Första världskriget, 1914 – 1918

1. Första världskriget, 1914 – 1918

2. Om presentationens upplägg • Presentationen försöker följa en viss ordning: bakgrunden, utbrottet, krigsförloppet och till sist, ”resultatet”. • Hoppas du finner presentationen intressant • Klicka eller Enter eller höger piltangent för nästa bild

3. Innehåll • Bakgrunden • Kartor över krigsförloppet • Attityder till Kriget • Diverse propaganda • Verkligheten vid fronten; Västfronten • Konstnärliga intryck av kriget; Otto Dix • Andra fronter • Eld upphör! • En fransk krigskyrkogård • Hur mäter man ett krig?

4. Bakomliggande orsaker • Motsättningar mellan stormakterna Tyskland – Frankrike: Elsass-Lothringen Tyskland – Storbritannien: kolonier, flottrustning • Allianserna Trippelalliansen: Tyskland, Österrike-Ungern, Italien • Utvecklingen på Balkanhalvön Serbisk nationalism hotfull för Österrike-Ungern Skotten i Sarajevo Till innehåll

5. ”Den svarta veckan” 28 juli Österrike förklarar krig mot Serbien 30 juli Ryssland genomför allmän mobilisering 1 augusti Tyskland mobiliserar, förklarar krig mot Ryssland Frankrike och Storbritannien mobiliserar

6. ”Den svarta veckan”; forts. 3 augusti Tyskland förklarar krig Frankrike och ockuperar det neutrala Belgien 4 augusti Storbritannien förklarar krig mot Tyskland

7. Allianssystemet efter 1871

8. Till innehåll

11. Ur ”Det Futuristiska manifestet” • Publicerat i Le Monde 1909: ”Vi hyllar kriget – världens enda hygien – militarismen, patriotismen, anarkisternas destruktiva handlingar, de sköna idéer som man offrar livet för…”

12. Hur mottogs budskapet om kriget? • På följande sidor kan du se, och höra om, relativt typiska reaktioner på nyheten om krigsutbrottet • Frankrike räknade med att 13% av de inkallade inte skulle infinna sig. Det blev 1,5%. Som Peter Englund sade: ”Man gav ett krig, och folk kom…”

13. Värvningskontor i England

14. Tyska studenter på väg till värvningskontoret

15. Jublande folkmassa, med bilder på den tyske och österrikiske kejsaren

16. Franska soldater på väg till fronten

17. Tyska soldater på väg till fronten

18. Tyska soldater på ”Parisexpressen”

19. Till innehåll

23. Ungefär: ”Tyskland kommer aldrig att förlora när det är enigt”

24. Ungefär:”Jag känner inga partier mer, jag känner mig bara tysk”

28. Vad följer nu? • Alla var inte entusiastiska. Den brittiske utrikesministern Sir Edward Grey sade vid krigsutbrottet: ”Nu släcks ljusen i Europa och det kommer att dröja länge innan de tänds på nytt”

29. Vad väntade man sig? • Många var de som sveptes med i den nationalistiska yra som rådde i de olika länderna. Den bild man hade av ”Kriget” som fenomen och det faktum att man trodde att det skulle vara över på en månad, kan förklara en del känslor. Dock hade man inte väntat sig det här… Till innehåll

30. Tysk järnvägskanon Kaliber: 520 mm. Granaterna vägde ca 1600 kg, varav sprängämnen ca 300 kg.

31. Tysk kanon På räls. Kaliber 170 mm. Rekylen flyttade kanonen 30 meter.

34. Krigets nyheter • Vare sig kulsprutor eller artilleri var nyheter, men snarast var det omfattningen av (särskilt) artilleriet, som var nytt och som kom att prägla första världskriget så. • De allra flesta fick aldrig se fienden utan maldes ner av artillerielden timme ut och timme in och drunknade ofta, skadade, i gyttjan, eller dog av traumachock (granatchock). Så försvann bilden av den hjältemodiga död för fosterlandet man hade hört så mycket om…

35. Krigets nyheter: 2 • Krigets verkliga experter på att utnyttja artilleriet var tyskarna. De hade ett lättrörligt artilleri och var skickliga på att styra elden. Trots tyskarnas tekniska försprång i mycket var det en nyhet man inte tog till sig…

36. The Tank: Stridsvagnen Bilden är från den 15 september 1916 och slaget vid Somme. Detta var första gången stridsvagnar användes i strid.

37. Granatteknologi • Nu för tiden finfördelas de flesta granater för att skada så många som möjligt. Många av de granater som användes då var inte så utvecklade utan splittrades i stora bitar och det hände att människor klövs uppifrån och ned av en skärva.

38. Slaget vid Verdun • Slaget vid Verdun är ett av de stora slag som var typiskt för Västfrontens krigföring. Det startade den 21 februari 1916 och avslutades den 18 december 1916. Under den tiden dog över 700 000 soldater, vilket ger cirka en död i minuten.

39. Verdun; 2 • Verdun hade för tyskarna ingen strategisk vikt utan planen var att fransmännen skulle försvara platsen till sista blodsdroppen; med andra ord, få Frankrike att blöda ihjäl. För fransmännen hade Verdun en stor symbolisk betydelse. • Det tyska namnet för operationen var ”Gericht” = ”domen” • ”Resultatet” sett till frontlinjens placering efter slaget jämfört med före, var så gott som noll

40. På Västfronten… • På grund av kriget på Västfronten ganska omgående blev stillastående, kom tidningarna efter ett tag att ha som en återkommande text på sina löpsedlar: ”På Västfronten intet nytt”

41. Slaget vid Verdun börjar

45. En kommentar till bajonetten. Den är ett arv från äldre tider. Det var mycket sällsynt att den användes till det den var tänkt. Vanligast var andra ”praktiska” sysslor som att öppna burkar, etc. Om man skall slåss mot andra soldater vill man inte ha dem för nära inpå sig, så därför var handgranaten ett vanligt och populärt vapen.

46. Såväl Frankrike som Storbritannien använde sig av trupper från sina kolonier. Här ser vi trupper från Indien.

47. Frankrike har här trupp från det som då hette Indokina (nu Vietnam)

49. Tyskt övergivet skyttevärn. Notera de kvarliggande handgranaterna i bildens nedre, vänstra, hörn. De här typiska stavgranaterna fungerade mycket bra mot trupp ”på marken”. Skulle man använda handgranater mot trupp i värn och liknande var den äggformade varianten att föredra.