Delning mellan Västrom och Östrom, år 395

1. Folkvandringar, Romarriket attackeras Delning mellan Västrom och Östrom, år 395

2. Romarriket, återblick • Roms nedgång och fall kom till följd av krig, svårigheter att hålla ihop det stora riket, dåliga kejsare, höga skatter, inflation, arbetslöshet mm. • År 395 delas riket i Västrom och Östrom (Konstantinopel huvudstad i öst).

3. Återblick, fortsättning • När Romarriket splittrades efter år 476, fanns det inte längre någon kejsare som hade koll på ett stort område. • Därför bildades det en massa småstater, som inte inte lydde under någon mäktig kejsare. Jordbruk! • Lokala kungar tog över och ägde mycket mark. • Städerna förföll, och folk valde att flytta från städerna till landsbygden.

4. Medeltiden, år 500-1500 • 500-1000: Tidig Medeltid: Återgång till landsbygden, jordbruk den huvudsakliga försörjningen, ingen handel, inga större riken i västra Europa. • 1000-1300: Högmedeltiden: Jordbruket effektiviseras, ökad inflyttning till städer, begynnande handel, • 1300-1500: Senmedeltiden: Jordbruket viktigt, städerna växer, och även handeln. En ny borgarklass bildas.

5. Kartor över Medeltiden

6. Senmedeltiden, 1350-1500

7. Upplägg, Medeltiden • 1. Boende: Hur och var bodde folk? Betona utveckling. • 2.Försörjning: Hur skaffade folk mat och med vad jobbade de? Betona utveckling/förändring. • 3. Handel: På vilket sätt handlade folket och med vem? Hur köptes och såldes varor? Betona utveckling/förändring. • 4.Styrelseskick: Hur styrdes/Vem styrde i landet/området? Hur mycket makt hade ”vanligt” folk? Vilkas samhällsklasser finns? Betona utveckling/förändring. • 5. Religionens betydelse: Vad trodde folk på? Hur stor makt över folkets tankar och handlingar hade kyrkan? Betona utveckling/förändring. • 6. Viktiga personer: Vilka viktiga personer fanns under perioden?

8. 1. Boende

9. 1. Boende • Folkvandringar. När Romarriket splittrades lämnade de flesta städerna och bosatte sig på landsbygden. • Under Tidig Medeltid, bodde man i isolerade byar och sysselsatte sig med jordbruk. • Under Högmedeltiden och Senmedeltiden, effektiviserades jordbruket (bättre redskap och metoder). Därför... • ... flyttade allt fler personer till städer, där en begynnande handel inleddes. Tack vare handeln, bildades en köpmanna- och en borgarklass (stadsbor). Dock, de flesta bor på landet.

10. 2. Försörjning

11. 2. Försörjning • Eftersom de flesta efter Västroms fall, flyttade till landsbygden, blev jordbruket den viktigaste försörjningen. Självhushållning och byteshandel. Tidig Medeltid. • Under Högmedeltiden, bildades mindre städer. Detta tack vare jordbrukets effektivisering och en ökad handel. • I städerna började fler nu jobba som hantverkare, smeder, skräddare, bagare, etc. En ny klass uppstod, borgar- och köpmannaklassen. • Tack vare handeln ersatte penninghandeln byteshandeln i städerna.

12. 3. Handel Fjärrhandel Penninghandel

13. 3. Handel • Efter romarrikets fall flyttade folk till isolerade byar, och då minskade handeln. Det var ont om pengar, och man gick över till självhushållning (man producerade bara för egen användning) och byteshandel. Tidig medeltid. • Under Högmedeltiden började handel att utvecklas. Först handlade man i närområdet; närhandel och byteshandel... • ...sedan gick man över till fjärrhandel och penningekonomi. Man reste längre för att handla. • Städer växer fram vid handelsplatser, borgar och kyrkor.

14. Handel, fortsättning • Tre handelscentrum i Europa: 1. Norra Italien (Venedig, Genua), 2. Flandern (Brügge), 3. norra Tyskland (Lübeck, Bremen - handelsförbundet Hansan). Specialisering! • Med den ökade handeln växer städernas ekonomiska makt. Pengarna hamnar i städerna. • En ny samhällsklass blir borgarna (stadsbor som köpmän, hantverkare), som har tjänat pengar på handeln. • Korstågen under 1000- och 1100-talen leder till att handeln med Kina och Indien växer. Fjärrhandel! • Båtbyggena utvecklas, och gör att man handlar på större avstånd

15. 3. Från närhandel till fjärrhandel Tidig Medeltid Högmedeltid Senmedeltid

16. 4. Styrelseskick-Feodalism! Begrepp: Godsägare Vasall Undervasall Livegen bonde 1. Godsägaren gav vasallen delar av sin mark och i utbyte mot att de hjälpte kungen vid krig. 2. Vasallerna skaffade undervasaller som fick egen mark. Undervasallerna skulle också ställa upp i krig. 3. Då undervasallen inte kunde sköta allt jordbruk själv, erbjöd han bönder att jobba hårt på marken. 4. Bönderna fick jobba för att få mat till sin familj, men de var tvungna att ge undervasallen den största delen och betala skatt. UTNYTTJANDE! Feodalsystemet, rättvist eller orättvist? Bra eller dåligt system? Varför fanns det?

17. Handel, karta

18. Feodalismen, bilder • Makten är som en triangel. De som är högst upp, har mest makt och slipper betala skatt. De har det bra! • De som är längst ner, har minst makt och måste betala mycket skatt till kungen! De har det dåligt! • De med minst makt, är flest! De kan bli arga, men det dröjde ungefär 500-700 år innan bönderna blev riktigt arga... Lite annorlunda ord, men samma tanke...

19. Styrelseskick, Ståndssamhället Borgare Bönder Präster Adel • Präster: Kyrkans män. Skattebefriade. • Adel: Grevar, baroner m.m. ofta riddare som fått mark. Skattebefriade. • Borgare: Bodde i städerna, hantverkare, köpmän. Betalade skatt • Bönder: Majoriteten av befolkningen, hårt liv på landsbygden. Betalade skatt. Orättvisorna fortsätter i flera hundra år. Feodalsamhället innebar en tydlig maktfördelning (folk hade olika mycket makt). Under medeltiden växte fyra samhällsgrupper, stånd, fram som fanns kvar till 1800-talet:

20. 5. Religionens betydelse Prästerna hade stor makt, och folk hade stor respekt för dem Påven, Kristendomens ledare i Västrom Levde man inte efter kyrkans regler, väntar helvetet... Kyrkan skrämdes! Korstågen

21. 5. Religionens betydelse • I slutet av 300-talet bestämdes det att Kristendomen skulle bli Romarrikets religion. • Kristendomen spreds över Europa och blev den viktigaste religionen även när Romarriket splittrades. Det bestämdes att påven i Rom skulle bli kyrkans ledare. Guds ställföreträdare på jorden. • Tidig Medeltid: Kristendomen oorganiserad (kyrkorna bestämde över sig själva). • Högmedeltiden: Kyrkan blev centraliserad, och påven fick större större inflytande över kyrkorna i Europa • Högmedeltiden och Senmedeltiden: Kyrkan hade en stor makt över vad befolkningen tänkte och gjorde. Kyrkan hotade med ”helvetet” om man inte levde efter kyrkans regler.

22. Religionen • Kyrkan tog upp skatt, ägde mark och kom att få stor makt, maktstrider mellan påvar och kungar. • Högmedeltiden: Kristendomen splittrades i en katolsk och ortodox del p.g.a. motsättningar (1054) • Högmedeltiden: Många katedraler och kloster byggdes under Högmedeltiden. Munkar och nunnor lever i enskildhet och försöker att sprida budskapet. • Korstågen (1000-1200) mot Islam var ett resultat av motsättningar. Detta stärkte påvens makt. Mer centraliserad kyrka. Motsättningar med Islam

23. 6. Viktiga personer Saladin Karl den store Richard Lejonhjärta Gutenberg

24. 6. Viktiga personer • Karl den store, frankernas kung, som blev tillfällig kejsare över det tysk-romerska riket. 800-talet • Johann Gutenberg, boktryckarkonstens fader. 1400-talet • Saladin, sultan i Egypten. Deltog i försvaret mot de kristna under korstågen. 1100-talet • Richard Lejonhjärta, engelsk kung som deltog i korstågen. 1100-talet.

25. 7. Övrigt • Saker som inte riktig ingår i den sex punkterna, men som ändå är bra att känna till om Medeltiden. • Kultur/vetenskap • Riddare • Digerdöden

26. Kultur och vetenskap • Under senare medeltid lär sig fler att räkna, läsa och skriva. • Klostren var viktiga kulturcentrum då munkarna kunde läsa och skriva. • På 1400-talet uppfann Johann Gutenberg boktryckarkonsten som underlättar att information sprids. • Utveckling inom arkitektur då enorma kyrkor byggdes. • Teknisk utveckling mot eldvapen gör att riddarna försvinner. • Båtbygget utvecklas, kompassen kommer till Europa från Kina

27. Riddare • Stigbygeln kom till Europa på 700-talet, möjlighet till tung beväpning utan att ramla ur sadeln. • En riddare med häst och utrustning var mycket dyr, medeltidens stridsvagn. Riddarna blev ofta vasaller och fick län mot krigstjänst. • Då eldvapen blev vanliga 1400-1500 hade riddarna spelat ut sin roll.

28. Digerdöden • Pestepidemi under 1300 - 1400. • Pestbakterier spreds med råttor, människor levde smutsigt med dålig hygien. • Oklart hur många som tog, men det ledde till brist på arbetskraft i Europa. • Under sen medeltid kom en kris i jordbruket, folkökningen avtog, kanske till följd av klimatförändring? Digerdöden kan ha bidragit men forskarna osäkra.