Franska revolutionen

Franska revolutionen en sammanfattning

Orsakerna till revolutionen

1. Finanskris • Det var slut på pengar i statskassan. • Hovet kostsamt och överdådigt. • Landet var skuldsatt. • Alla krig var kostbara; Nordamerikanska frihetskriget och Sjuårskriget t.ex. • Högre skatter begärdes in eftersom det var slut i statskassan.

2. Frankrike var orättvist styrt. • Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Envälde. Detta fungerade under den starke kungen Ludvig XIV, men hans efterträdare var svagare och lättare att motarbeta. • Kungarna kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort så på 175 år!

3. Ståndssamhället: Adel, Präster och Tredje ståndet • Invånarna indelade i 3 stånd. • I ståndsriksdagen hade adeln 300 representanter, prästerna 300 representanter och tredje ståndet hade 600 representanter (men vid omröstningar fick varje stånd endast 1 röst vilket betydde att adeln och kyrkan kunde köra över Tredje ståndet). • Tredje ståndet, som var fattigast och som representerade 98% av frankrikes befolkning, hade alltså nästan ingen makt alls. I det tredje ståndet fanns dock allt från rika bankirer och advokater till fattiga bönder och arbetare. En allt större grupp inom Tredje ståndet hade därför blivit ganska rika. De krävde nu också politisk makt!

Karikatyr över förhållandena i det förrevolutionära Frankrike, där präster och adel bärs upp av det tredje ståndet

4. Adelns privilegier • Adeln betalade ingen skatt, de var skattebefriade. • De fick driva in skatt från tredje ståndet. • Adeln hade stor makt i de lokala råden och domstolarna (de kunde i praktiken strunta i kungen och bestämma själva över stora delar av landet). • Rätt att jaga på allas mark. • Rätt att ta ut avgifter på kvarnar, bagarbodar och vinpressar från bönderna. Adeln stoppade alla försök till förändringar!

5. De nya idéerna • Idéer om frihet, jämlikhet och broderskap. • Att alla är lika mycket värda och har rätt att vara med och bestämma. • Samhällsbygge grundat på vetenskap.

Upplysningstidens filosofer: Voltaire - Kloka förnuftiga människor bör styra • Gärna enväldiga kungar om de är dugliga • Mot demokrati: ”folket dumt och barbariskt” • För yttrandefrihet: ”jag avskyr dina åsikter men är beredd att dö för din rätt att framföra dem”

Upplysningstidens filosofer: Montesquieu • Maktfördelning, med kung och parlament och en domstol som vakar så ingen tar makten över den andre.

Upplysningstidens filosofer: Rousseau • Alla människor skall känna sig tillhöra samhället. • Styr en kung mot folkets vilja har folket rätt att avsätta kungen. • Människan bör återvända till det enkla och naturliga sättet att leva.

6. Den amerikanska revolutionen • Flera fransmän med och stred på amerikanarnas sida mot England. Man såg att det var möjligt att genomföra revolter. • Visat att kamp lönar sig. • Blev ett föredöme. • Visade att upplysningens idéer faktiskt kunde användas i praktiken, inte bara i teorin.

7. Hungersnöd • Jordbruket drevs småskaligt och ineffektivt. • Missväxt, ledde till plundring och upplopp runt om i Frankrike av hungrande arbetslösa.

Oron och nöden i landet gör att kungen i ett desperat försök att återta kontrollen, kallar in ståndsriksdagen i maj 1789 på slottet i Versaille. • Det blir dock inte som kungen tänkt sig. Tredje ståndet kräver reform, 1 man=1 röst. Kungen vägrar gå med på detta. • Tredje ståndet ger sig inte utan kräver nu att ensamma få räknas som Frankrikes parlament, som man döper till nationalförsamlingen. • Kungen försöker stänga Tredje ståndets möteslokal, men ledamöterna samlas då istället i en slags tennislokal, Bollhuset. Där svär dom en ed om att inte ge upp förrän de gett landet en ny styrelse. • Adeln och kyrkan ansluter sig till Nationalförsamlingen och går med på tredje ståndets krav. Eden i bollhuset

Stormningen av Bastiljen • I Paris spreds nu rykten om att kungen planerade en kupp för att stoppa Nationalförsamlingen. • Man var rädd att det fanns militärer inne på borgen och fängelset Bastiljen som skulle sättas in mot folkmassorna. • Folket bröt sig in i Bastiljen i hopp om att hitta vapen och befria politiska fångar. Borgen visade sig inte innehålla varken särskilt många soldater eller några politiska fångar. Men nu hade revolutionen startat! • Stormningen skedde den 14 juli 1789. Detta datum är fortfarande Frankrikes nationaldag.

Nationalförsamlingen skriver ”Deklarationen om de mänskliga rättigheterna” där det står att alla är jämlika från födseln och att alla ska ha politisk frihet, yttrandefrihet och tryckfrihet. • Adeln ger upp sina privilegier. Alla ska betala skatt! • Ståndssamhället avskaffas. • Revolutionen sprids ut på landsbygden. Jublande bönder river sönder och bränner skattelängder och kontrakt som tvingat dem att betala avgifter till adliga godsherrar. Slott plundras och bränns. Adelsmän runt om i Frankrike, flyr landet i skräck.

