Industriella Revolutionen

1. Industriella Revolutionen

2. Wikipedia www.holllarsson.com Länkar Meny

3. Under och efter industriella revolutionen kom Storbritannien att kallas bland annat "The Black Country", det svarta landet. Det fick detta namnet på grund av att den tunga industrin hade smutsat ner landskapet och även städerna var gråa, tråkiga och framförallt förorenade. Källa: Wikipedia "The Black Country" Meny

4. Den industriella revolutionen kom till Sverige omkring 1850-talet, nästan 100 år efter att den startat i Storbritannien. I Storbritannien började industrialiseringen med textilindustrin; i Sverige med sågverken. I Storbritannien förbrukades järnmalm, sten- och träkol så att landet i princip blev tomt på naturtillgångar. I Sverige fanns dock större tillgång på råmaterial. Det som startade den industriella revolutionen i Sverige (och England) var kortfattat: råvaror, arbetskraft, kunskap, kapital, energitillgångar, tekniska uppfinningar och transportmöjligheter. Industriella revolutionen i Sverige Källa: Wikipedia Meny

5. När utvecklingen skett så snabbt i städerna tog urbaniseringen kraft. Lantbrukare behövdes inte längre ute på fälten, efter agrara revolutionens uppfinningar, och i de industrialiserade städerna behövdes det folk. Därför flyttade lantbrukare till städerna för att få jobb på fabriker. Dessa jobb var krävande och då fabriksägarna hade ett så stort utbud av arbetskraft fick arbetarna väldigt låg lön, vilket tvingade dem till att jobba långa skift för låg lön. Det fanns enligt fabriksägarna inga behov av skyddsanordningar vid maskinerna. Om en arbetare förolyckades fanns det nya att ta in från gatan. Detta ändrades senare när fabriksarbetet krävde mer specialisering, då man eftersom utbildning var dyrt ville skydda sin arbetskraft. Urbaniseringen Källa: Wikipedia Meny

6. När man skulle tillverka järn behövdes mycket skog och mycket järnmalm och i Europa under 1700-talet hade nästan alla länder utom Ryssland och Sverige förbrukat sina tillgångar av järn och trä, därför var Ryssland och Sverige de länder som producerade mest järn och det har betytt mycket för välståndet i Sverige. Sverige sålde 80% av järnet till England som sedan förädlade det till stål, men senare lyckades engelsmännen genom en ny metod, den så kallade Thomasprocessen, tillverka järn av fosforrik järnmalm som England var rikt på. Man använde stenkol för att kunna smälta järnmalmen. En av anledningarna till att det engelska landskapet ser ut som det gör idag, med lite skog, är just att under industriella revolutionen högg man ner nästan all skog för att kunna tillverka träkol. Råmaterial Källa: Wikipedia Meny

7. Agrara revolutionen I början av 1700-talet bodde landsbygdsbefolkningen i byar och nästan alla försörjde sig på jordbruk. Jorden var uppdelad i remsor, tegar, och varje bonde hade några tegar runt om byn. Tegarna var mycket små och det var svårt att plöja jorden utan att råka komma in på någon annans teg. För att upprätthålla ordning fanns det ett byalag som bestämde när olika arbeten skulle utföras och vem som skulle göra det till exempel när bönderna skulle höstså, vårså eller lägga marken i träda. I och med industrialismen moderniserades jordbruket i England och Tyskland och man slog ihop tegarna till stora åkrar i stället. Många småbyar splittrades och många bönder blev arbetslösa; de arbetslösa bönderna sökte sig sedan till industrier. På samma sätt genomfördes i Sverige det så kallade storskiftet runt sekelskiftet 1800, samt enskiftet och det laga skiftet i mitten av 1800-talet. Detta ledde bland annat till att de gamla radbyarna i stort sett försvann till förmån för enskilt belägna gårdar med sammanhängande jordinnehav. England blev rikt när det gällde triangelhandeln. Meny Källa: Wikipedia

8. Viktiga Personer Thomas Newcomen James Watt John Loudon McAdams Meny

9. Thomas Newcomen Thomas Newcomen, född i februari 1664 i Dartmouth, Devon, död 5 augusti 1729 i London, var en brittisk smed och uppfinnare. Han anges ibland som industrialismens fader då han tillsammans med Thomas Savery 1712 konstruerade den första praktiskt fungerande ångmaskinen utifrån Denis Papins principer. Newcomens atmosfäriska ångmaskin blev dock en övergångsfas då senare maskiner byggde på James Watts konstruktion. Källa: Wikipedia Viktiga Personer Meny

10. John Loudon McAdam, född 21 september 1756, död 26 november 1836, var en skotsk ingenjör och uppfinnare av makadam, krossad sten att användas som vägbeläggning. McAdam var väginspektör, fick sin metod antagen för hela England 1823 och blev 1827 överinspektör över rikets vägbyggnader. Begreppet makadam(isering) var rätt allmänt använt redan på 1820-talet. Sitt system beskrev han bland annat i Remarks on the present system of road making (1820; 5:e upplagan 1822). John Loudon McAdams Källa: Wikipedia Meny Viktiga Personer

