BBIC: Placering planering och uppföljning

1. BBIC: Placeringplanering och uppföljning

2. BBIC:s grundprinciper Gäller utredning, planering och uppföljning inom den sociala barnavården

3. Placeringar

4. Trygg och säker vård för barn och unga i familjehem och HVB

5. Antal placerade barn och unga 2012Barn och unga – insatser 2012, Socialstyrelsen2011 års resultat inom parentes • Nästan 29 600 (26 200) barn var placerade någon gång under 2012 • 1 november 2012 var c:a 20 800 (18 359) barn placerade. Av dessa var: • 63 % placerade i familjehem • 35 % på HVB • 2 % annan placeringsform • Medianplaceringen var 5,2 (5,7) månader

6. Antal placerade barn och unga 2012Barn och unga – insatser 2012, Socialstyrelsen2011 års resultat inom parentes • Av c:a 20 800 (18 400) placerade barn och unga 1 november 2012 var: • 15 300 (13 200) placerade med stöd av SoL • 5 200 (4 900) placerade enligt LVU • 300 (300) omedelbart omhändertagna enligt LVU • Kraftig ökning av placeringar i gruppen 13-17 år, i synnerhet för pojkar. Sannolikt till stor del ensamkommande flyktingbarn.

7. Oplanerade avbrott i familjehemsplaceringar av yngre barn och långvarigt placerade barnSocialstyrelsen rapport 2012 • Föregicks ofta av varningssignaler, t ex: • Barnet uttryckte att han/hon inte trivdes • Familjehemmet uttryckte sig i negativa termer om barnet • 60 procent av placeringarna slutade med sammanbrott efter varningssignalerna • Stödet måste bli bättre

8. Skolfam- skolsatsning inom familjehemsvårdenStiftelsen Allmänna Barnahuset • En arbetsmodell som bygger på för- och eftermätningar • Systematiskt arbete • Ett aktivt samarbete mellan skola, socialtjänst och familjehem. • Arbetsmodellen är forskarstödd

9. Vanvård är inte ett historiskt problem

10. Samhällsvårdens svarta sidaVanvårdsutredningen (SOU 2009:99) och Upprättelseutredningen (SOU 2011:9) • Vanvårdsutredningen beskriver missförhållanden i samhällsvården förr • Upprättelseutredningen beskriver nutida förekomst • Kommunerna hade kännedom om missförhållanden för 246 barn som under 2008 och 2009 var placerade, motsvarar cirka 1 procent av samtliga placerade barn

11. Nollvision? En jämförelse med patientsäkerhetsarbetet på den nationella nivån visar på en förhållandevis stor omedvetenhet och bristande aktivitet när det gäller samhällsvårdade barns och ungdomars utsatthet för övergrepp och allvarliga försummelser. Från regeringens sida har t ex uttalats att en nollvision ska gälla för vårdskador, vilket innebär att ingen patient ska behöva drabbas av en skada som kunde ha undvikits. SOU 2011:9, s. 246

12. Lex Sarah anställdaska genast rapportera missförhållanden/påtagliga risker för missförhållanden till den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten ska utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål och om det är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

13. Vad finns för hjälpmedel i BBIC?

14. Det tredelade föräldraskapet BARNET Föräldrar Socialtjänst Familjehem/ HVB

15. Teamet runt barnet Hälso- och sjukvård Vänner/socialt nätverk Släktingar BARNET Föräldrar Socialtjänst Familjehem/ HVB Elevhälsan Skolbarnomsorg Förskola/skola

16. BBIC formulär och stöddokument

17. Mötesstrukturen med koppling till formulär INSATSER I ÖPPENVÅRD Planeringsmöte Genomförandeplan Uppföljningsmöte Uppföljning Genomförandeplan Protokoll uppf.möte Utredning Vårdplan Uppföljningsmöte Uppföljning Genomförandeplan Protokoll uppf.möte Placeringsmöte Placeringsinformation Planeringsmöte Genomförandeplan PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD

18. Mötesstrukturen med koppling till formulär INSATSER I ÖPPENVÅRD Planeringsmöte Genomförandeplan Uppföljningsmöte Uppföljning Genomförandeplan Protokoll uppf.möte Utredning Vårdplan PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD

19. Vårdplan vid placering • Övergripande mål med vården utifrån behovsområdena • Svarar på frågan - vad är det i barnets livssituation som måste förändras? • Varför behöver placering göras? • Varför kan inte förändringsarbetet göras i barnets hem? • Målet bör peka mot den förändring placeringen ska leda till

20. Mötesstrukturen med koppling till formulär INSATSER I ÖPPENVÅRD Planeringsmöte Genomförandeplan Uppföljningsmöte Uppföljning Genomförandeplan Protokoll uppf.möte Utredning Vårdplan Placeringsmöte Placeringsinformation PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD

21. Placeringsmöte Syfte: se till att övergången till placeringen blir så skonsam som möjligt för barnet, gå igenom praktiska rutiner • Närvarande: barn, föräldrar, vårdgivare och socialtjänst • När: i god tid innan placering, vid akut placering på placeringsdagen • Placeringsinformation

22. Placeringsinformation Innehåller praktisk information som är viktig i inledningen av placeringen: kontaktuppgifter vardagsrutiner umgänge Möjlighet för samtycke till medicinsk vård

23. Mötesstrukturen med koppling till formulär INSATSER I ÖPPENVÅRD Planeringsmöte Genomförandeplan Uppföljningsmöte Uppföljning Genomförandeplan Protokoll uppf.möte Utredning Vårdplan Placeringsmöte Placeringsinformation Planeringsmöte Genomförandeplan PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD

24. Planeringsmöte vid placeringar Syfte: Konkretisera målen för vården och planera insatser • Närvarande: barn, föräldrar, ev. god man, vårdgivare och socialtjänst • När: några veckor in i placeringen • Genomförandeplan placering

25. Genomförandeplan vid placering • Svarar på frågorna: • Hur ska insatsen/insatserna genomföras? • Av vem? • Vem är ansvarig? • När ska insatsen/insatserna genomföras, hur ofta, hur länge? • Upprättandet av en bra plan förutsätter nära samarbete med de berörda

26. SMARTA mål S Specifika MMätbara A Accepterade R Realistiska T Tidsbestämda AAnsvarsfördelade

27. GenomförandeplanHandläggning och dokumentation inom socialtjänsten, Socialstyrelsen 2010, sid. 184-187 Exempel på konkreta målformuleringar som går att följa upp: • Att upprätthålla förmågan genom att ... • Att delta i ... • Att åter kunna ...

28. Mötesstrukturen med koppling till formulär INSATSER I ÖPPENVÅRD Planeringsmöte Genomförandeplan Uppföljningsmöte Uppföljning Genomförandeplan Protokoll uppf.möte Utredning Vårdplan Uppföljningsmöte Uppföljning Genomförandeplan Protokoll uppf.möte Placeringsmöte Placeringsinformation Planeringsmöte Genomförandeplan PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD

29. Mötesstrukturen med koppling till formulär - ensamkommande barn och unga Placeringsmöte Beslut om bistånd enl. 4 kap. 1 § SoL till vård i HVB eller familjehem Vårdplan Placeringsinformation (kan bli kortfattade då det ofta saknas utförlig kunskap om barnet/den unge) Planeringsmöte Genomförandeplan Uppföljningsmöte Vårdplan Genomförandeplan Uppföljning Utredning enligt 11 kap. 1 § SoL

30. Uppföljningsmötet – barnets möte Syfte ta reda på om beslutade insatser genomförts, effekter av insatser, ev förslag på andra insatser Hur: utformas i möjligaste mån efter barnets önskemål Närvarande: barnet, föräldrar, HVB-personal, familjehem, familjehemssekreterare, socialsekreterare, (oberoende ordförande) När: Två till tre månader efter placering, därefter var sjätte månad

31. Uppföljningsmötet – barnets möte • Genomgång och diskussion av dagordningen • Vid behov revidering av Vårdplan och Genomförandeplan • Ny tid för uppföljningsmöte

32. Uppföljningsmöte vid placering- aktuella dokument • Genomförandeplan placering • Uppföljning • Samrådsdokument • Samtal med placerade barn • Konsultationsdokument • ev. Protokoll för uppföljningsmöte

33. Uppföljningsprocessen 1. Samla in information

34. 1. Samla in information • Konsultationsdokument • Samrådsdokument • Samtal med placerade barn/unga

35. Konsultationsdokument • finns i tre versioner • förskola • förskoleklass • skola • höja kvaliteten i utredningar och uppföljningar • få en god bild av barnets skolsituation

36. Samrådsdokumenten • finns i tre versioner • barn • föräldrar • vårdgivare • förberedelse för ovan nämnda inför uppföljningsmötet • kan vara underlag för vad man vill ta upp på mötet

37. Samtal med placerade barn • finns i tre versioner: 5 - 9 år, 10 - 14 år, 15+ år • används första gången när barnet varit placerat ett år • används sedan en gång per åldersintervall • hette tidigare Bedömnings- och insatsformulär och testades i Dartingtonprojektet

38. Uppföljningsprocessen 1. Samla in information 2. Mötes- förberedelser

39. 2. Mötesföreberedelser • Involvera barnet i planeringen av mötet, t ex val av tid, plats, deltagare och dagordning • Fastställa dagordning • Skicka ut kallelse till möte • (Informera oberoende ordförande)

40. Uppföljningsprocessen 3. Uppföljnings- möte 1. Samla in information 2. Mötes- förberedelser

41. 3. Uppföljningsmötet – barnets möte Syfte ta reda på om beslutade insatser genomförts, effekter av insatser, ev förslag på andra insatser Hur: utformas i möjligaste mån efter barnets önskemål Närvarande: barnet, föräldrar, HVB-personal, familjehem, familjehemssekreterare, socialsekreterare, (oberoende ordförande) När: Två till tre månader efter placering, därefter var sjätte månad

42. 3. Uppföljningsmötet – barnets möte • Genomgång och diskussion av dagordningen • Vid behov revidering av Vårdplan och Genomförandeplan • Ny tid för uppföljningsmöte

43. Uppföljningsprocessen 4. Aktiviteter mellan mötena 3. Uppföljnings- möte 1. Samla in information 2. Mötes- förberedelser

44. 4. Aktiviteter mellan mötena • Genomföra insatser enligt Vårdplan och Genomförandeplan • Följa barnets utveckling • Kontakt med barnet och nätverket

45. Uppföljningsprocessen 4. Aktiviteter mellan mötena 3. Uppföljnings- möte 1. Samla in information 2. Mötes- förberedelser

46. Att använda oberoende ordförande

47. Oberoende ordförande • En person som inte är involverad i ärendet • Kan innebära en kvalitetssäkring • Goda kunskaper om barnet • Kvar under placeringstiden • Träffar barnet enskilt • Sammanfattar mötet i protokoll

48. Utvärderingsmöte en studie om barns delaktighet Vår slutsats är, trots att vissa brister konstaterats, att de ramar och utrymmen som skapats för barns delaktighet och medbestämmande genom BBIC ger förutsättningar för att stärka barnets ställning i enlighet med intentionerna i socialtjänstlagen och barnkonventionen Barn konsulteras, får komma till tals och kan i bästa fall bli delaktiga, samt utöva visst inflytande i viktiga planerings- och beslutsprocesser som rör dem själva Den kritik som framförts av de intervjuade barnen drabbar inte själva arbetsmetoden särskilt hårt, snarare utövarna av den Vuxna har mycket att lära i mötet med barn utifrån deras särskilda kunskaper, erfarenheter och sätt att tänka och agera Rasmusson, Hyvönen och Mellberg (2004)

49. Att vara på väg

50. Barn och ungas rätt till stöd efter placering Sedan 1 april 2008 finns ett tillägg i 5 kap. 1 § SoL (2001:453) gällande barns och ungas rätt till stöd och hjälp efter placering utanför hemmet Socialnämnden ska i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört.