1 / 105

Utbildning i NordDRG

Utbildning i NordDRG. Seminarium 18/3-2009 Mona Heurgren Enhetschef Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) Socialstyrelsen. Agenda. EDP organisation och arbetssätt Introduktion till NordDRG och KPP (Kostnad Per Patient) Omfattning NordDRG

aleda
Download Presentation

Utbildning i NordDRG

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Utbildning i NordDRG Seminarium 18/3-2009 Mona Heurgren Enhetschef Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) Socialstyrelsen

  2. Agenda • EDP organisation och arbetssätt • Introduktion till NordDRG och KPP (Kostnad Per Patient) • Omfattning NordDRG • Uppdateringsprocess vad gäller logik och vikter • Användning av DRG och KPP • Exempel på användning • Sammanfattande erfarenheter

  3. Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) • EDP är en enhet under Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen (sedan 1/9-2006) • CPK är en nätverksorganisation mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen (sedan 1999) • CPK finansieras delvis från Socialdepartementet med ett årligt anslag på 4,5 miljoner kronor • Regeringen gör en extrasatsning på 5 miljoner kronor på DRG och KPP under perioden 2008-2010

  4. Huvuduppgifter – Enheten för DRG och Patientregistret CPK

  5. Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) - Vad gör vi?

  6. Vi tar fram grundförutsättningarna och verktyg för att kunna beskriva, analysera, följa upp, jämföra och prestationsersätta sjukvård...

  7. ...Genom en bättre beskrivning kan vi bidra till en effektivare sjukvård

  8. Infrastrukturhuset Action! Analyser, uppföljningar, ersättningssystem, ”öppna jämförelser” , God Vård etc Regelverk, avtal, styrmodeller etc Kvalitetsindikatorer, nyckeltal, processer, vårdepisoder, riktlinjer, statistik och kostnader Datoriserade register – nationella (hälsodataregister kvalitetsregister) - lokala (vårddatalager, patientadm. system) Datoriserade journaler, vård- och omsorgsdokumentation Sekundära klassifikationer (DRG, ACG mm) Primära klassifikationer (ICD, KVÅ, ICF mm) Terminologier – termer och begrepp Källa: Socialstyrelsen

  9. Primärvården 2008 Ersättningssystem och uppföljningar Regelverk, styrmodeller, avtal etc Delvis påbörjat arbete; kvalitetsindikatorer, KPP Lokala kvalitetsregister finns delvis för vissa sjukdomsgrupper Datoriserade Journaler Sekundära ACG Primära: KSH-97-P, Åtgärder saknas i princip Terminologi – finns delvis

  10. Introduktion till NordDRG och KPP

  11. Målsättning - NordDRG 1.Ett sekundärt patientklassificeringssystem för alla delar i vården 2. En bred användning av NordDRG • Beskrivning och verksamhetsuppföljning (alla nivåer) • Kvalitet • Benchmarking • Produktivitet • Ersättning och Budgetering 3. Alla landsting arbetar med NordDRG som verktyg

  12. NordDRG – vad är det?

  13. Vad är sekundärklassificering? System för att: • På basis av primärt klassificerad medicinsk grundinformation • Utifrån en förutbestämd algoritm • Klassificera enskilda patienters vårdhändelser till större grupper som har både medicinsk relevans och resursmässig homogenitet I Sverige används (i princip) enbart NordDRG

  14. Sekundär klassificering ger överskådlighet Cirka 9.000-10.000 diagnoser kan sammanfattas i 500 grupper i slutenvård och 400 grupper i öppenvård Eller 1 500 000 vårdtillfällen i patientregistret (slutenvård) utgör cirka 600.000 typfall, sammanfattas i 500 grupper. Utgår ifrån rutinmässigt insamlade data.

  15. ”Resten” (somatisk öppenvård) ”Resten” (somatisk öppenvård) Dag- kirurgi NordDRG 2009 Somatisk Sluten- vård Psykiatrisk Sluten- vård Psykiatrisk Öppen- vård Rehab Primärvård?

  16. Vad är DRG? Mats Fernström CPK/EpC/SoS Definitioner MedicinskadataEkonomiska data Primärklassifikation Ex. DRG 149 MedicinsktStörre tarmoperation, ej komplicerat Ekonomiskt Vikt 2,22 (ca 89 000kr) DRG 162 MedicinsktOp inguinala/femorala bråck >17 år, ej komplicerat EkonomisktVikt 0,63 (ca 25 000kr) DRG-systemet

  17. Variabler för DRG-gruppering Mats Fernström CPK/EpC/SoS Huvuddiagnosenligt ICD-10 (KSH1997) Obligatorisk Bidiagnos(-er)enligt ICD-10 (KSH1997) Åtgärder (-er)enligt KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) För vissa DRG dessutom Ålder Kön för validering Utskrivningssätt död, levande, annan enhet Vårddagar några enstaka DRG OBS inte vårdtid Alltså inga extra registreringar !

  18. Huvudkategorier 2009 (MDC) Mats Fernström CPK/EpC/SoS En grov indelning av Huvuddiagnoser efter organsystem el. etiologi

  19. Grupperingslogik Mats Fernström CPK/EpC/SoS • GrupperingsexempelHuvuddiagnosSigmoideumcancer C187 • Bidiagnos Diabetes, insulinberoende E109 • Åtgärd Sigmoideumresektion JFB46 MDC 1 Sjukdomar i nervsystemet | DRG 148 | jaStörre tarm- MDC 6 OR ja CC operation K Matsmältnings- Kirurgisk partitionering organens nejDRG 149 sjukdomar Större tarm- | nej operation U | Medicinsk partitionering | CC jaDRG 172 | Malign tumör | mage tarm K | | nejDRG 173 | Malign tumör | mage tarm U MDC 30 Bröstkörtelsjukdomar

  20. Komplicerade DRG Mats Fernström CPK/EpC/SoS Komplicerat DRG OBS att komplicerat i DRG-sammanhang = Komplikation och/eller Komplicerande tillstånd Operationen kan alltså ha förlöpt helt komplikationsfritt

  21. Komplikationer Mats Fernström CPK/EpC/SoS Komplicerat DRGforts. Bidiagnos som har CC-egenskap (Complication/Co-morbidity property) kan styra till ett komplicerat DRG Cirka hälften av DRGna har CC-logik t ex: DRG 372 ’Vaginal förlossning med kompl’ (0,70) DRG 373 ’Vaginal förlossning utan kompl’ (0,43) DRG 373O ’ ’Vaginal förlossning, kort vårdtid’ (0,25) Den komplicerade gruppen har högre ’vårdtyngd’. Det ger en högre case-mix och en högre ersättning om DRG används i ett ersättningssystem.

  22. Hur fungerar det? Mats Fernström CPK/EpC/SoS Komplicerat DRGforts. • Många DRG har ingen komplikationsgrupp (ca 50%) ex. DRG 78 (Lungemboli), DRG 290 (Sköldkörteloperationer) • Många bidiagnoser saknar helt CC-egenskap ex. Hypertoni UNS • Många bidiagnoser har CC-egenskap endast i kombination med vissa huvuddiagnoser • CC-egenskaper kan ändras från ett år till ett annat

  23. Hur registrera? Mats Fernström CPK/EpC/SoS Komplicerat DRGforts. CC-reglerna omöjliga att komma ihåg Registreraalla relevanta bidiagnoser Det ger • rätt DRG • rätt ersättning • bra epidemiologiska register

  24. DRG i öppenvård • Cirka 400 grupper inklusive psykiatri • Avgränsas av vårddagar eller grupperas som besök • Motsvarar slutenvårdsgrupper där så är möjligt • Alla yrkeskategorier finns med • Huvuddiagnos krävs för gruppering av läkarbesök • Mer åtgärdsstyrt (enligt KVÅ) • Komplikationsgrupper finns ej • Gruppering efter yrkeskategori finns där all annan information saknas (MDC 50) • Fortfarande dåliga kostnadsdata

  25. Information • Vi gör en årlig vägledning till NordDRG, i år finns den tryckt och på nätet http://www.socialstyrelsen.se/Om_Sos/organisation/Epidemiologiskt_Centrum/Enheter/CPK-PAR/NordDRG.htm • Grafisk vägledning på Nordiska centrets hemsida http://www.nordclass.uu.se/ • NordDRG diskussionsforum

  26. Klassificering – två enheter på SoS Mats Fernström CPK/EpC/SoS • Enheten för klassifikationer och terminologi (Klassif) PRIMÄR patientklassificering Diagnoskoder Åtgärdskoder Registreringsregler • Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) SEKUNDÄR patientklassificering (fr.a. DRG)

  27. Ansvarsområden • EDP ansvarar för logiken och logiktabellerna för den årliga svenska versionen av NordDRG • Vi har kommersiella leverantörer av själva grupperaren. Nordic Casemix Centre certifierar leverantörerna. • Leverantörerna ansvarar för själva grupperaren och hur den fungerar

