Industriella Revolutionen

1. Industriella Revolutionen Gabriel Söderberg, gabriel.soderberg@ekhist.uu.se

2. Föreläsningen • Industriella revolutionens betydelse • Utvecklingstrender som kan hjälpa oss förstå industriella revolutionen • Diskutera industriella revolutionen kritiskt i förhållande till vår egen tid

3. Industriella Revolutionen – en presentation • Dateras till 1760-1830 • Börjar i England, senare i andra länder, Sverige från ca 1850

4. Två revolutioner • Den neolitiska revolutionen, övergången från jägare-samlare-samhälle till jordbrukssamhälle. • Den industriella revolutionen, övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.

5. Varför lägga särskild vikt vid dessa? • Dessa innebär genomgripande förändringar av sättet det mänskliga livet gestaltar sig: - arbetsorganisationen - förhållandet till naturen och tekniken - samhällsorganisationen - kulturellt - ”storleksmässigt”

6. Tiden mellan knappast statisk: • Civilisationers uppgång och fall • Fluktuationer av befolkningstillväxt och epidemier, krig, svält etc. • Många betydande tekniska innovationer: skriftspråket, hjulet, järnet etc.

7. Industriella revolutionen inför nya förhållanden

8. Världens befolkning

9. Ekonomisk tillväxt

10. Växthusgaser

11. Kärnan av industriella revolutionen: • Ersättande av mänsklig arbetskraft med maskiner • Ersättandet av organisk energi med fossil • Användandet av nya och större kvantiteter råvaror

12.  Nytt livsmönster • Ökad specialisering, från mångsysslande till specifik yrkesspecialist • Skiljelinje mellan arbete och hem • Lönearbete/inköp av förnödenheter och konsumtionsartiklar • Kulturell förändring

13. Orsaker? ”So the Industrial Revolution was the onlysignificant event that happened in all world economic history. And you have no explanation for the Industrial Revolution? What kind of theory is this?” – IradKimhi

15. Kanske bäst att istället för orsaker tala om konvergerande trender • Trender kan driva sig själva genom feedback • Trender kan samverka och skapa synergi-effekt

16. 6 trender • Befolkning • Jordbruksteknik • Kommersialisering • Tillverkningsteknik • Vetenskap • Energi

17. 1. Befolkning • Växte snabbt i stora delar av Europa • Innebär större marknad och större arbetskraft

18. 2. Jordbruksteknik • ”Agromani” • Nya åkerbruksmetoder: hästar, märgelgödsling, foderväxter  mindre träda • Avel (utan ärftlighetslära) • Inhägnads- och skiftesrörelserna

19. 3. Kommersialisering • Städernas hantverk reglerade (skrån) • Köpmän – Landsbygd – Hemmet • Feedback: mer pengar att tjäna  incitament att göra förändringar i syfte att öka produktionen

20. 4. Tillverkningsteknik • Lång mekanisk tradition: ex. kvarnar, vattenhjul som användes i produktion, tryckpressen etc • ”flygande skytteln” fördubblar vävarens produktivitet  flaskhals  Spinning Jenny • Senare: vattenhjulsdrivna maskiner följt av ångmaskinsdrivna

21. 5. Vetenskap • Historisk klyvning mellan filosofi och teknik • Ökad sammanlänkning • Francis Bacon (1561-1626), ”Kunskap är makt” • Royal Society grundat 1660

22. 6. Energi • Tidigare: muskelkraft, ved, vind, vatten • Övergång till kol genom en lång serie innovationer: • Stenkol i järnframställning • Effektivare ångmaskiner: pumpmekanismer i gruvor, bort från vattenhjul

23. Revolutionens baksida • Nya siffror: 15% av arbetskraften i början av 1800-talet barn, närmare 1 miljon, i industrin • Innovationer inom bomullsindustrin  ökad slavhandel • Behov av råvaror  imperialistisk politik • Långsiktiga miljöproblem

24. Nutida trender? • Post-industrialism, nuvarande kris uttryck för industrialismens död? • Miljöproblem, resursbrist? • Informationsteknik  äganderätt? • Vetenskapens fortsättning  nya branscher?