Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

1. Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar www.miljosamverkanskane.se

2. Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner – Länsstyrelsen – Kommunförbundet webbplats www.miljosamverkanskane.se

3. Projektet miljökvalitetsnorm Partiklar Projektet ska leda till ökad kunskap om • partiklar och hälsa • luftkvalitetsnormer • se rapporten Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

4. Projektarbetsgruppens medlemmar • Johan Rönnborg, Burlövs kommun (avsnitt 10) • Torsten Nilsson, Helsingborgs stad (avsnitt 1-5) • Jens Gille, Helsingborgs stad • Catarina I-dotter Dahlström, Lunds kommun (avsnitt 11) • Susanna Gustafsson, Malmö stad (avsnitt 6-7) • Åsa Thorné, Malmö stad (avsnitt 13) • Kristina Jakobsson, Arb- o miljömedicin USiL (avsnitt 8-9) • Karin Söderholm, Länsstyrelsen i Skåne län • Gunnar Axelsson, Länsstyrelsen i Skåne län (avsnitt 12) • Bo Persson, Kommunförbundet Skåne Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

5. Partiklar i luften • Källor till partiklar • Klimat- och miljöpåverkan • Miljökvalitetsnorm och mätmetoder • Källor till PM10-halter i tätortsmiljö Avsnitt 1 – 5 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

6. Partiklar i atmosfären kommer från både naturliga källor och från mänsklig verksamhet Naturlig väg Jordstoft, havsspray, skogsbränder, vulkaniska aktiviteter och pollensporer Gasformiga kemiska föreningar reagerar med luftens syre* under inverkan av solljus (< 0,010 µm) Mänskligt producerade Heta gaser och ångor kyls av och kondenseras (0,1-0,5µm) Mekaniska processer t.ex. slipning, krossning slitage av vägbeläggning (> 1µm) Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

7. Storlek och form beror på var de har skapats Källa: Pressbild Globen Stockholm, Mats Bohgard, avd för aerosolteknologi, LTH Lund Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

8. Indelas efter storlek/storlek i förhållande till ett hårstrå Källa: miljöförvaltningen Helsingborg Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

9. Partiklars antal, yta och massa i relation till storleksfraktion Källa miljöförvaltningen Helsingborg Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

10. Hur partiklar lämnar atmosfären 0,010 0,1 1 10 100 µm Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

11. Klimat och miljöpåverkan • Klimatpåverkan • Påverkar jordens strålningsbalans • direkt ---- Global dimming (eng) • Indirekt via molnbildning • Miljöpåverkan • Försurande inverkan på marker och sjöar • Frätande påverkan på material och vegetation Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

12. Partiklar i atmosfären sprider ljuset effektivt Källa: Peter Appelquist, Opsis Qingdao Kina Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

13. Mätmetoder för mätning av partikelmassa Manuell metod enligt IVL TEOM SM 200 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

14. PM 10 –halten i en tätortsmiljö består av partikelmassan från partiklar som härrör från olika källor Regional bakgrundhalt (ca 15 µg/m3) Lokala källor t.ex. Industri Biltrafik (1-6µg/m3) Vedeldning (1-3 µg/m3) Urbana bakgrundshalten (ca 16-22) PM10 I gaturum kan halterna öka 1-6 µg/m3 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

15. Partikelmätningar i Skåne • Mätstationer i Skåne • 7. Uppmätta partikelhalter i Skåne Avsnitt 6 - 7 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

16. 17 mätplatser av partiklar (PM10, PM2.5 och PM1) Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

17. Lokalisering • Urban bakgrund oftast i taknivå centralt i tätorten, går även bra att mäta på ett torg eller i en park centralt • Gatumiljö främst i ett gaturum i en vältrafikerad väg med hus på bägge sidor om vägen/gatan • Bakgrund görs på landsbygden med stort avstånd från lokala källor Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

18. Tidstäckning • Kontinuerliga mätningar • Periodvisa mätningar (främst under vinterhalvåret) • Stickprov Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

19. Tidstrend för PM10 mg/m3 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

20. Årsprofil i Malmö mg/m3 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