11. James Watt, född 19 januari 1736 i Greenock, Renfrewshire, död 25 augusti 1819 i Handsworth, Birmingham, var en brittisk (skotsk) uppfinnare. Watt föddes i Greenock, som ligger utanför Glasgow i Skottland. Hans far var instrumentmakare och tillverkade och reparerade navigationsinstrument. När James var 18 skickades han till London för att arbeta som instrumentmakarlärling, men av någon anledning återvände han innan hans utbildning var färdig. Han tänkte då etablera sig som instrumentmakare i Glasgow, men skrået vägrade att ge honom det tillstånd som krävdes. Lyckligtvis lyckades han få en anställning på universitetet som matematisk instrumentmakare, och på så sätt fick han också tillgång till en verkstad. James Watt Meny Viktiga Personer Källa: Wikipedia

12. Ångmaskinen Vävmaskinen Viktiga Uppfinningar Ångloket Spinning Jenny Meny

13. Viktiga Uppfinningar Vävmaskinen Vävmaskin för industriell vävning, skiljer sig från vävstolen främst genom den tekniska skillnaden i hur inslaget i varpen sker. I vävmaskinen används ingen skyttel, utan tråden förs in med hjälp av en luft- eller vattenstråle, alternativt en projektilskyttel eller en gripare. Projektilskytteln kan gå med en hastighet av 400 skott (inslag) per minut, mot en vanlig skyttel i en enklare mekanisk vävstol som klarar 200 inslag per minut. Luftstråleinslag med tryckluft klarar 1500 inslag/minut. Vattenstrålemaskiner lämpar sig bara för syntetvävar, och klarar 600 inslag/minut. Efter införseln av inslaget skall tråden dessutom klippas av och slås ihop i väven. 1995 introducerades en prototyp av en vävmaskin som kan hantera fyra öppna skäl samtidigt, vilket förväntas öka vävhastigheten med 2-4 gånger. Principen bygger på att varpen förs över en slags rotor som öppnar skälen samtidigt. Meny Källa: Wikipedia

14. Ångmaskinen Viktiga Uppfinningar Ångmaskinen är en motor med vattenånga som arbetsmedium där värmeenergi omvandlas till mekaniskt arbete. Denna definition innefattar således ångturbinen, men i normalt språkbruk avses kolvångmaskinen som beskrivs här. Till skillnad från förbränningsmotorn arbetar ångmaskiner (i likhet med stirlingmotorn) med yttre förbränning. Ångmaskinen drivs med vattenånga producerad i en ångpanna som värms upp via förbränning av bränsle i en under, bredvid eller inuti pannan anordnad eldstad. Kolvångmaskiner är i dag i drift endast av kulturhistoriska skäl, exempelvis i ångbåtar, och pannorna eldast då oftast olja, kol eller ved. Hos ånglok och lokomobiler utgör maskin (cylinder, kolv och vevstake) och panna en sammanbyggd enhet, men i tekniskt hänseende skiljer man ändå på panna (som producerar ånga) och maskin. Meny Källa: Wikipedia

15. Spinning Jenny var en spinnmaskin som uppfanns av James Hargreaves 1764. Till en början kunde åtta trådar spinnas, men så småningom utvecklades maskinen att kunna spinna 100 trådar samtidigt. Namnet Spinning Jenny kommer från ordet "spinster" som betyder ungmö eller fröken eftersom det oftast var de unga flickorna som fick sitta och spinna trådar. Namnet Jenny sägs komma från uppfinnaren James Hargreaves dotter, men kan också vara en förvrängning av engine. Utvecklingen av maskinen ledde till protester och handgripligheter från handspinnare som ansåg att deras framtid var hotad. Vissa spinnare stormade James hus och förstörde Spinning Jenny, men han flyttade bara till en annan stad och 20 år senare fanns "Jenny" i 20 000 förbättrade exemplar. Spinning Jenny Viktiga Uppfinningar Viktiga Uppfinningar Meny

16. Ånglok är ett lokomotiv för järnväg eller spårväg med en ångmaskin som motor. Ångloket var den första användbara loktypen men används inte längre kommersiellt i industriländer. I vissa utvecklingsländer finns ånglok i drift, och dessutom finns de vid museijärnvägar för passagerartrafik eller godstransport. I Storbritannien finns fortfarande Flying Scotsman kvar i drift och i Sverige tuffar de gamla ångloken fortfarande på olika museibanor och järnvägsmuséer. I Tyskland anordnas "Plandampf" där vissa ordinarie tåg ersätts med ångloksdragna tåg. Ångloket Källa: Wikipedia Viktiga Uppfinningar Meny

17. Meny Viktiga Personer Viktiga Uppfinningar Agrara revolutionen Råmaterial Urbaniseringen Industriella revolutionen i Sverige "The Black Country" Länkar