  28. Vem ska man fråga? Mats Fernström CPK/EpC/SoS • Relevanta diagnoserAnsvarig läkare • Primärkodsfrågor Klassif • Val av huvuddiagnosAnsvarig läkare el. Klassif • DRG-frågor (utom pris)EDP • Kostnad Per Patient Sveriges Kommuner och Landsting • Prisfrågor Landstingen/sjukhusen • DebiteringsrutinerLandstingen/sjukhusen • Fel på grupperaren Leverantören Klassif@socialstyrelsen.se CPK@socialstyrelsen.se

  29. Sammanfattning - Vad är DRG? Mats Fernström CPK/EpC/SoS DRG i ”ett nötskal” • EnkeltInga extra registreringar • ÖverskådligtEtt fåtal grupper • Både medicinsk och ekonomisk information

  30. Uppdaterings- och utvecklingsprocess för NordDRG

  31. Utvecklingsprinciper • Fasta kriterier • Långsamt och metodiskt • Alltid KPP-data (i princip...) • Förbättringar genomförs årligen • Gemensam utveckling med övriga nordiska länder – både för årliga förbättringar och i större projekt • Gemensamma nordiska prioriteringar men enskilda länder kan gå före

  32. Organisation CPK Styrgrupp -3 SKL + 3 SoS Styrelsen för NordDRG Policygrupp -Parterna + regionerna CPK arbetsgrupp -4 Sos + 2 Lf Nordic Casemix Centre Experter -Expertgrupp -Experter från specialistföreningarna Nordisk Expertgrupp

  33. Klassifikations enheten Förslag CPKs experter Förslag till förändringar Rätt primärkoder? Huvuddiagnos? EDP Medicinska aspekter Volymer, kostnadsdata

  34. Klassifikations enheten Förslag CPKs experter Förslag till förändringar EDP Nordic Casemix Centre

  35. Beslut i expert-gruppen Beslut i styrelse Förslag till förändringar Volym och kostnadsdata i Norden Nordic Casemix Centre Expertgruppen för en diskussion på NordDRG Forum

  36. April Beslut Expertgrupp Beslut Styrgrupp Version 2009 i användning ”stupstock” Teknisk period Analystid för landstingen Förslags- period Utrednings- period Tidsaxel förändringar 2007 2008 2009

  37. April Beslut Expertgrupp Beslut Styrelse Version 2009 i användning ”stupstock” Teknisk period Analystid för landstingen Förslags- period Utrednings- period NordDRG går att förändra ! Tidsaxel förändringar Men det tar lite tid 2007 2008 2009

  38. Tidsplaner inför 2010 • 2 feb - Deadline för större förslag till förändringar • 13 feb - Deadline för mindre förslag till förändringar • 26-27 feb - Expertgruppen sammanträder • 20 april - Styrgruppen sammanträder – beslut om 2010 • 15 maj - Alpha-versionen klar • 15 sept - Beta-versionen klar att levereras till leverantör • 6 okt – Grupperaren ska vara tillgänglig för verksamheten • 15-30 okt – Viktlistorna för 2010 ska publiceras • 1 nov - Publicering av alla definitionstabeller ska vara klara

  39. DRG-vikter

  40. Relativa vikter för NordDRG • Alla DRG har en vikt • Relativa vikter beräknas på KPP-data • Kostnadsytterfallen exkluderas • Beräkningarna uppdateras årligen – vikterna publiceras i oktober månad • Viktlistor finns nationellt, för VGR och för Stockholm • Retrospektiva och prospektiva vikter • Nationellt tas 4 prospektiva viktlistor fram

  41. Trimning av kostnader

  42. Underlag till vikterna 2009 Föregående år inom parantes 821 537 vtf utgör underlag (698 893) Medelkostnad alla fall kr 45 104 (44 304 ) Medelkostnad innerfall kr 37 313 (36 576 ) Medelkostnad ytterfall kr 193 306 (191 375 )

  43. Andelen universitets-/regionsjukhus har minskat från 84 % till 47 %

  44. Vad är KPP?

  45. ”Kostnad per patient (KPP) metoden innebär att sjukvårdens diagnostiska och behandlande åtgärder och dess kostnader knyts till den enskilde patientens förbrukning.”

  46. Vad betyder KPP? Kostnad Per Patient men är egentligen Kostnad per vårdkontakt (vårdtillfälle eller besök)

  47. Exempel på en post i KPP-databasen

  48. Grunddata i KPP Samma data som i det obligatoriska nationella patientregistret är utgångspunkten för informationen i KPP (t ex diagnoser, åtgärder, ålder, kön, planerad vård, län, kommun, sjukhus etc Den primära kodningen är därmed grunden för kvaliteten i all uppföljning och analys

More Related