklig, väsentlig och ändamålsenlig • Informationen analyserades inte tillräckligt • Kunskaper saknades om vilka effekter insatserna gav för barnet • Brister i beslutsprocessen; snabba beslut och selektivt sortering av information som bekräftade beslutet
Utredningsprocessen • Utredningsplan
Utredningsplan Syfte: Att underlätta för barns och föräldrars delaktighet i utredningen Och: Att planera och avgränsa utredningen, fokusera på utredningsfrågan/frågorna • innehåller frågeställningar • ger stöd för att välja ut relevanta områden i triangeln • hur/av vem och när ska vi få svar • revideras vid behov • kan vara underlag vid ärendegenomgång
Barns delaktighetViktoria Skoog, fil. dr. i socialt arbete , forskare på FoU, Kommunförbundet Västernorrland Att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är nödvändigt för att göra dem delaktiga Detta är en förutsättning för att tillmäta barnets åsikt betydelse
Barns delaktighetViktoria Skoog, fil. dr. i socialt arbete , forskare på FoU, Kommun- förbundet Västernorrland Vi har ett kunskapsöverläge och riskerar att glömma bort att informera om det som är självklart för oss Utgå från vad det unika barnet vet och inte vet för att förstå vad vi behöver informera om Det är inte för sent att ge information!
Utredningsprocessen • Utredningsplan • Informationsinsamling – faktorer i familj och miljö, barnets behovsområden och föräldrarnas förmåga
Informationsinsamling • Relevant information utifrån barnets ålder, situation och utredningens frågeställningar • Barnets uppfattning om sin egen situation, dess vilja, önskningar och bekymmer • Föräldrars uppfattning • Information från övriga: t ex släktingar, personer i nätverket, lärare, barnhälsovård
Informationsinsamling • Skilj på fakta, beskrivning och bedömning • Balans mellan resurser och svårigheter • Ange uppgiftslämnare och datum • Vad vet du och hur har du fått reda på det?
Till er hjälp • Konsultationsdokument • Fördjupningsteman • Metodguiden • Handböcker • Dokumentation av samtal med barn
Fallgropar familj och miljö • Saknas källa • Ej relevant information • Ej utifrån barnets perspektiv
Fallgropar barnets behov • Barnet inte med i analysen • Favoritområden
I vilken utsträckning barnets behovsområden ej är belysta 2008, 2009 och 2010 i procent.Marie Gustafsson, Ingmar Ångman, Regionförbundet Örebro, Rapport 2012:07 Bildtext
Dokumentation av samtal med barn Barnet ska i förhållande till ålder och mognad informeras om det som ska dokumenteras Uppgifter som barnet inte vill ha med Tydligt ange vad som är: Barnets spontana berättelse Svar på frågor eller tolkningar av vad barnet förmedlat Situation och förutsättningar
Barn med funktionsnedsättningar har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till individens ålder och mognad barn på lika villkor som andra barn samt erbjudas stöd anpassat till funktionsnedsättningen och ålder för att kunna utöva denna rättighet Art 7 punkt 3, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Fallgropar föräldrarnas förmåga • Saknas källa • Bedömning istället för underlag • Sammanblandning vårdnadshavarens uppfattning och vårdnadshavarens förmåga • Informationen ej logisk – ”äpplen och päron”
Bedömning istället för underlag HÄLSA Vårdnadshavarnas förmåga – beskriv resurser och svårigheter Grundläggande omsorg Pappa Mattias och mamma Jenny brister i att tillgodose Wilmers behov av tandvård. Grundläggande omsorg: Tandläkare Anders Fors uppger 2013-11-23 att han har kallat Wilmer till mottagningen vid fyra tillfällen under hösten 2013. Tandsköterska har talat med Wilmers föräldrar vid tre tillfällen och uppmanat dem att komma med Wilmer till mottagningen. Wilmer har uteblivit från samtliga tider. Pappa Mattias uppger 2013-11-24 att han tänkt ta med Wilmer till tandläkaren när de fått en tid, men att det alltid kommit något i vägen. Mamma Jenny säger vid samma samtal att hon tycker att det är obehagligt att gå till tandläkaren själv och därför drar sig för att gå dit med Wilmer. = bedömning, förs till Analys så här kan man skriva istället
Svårt att skilja på uppfattning och förmåga UTBILDNING Fakta om barnets/den unges inlärning/utbildning: Maja går i klass 3A på Lillbackeskolan. I Majas klass finns 26 elever. Klasslärare sedan första klass är Anette Nilsson och Janne Björck. Barnet/den unge – beskriv resurser och svårigheter inom området utbildning Barnets uppfattning: Maja säger i samtal 2014-01-14 att hon tycker ”sådär” om skolan. Hon tycker mest om matte, för boken är rolig och klurig. Maja säger att allt annat är dåligt och ”allra värst på hela jorden är gympa”. Hon berättar att ofta känner sig ”kall i magen” när hon vaknar och ska gå till skolan. Maja vill inte svara på några frågor som rör raster eller kamrater. Vårdnadshavares uppfattning: Majas pappa Peter säger 2014-01-10 att han är i princip nöjd med hur det går för Maja i skolan. Hon är flitig och alltid noggrann med att göra läxorna. Men han tycker att Maja sedan höstterminen har börjat protestera mer på morgonen och säger ofta att hon inte vill till skolan. Peter är rädd att Maja blir mobbad i skolan. Övrigas uppfattning: Majas klasslärare Anette Nilsson uppger i Konsultationsdokument Skola, inkommet 2014-01-11, att Maja presterar i nivå med andra barn i samma ålder. Hon läser bra och är särskilt intresserad av att räkna. Maja fungerar bra både med lärare och andra barn. Anette uppger att det inte finns någon oro för Maja från skolans sida. Anette har inte sett några tecken på att Maja skulle vara mobbad. Pappas uppfattning om hur det går för Maja inom området Utbildning
Svårt att skilja på uppfattning och förmåga Pappans egen uppfattning om och andras uppfattning om hans förmåga inom området Utbildning Vårdnadshavarnas förmåga – beskriv resurser och svårigheter inom området utbildning Grundläggande omsorg: Majas pappa Peter säger 2014-01-22 att Majas skolgång är viktig för honom. Han går alltid på föräldramöten och utvecklingssamtal och han brukar hjälpa Maja med läxorna. Oftast gör hon sina läxor i köket, medan han lagar middag. Säkerhet: Pappa Peter säger att han tagit upp sin oro över Majas skolsituation med personal vid flera tillfällen, men tycker inte att han fått något gehör för sin oro. Klasslärare Annette Nilsson uppger 2014-02-01 att samarbetet med Majas pappa Peter tidigare fungerade bra. Hon tycker att han är en engagerad förälder, men att han på sistone överdriver en hel del och ”förstorar småsaker”. Hon säger att han ”kommit inrusande på hennes rum” flera gånger under vintern för att prata om sin dotter. Vid det senaste tillfället i januari tyckte Anette att pappa Peter uppträdde forcerat och aggressivt. Känslomässig tillgänglighet: Pappa Peter uppger att han oroar sig mer och mer för hur Maja har det i skolan. Han tycker att det har blivit svårare att få iväg henne till skolan på morgonen. Han har försökt få Maja att berätta varför hon vill vara hemma, men vill inte pressa henne.
Familj och sociala relationer – ett exempel Vårdnadshavarnas förmåga – beskriv resurser och svårigheter inom området Tänkbara frågor Känner mamma till att Mahmoud inte tycker att han har någon att vända sig till? Vad tänker hon om det? Varför tror hon att han inte vill vända sig till henne? Hur ser hon på att Mahmoud vill träffa sin pappa mer? Vad gör hon för att underlätta/förhindra kontakten mellan dem? Tycker mamma att det är viktigt att Mahmoud har vänner? Hur tar det sig i så fall i uttryck? Barnet/den unge – beskriv resurser och svårigheter inom området Barnet/den unges uppfattning Mahmoud berättar 2011-05-17 att han inte har någon vuxen att vända sig till. Mahmoud säger att han saknar sin pappa mycket och skulle vilja träffa honom oftare, men han vet att hans mamma inte vill det. Mahmoud har många kompisar, men ingen som han tycker är ”en riktig vän”.
Genomsnittlig belysningsgrad av aspekter av föräldraförmåga 2010Marie Gustafsson, Ingmar Ångman, Regionförbundet Örebro, Rapport 2012:07
Utredningsprocessen • Utredningsplan • Informationsinsamling – faktorer i familj och miljö, barnets behovsområden och föräldrarnas förmåga • Avstämning, eventuell komplettering av ytterligare information
Avstämning • Vad vet vi hittills? • Vad behöver undersökas vidare? • Hur resonerar familjen? • Eventuell komplettering av informationsinsamling + ! ! + ? ? ! - Karim - ! + ?
Utredningsprocessen • Utredningsplan • Informationsinsamling – faktorer i familj och miljö, barnets behovsområden och föräldrarnas förmåga • Avstämning, eventuell komplettering av ytterligare information • Analys, bedömning och beslut
Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se