De nya idéer som kom IN: • Vetenskap, dvs. att man baserade sina kunskaper • på erfarenhet (empiri). • Människan skall använda sitt förnuft; • tänka själv och ifrågasätta det som alla säger är sant. • Jämlikhet och rättvisa i samhället! • De gamla idéer som åkte UT: • En uppfattning om hur världen är som bygger på vad som står i Bibeln. • Ett sätt att organisera samhället som bestäms av Gud, och att förändringar endast kan ske om Gud griper in. • Censur, dvs. att man inte fick skriva vad man ville.

Medelklassen stärker sin makt I nationalförsamlingen kom nu de flesta ledamöterna från medelklassen. Det var bl.a. advokater, handelsmän och författare. De fick allt mer makt. Men ute på Paris gator och på landsbygden härskade nu andra grupper från det Tredje ståndet, hantverkare, bönder och fattiga. Dem kunde ingen styra nu!

Kungen, Ludvig XVI, har nu egentligen ingen makt. Hans enda uppgift är att sätta sitt namn på alla nya lagar. • Kungen vägrar dock fortfarande att skriva under en del av de nya lagarna. • Ryktet att kungen kritiserar revolutionen sprider sig till Paris. • Eftersom det nu finns tryckfrihet så kom det mycket mer böcker och tidningar. • Olympe de Gouges skrev t.ex. ”Deklarationen om kvinnans rättigheter”, då hon tyckte att det var dåligt att de mänskliga rättigheterna inte gällde kvinnor. • Några kvinnor i Paris startar en demonstration mot bristen på mjöl. Det hela utvecklas snart till en protestmarsch till kungens slott i Versaille.

Fler och fler människor ansluter till protesttåget. Folket kräver bröd, priserna har stigit i höjden. • I Oktober 1789, samlas så 20 000 människor utanför slottet för att kräva att kungen gör något åt matbristen. • Tränger in i slottet i Versailles. Kungen lovar följa med, kungafamiljen förs till Paris som folkets fångar.

Svensken Axel von Fersen fick uppdraget att hjälpa kungafamiljen fly. • Kungaparet stoppas nära gränsen, i Varenne, grips av soldater och förs tillbaka till Paris.

Revolutionens ledare tror att revolutionen kan spridas vidare till övriga Europa. • 1792 förklarar Frankrike krig mot Österrike, Spanien, Nederländerna och Storbritannien. • Usel organisation gör att de måste ge upp. • Efter detta införs allmän värnplikt för alla män mellan 18-25 år.

Hösten 1792 valdes en ny riksdag som kallades för KONVENTET. • De inrättade REPUBLIKEN, vilket betydde att man inte längre hade någon kung. • Revolutionsledarna som hette: Marat, Danton och Robespierre samlade på sig så mycket makt att de kunde göra vad de ville. • De hävdade att i krig och kris krävs det att alla följer ledarna. • De blev väldigt misstänksamma mot alla som inte tyckte samma som dem. Massavrättningar startades. Under tiden som de styrde i Frankrike så dödades 40 000 personer för att de inte tyckte som revolutionsledarna. Skräckväldet

Att halshuggas i giljotinen var det vanligaste dödstraffet. • Den dödsdömdes hals låstes fast och en tung skära av stål släpptes ner från ett par meters höjd. Huvudet föll ner i en korg och visades sedan upp för publiken. • Att beskåda avrättningarna var ett vanligt ”folknöje”. • Eftersom kungen hade försökt fly till sina rika vänner i Österrike, så dömdes han för landsförräderi av konventet. • Kungen halshöggs i Paris 1793. • Giljotinering ansågs vara ett snällare sätt att döda någon. • Vad tycker du? Kungens avrättning

Folkets besvikelse Det franska folket tröttnade dock på att leva i ständig skräck för att bli anklagade för förräderi och få sina huvuden avhuggna. Marat, Danton och Robespierre gick helt enkelt för hårt fram och fick till slut alla tre ”smaka på sin egen medicin”, alla tre blev mördade eller avrättade…

De hårda tagen under skräckväldet var inte riktigt vad det franska folket hade tänkt sig med revolutionen. • Det som revolutionsledarna kallat för det nya samhället bestod av krig, svält och elände. • Lagarna hade ändrats återigen och det var inte längre så att alla fick rösta. Bara män med förmögenhet fick nu rösta. • För de arbetare och hantverkare som slagits i revolutionen var detta förräderi. De förlorade ju den rösträtt som de offrat sig för. • På nytt blev det uppror i Paris!

Då dyker en av generalerna i armén upp och tar över Frankrike med hjälp av sina soldater: Napoleon. • 1804 kröner sig Napoleon till Kejsare i katedralen Notre-Dame. Påven deltar men Napoleon sätter själv kronan på huvudet för att visa att ingen står över honom. • Nästan inga protester hörs. Efter 15 års oro och revolution vill folket nu ha lugn och ro. • Nu var alltså Frankrike återigen ett envälde, • Men många av de förändringar som innebar mer rättvisa för de med minst makt blev kvar. Napoleon inför Code Napoleon, alla skall vara lika inför lagen.

Ett förändrat Frankrike • Drömmen om ett politiskt paradis blev inte verklighet men, • Frankrikes invånare hade i stort fått det bättre • De var för alltid befriade från ”l’ancien regimes” skattesystem och ojämlika samhälle • Revolutionen hade visat att ett lands lagar och styrelse inte var oföränderliga. Ett beslutsamt folk kunde förändra dem. • Förhållandet mellan de styrande och de styrda skulle aldrig mer bli detsamma och ingen av dem skulle glömma det. Världen hade gått in i en ny tid…

Franska revolutionen