21. Generaliserade resultat i Skåne mg/m3 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

22. Emissioner av PM10 i Skåne Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

23. Befolkningens exponering för • luftföroreningar • 9. Hälsoeffekter av partiklar Avsnitt 8 - 9 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

24. Befolkningens exponering för PM10 Miljökvalitetsnorm <40 μg/m3 klaras Delmål 2010 <20 μg/m3 IMMs hälsobaserade värde <15 μg/m3 klaras inte Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

25. Befolkningens exponering för NOx Miljökvalitetsnorm NO2 <40 μg/m3 klaras Delmål 2010 <20 μg/m3klaras för de flesta Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

26. Tillfälligt förhöjda halter Försämring av astma och andra luftvägsbesvär Ökat antal sjukhusinläggningar pga luftvägssjukdom och hjärt-kärlsjukdom Ökad dödlighet i luftvägssjukdom och hjärt-kärlsjukdom Långtidseffekter Sämre lungtillväxt hos barn Ökad risk för kronisk bronkit Ökad risk för lungcancer Ökad dödlighet i luftvägssjukdom och hjärt-kärlsjukdom Hälsoeffekter av partiklar Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

27. Ca 70 000 skåningar besväras av bilavgaser minst en gång i veckan Andel (%) som besvärats av luftföroreningar i eller nära bostaden de senaste 3 månaderna. Källa: Nationell miljöhälsoenkät 2007 Vedeldning Löveldning Bilavgaser Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

28. Beräknat antal förtida dödsfall och förkortad livslängd pga icke-naturlig partikelexponering Forsberg et al. Ambio Vol. 34, No. 1, February 2005 PM 10 Skåne landsbygd - 7 mån livslängd, +99 förtida dödsfall tätort - 10 mån livslängd +830 förtida dödsfall (2838-7730) Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

29. 10. Styrmedel Avsnitt 10 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

30. Styrmedel • MKN • Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än • 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygns­medelvärde), och • 2 i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). • Miljökvalitetsmål, Frisk luft, delmål för partiklar • Ekonomiska styrmedel • Fysisk planering • Information • Policys och föreskrifter Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

31. Viktiga värden för PM10 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

32. Lagstiftning • Kommunerna har kontrollansvar i kommunen • Myndigheter kontrollerar att MKN säkerställs vid tillståndsprövning, tillsyn, meddelar föreskrifter(MB 5 kap 3 §) • Ett tillstånd, godkännande eller dispens får inte ges till ny verksamhet om verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm överskrids (MB 16 kap 5 §) • Avvägningen vid krav på försiktighetsmått - får inte innebära att en MKN åsidosätts (MB 2 kap 7 §) • Planering(MB 5 kap 3 §, PBL 2 kap 2 §) • Åtgärdsprogram när en MKN riskeras överträdas (MB 5 kap 4 §) Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

33. Ny förordning på gång • LST får större samordningsansvar • PM2.5 regleras • Förändrade utvärderingströsklar • Kontinuerliga mätningar även vid överskridande av nedre utvärderingströskeln Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

34. Åtgärder för att minska partikelhalter • i utomhusluft Avsnitt 11 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

35. Åtgärder för att minska partikelhalter i utomhusluft Halterna av partiklar i luften styrs framför allt av: Trafikmängd Trafiksammansättning Hastighet Körsätt Andel dubbdäck Användning av friktionsmaterial Hur gatorna rengörs Vägbanans fuktighet Vindhastighet Vindriktning Bakgrundshalt Gaturummets utformning Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

36. Trafikplanering Ecodriving Vägunderhåll Mobility management Alternativa drivmedel Vegetation Stadsplanering Vedeldning Kommunens möjligheter Internationella överenskommelser Dubbdäckens bidrag Vad kan man göra? Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

37. Trafikplanering • Sänka hastigheten • Reglera trafiken genom t ex genomfartsförbud, anlägga rondeller • Trafikstyrning via IT t ex omdirigera trafik, överföra trafikinformation via ex ljustavlor • Avgifter och skatter • trängselavgift/vägtullar • parkeringsavgifter • kilometerskatt för tunga fordon Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

38. Ecodriving • Dieseldrivna personbilar har högre utsläpp av avgaspartiklar men även bensindrivna personbilar kan släppa ut höga partikelhalter, speciellt vid ryckig körning eller kallstarter • Ecodriving ger främst minskade CO2-utsläpp men då körsättet innebär att bromsanvändningen minskar kommer även partikelhalterna att sjunka Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

39. Vägunderhåll • Binda damm och sand på vägarna med olika metoder • spridning av salterna kalciumklorid och magnesiunklorid • spridning av bitumenemulsion (bitumen är en oljeprodukt och framställs ur råolja) • spridning av lignosulfonat (lignosulfonat är en biprodukt från tillverkning av pappersmassa) • Halkbekämpa med tvättad stenflis • Anlägga vägar med hårdare material t ex betong, porfyr Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

40. Mobility management • Skapa en attityd- och beteendeförändring hos trafikanterna • Ökad kunskap kan ge ändrat resebeteende • Erbjuda attraktiva alternativ till bilen • Förbättra kollektivtrafiken genom att t ex • anlägga bussgator/filer för snabbare framkomlighet • öka turutbudet • förbättra standard på busshållplatser/tågstationer • bättre standard/komfort på bussar och tåg Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

41. Alternativa drivmedel • Bussarna står för ca 6% av vägtrafikens partikelutsläpp och ca 13% av kvävedioxidutsläppen i våra tätorter • Om fler bussar kör på alternativa drivmedel skulle områden med hög busstäthet få bättre luftkvalitet Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

42. Vegetation • Vegetationen har en speciell betydelse när det gäller luftföroreningar då den tar upp ämnen från luften • Ett stort träd med löv kan under en sommar fånga upp 10 – 20 kg vägslitagepartiklar Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

43. Stadsplanering Planera tätorter på sådant sätt att luftkvaliteten inte försämras: • Undvik förtätning av stadsbebyggelse som ger nya smalare gaturum • Vägar med höga hus längs sidorna har högre partikelhalter än gator med öppen terräng • Ställ krav på uppvärmningsanläggningar t ex vedpannor • Planera nya områden med fjärrvärme • Integrera planering av vägar Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

44. Vedeldning • I tätbebyggda områden bör fjärrvärme användas för att minska partikelhalter och störningar. • I glesbebyggda områden bör miljö- och typgodkända pelletspannor eller vedpannor med ackumulator användas Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

45. Kommunens möjligheter • Kommunen kan via ansvarig nämnd meddela begränsningar eller eldningsförbud om eldningen medför olägenheter för närboende • Kommunens kan arbeta med sin egen organisation avseende • upphandling • resepolicy • handhavande av tjänstefordon • Kommunen kan däremot INTE avgiftsbelägga användning av dubbdäck då det anses att skattebelägga användandet Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

46. Internationella överenskommelser • Små partiklar från förbränning och trafik stannar länge i atmosfären och kan på så sätt transporteras långa sträckor • I Skåne är bidraget från andra europeiska länder stort • Internationella överenskommelser är ett måste för att få ned partikelhalterna • Glöm inte att det är viktigt att vidta åtgärder i den egna kommunen då vi alla bidrar till luftens kvalitet Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

47. Dubbdäckens bidrag • Ett dubbdäck har mellan 90 och 130 dubbar • Varje gång dubben träffar underlaget rivs partiklar loss • Ju högre hastighet ju fler partiklar bildas • Slitage från vägbanan är den enskilt största källan till partiklar i gatumiljön • I Sverige är andelen dubbdäck i fordonsparken ca 60% • I Skåne är andelen ca 33% Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

48. Dubbdäck i Skåne 2009 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

49. 12. Samverkan och program Avsnitt 12 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

50. Samverkan & program Samverkansområden • Bedriva kontroll i samverkan • Kommuner • ”Mätrabatt” • färre mätplatser • kompletterande beräkningar krävs • Indikativa mätningar bör göras Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar