470 likes | 1.28k Views
Syfte och innehll. Kursen, Kvalitativt orienterade metod och analys, hr till kursen, Metod och metodologi (5 sp). SyfteAtt studerande fr insikt i olika forskningsansatser inom pedagogik fr att sedan kunna positionsbestmma det egna pro gradu arbetet i pedagogik.InnehllAktuella an
E N D
1. Kvalitativt orienterad metod och analys Gunilla Eklund
Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354
http://www.vasa.abo.fi/users/geklund
2. Syfte och innehåll Kursen, Kvalitativt orienterade metod och analys, hör till kursen, Metod och metodologi (5 sp).
Syfte
Att studerande får insikt i olika forskningsansatser inom pedagogik för att sedan kunna positionsbestämma det egna pro gradu arbetet i pedagogik.
Innehåll
Aktuella ansatser inom pedagogisk forskning:
Aktionsforskning, Etnografi och narrativ forskning, Fenomenologi och fenomenografi, Grundad teori, Hermeneutik och pedagogisk historisk forskning
Datainsamling, analys och tolkning med kvalitativ programvara
Valbara kvalitativa metoder (t ex intervju, enkät, observation, teckning, berättelser)
Innehållet bestäms utgående från studerandes behov
3. Omfattning & prestationskrav
Tidsplanering
v. 45 Introduktion och teori 12 F
Period III-IV Redovisning av metodkapitel
- 45 min./arbete
Prestationskrav
Aktivt deltagande i kursen samt utförande av metodkapitel.
4. Inledning & teori Föreläsningar v. 45
Kvalitativ forskning – en överblick
Forskningsansatser
Forskningsansatser
Tillförlitlighet och trovärdighet
Forskningsetik
Kvalitetskriterier
5. Gradu abstrakt Namn
Årskurs
Kandidatarbetets tema/titel
Pro gradu avhandlingens tema
Kort beskrivning av din planerade pro gradu avhandling
Pro gradu avhandlingens forskningsansats
Pro gradu avhandlingens datainsamlingsmetod
Pro gradu avhandlingens analysmetod
6. Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt
Inledning
Teoretisk bakgrund (Tidigare forskning inom området)
Metod och genomförande
- Syfte och frågeställningar
- Forskningsansats
- Datainsamlingsmetod
- Informanter
- Undersökningens genomförande
- Bearbetning och analys av data
- Tillförlitlighet, trovärdighet, etik
Resultatredovisning
Diskussion / Sammanfattande diskussion
Sammanfattning (utgår vid Sammanfattande diskussion)
Litteratur
Bilagor
7. Kvalitativa metoder
Det centrala i kvalitativa metoder är att man söker finna de kategorier, beskrivningar eller modeller som bäst beskriver något fenomen eller sammanhang i omvärlden.
Att en metod är kvalitativ innebär således att den handlar om hur man ska karakterisera och gestalta något. Man vill beskriva egenskaperna hos något - hur någonting är beskaffat.
8. Kännetecken på kvalitativ metod:
Man beaktar och fokuserar intresset på öppen, mångtydig empiri.
Man utgår från studieobjektens perspektiv, medan kvantitativa studier i högre grad utgår från forskarens idéer om vilka dimensioner och kategorier som skall stå i centrum.
Alvesson och Sköldberg (1994)
9. Kvalitativ metod går på djupet, vilket innebär: Man studerar enbart en eller några få miljöer och dessa studeras som en helhet med alla deras konkreta nyanser.
Man har ett nära och direkt förhållande till det man studerar.
Flexibilitet.
Man söker fånga ’the actor’s point of view’, aktörernas egna verklighetsuppfattningar, motiv och tankesätt.
Forskningsprocessens olika faser flyter in i varandra och blir parallella.
Repstad (1993, 8-13)
10. Kvalitativa metoder - Fördelar och nackdelar Undersökningens profil
Undersökningens uppläggning
Insamling av information
Tolkning av information
Metodtriangulering: - kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder
11. Fyra strategier för att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder Kvalitativa undersökningar kan vara en förberedelse till kvantitativa
Kvalitativa undersökningar blir en uppföljning av den kvantitativa undersökningen.
Kvantitativa och kvalitativa metoder används både under insamlingen och analysen av informationen
Kvalitativ information kvantifieras under analysens gång
12. Kvalitativa eller kvantitativa metoder? Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder - och inga kvantitativa heller för den delen, Pedagogisk forskning i Sverige, 4, 270-292.
Diskussion i små grupper (2-4 studerande)
1. Vad är Åsbergs huvudsakliga poäng i artikeln?
2. Delar ni Åsbergs åsikt?
3. Varför / Varför inte?
Diskussion i hela gruppen
13. En vetenskapsteoretisk grund innefattar antaganden om verkligheten, människan, kunskapen och vetenskapen samt vetenskaplig metod (=Paradigm).
Verklighetssyn
Människosyn
Kunskapssyn
Vetenskapssyn
Metodsyn En vetenskapsteoretisk grund
14. Kvalitativa forskningsansatser Aktionsforskning
Etnografi /Etnometodologi
Fenomenologi
Fenomenografi
Grounded theory (grundad teori)
Hermeneutik
Narrativ forskning
Modern forskning skiljer även mellan Poststrukturalism, Postmodernism, Diskursanalys, Feminism, Genealogi.
15. Fenomenografi Huvudsyftet i ansatsen är att ur ett andra ordningens perspektiv beskriva hur fenomen och företeelser i omvärlden uppfattas av människor.
Det centrala begreppet är uppfattning och med detta avses det grundläggande sätt en person gestaltar en företeelse eller ett objekt i sin omvärld.
Inom fenomenografin urskiljs en VAD-aspekt och en HUR-aspekt av en uppfattning.
16. Fenomenografi: Datainsamling &Val av undersökningspersoner De data som man insamlar kan vara av alla möjliga slag, t.ex. intervjuer, observationer, öppna enkäter, uppsatser och teckningar. Man kan också kombinera olika datainsamlingsmetoder. Inom fenomenografin har man dock i hög grad använt intervjun som metod.
Eftersom man inom fenomenografiska studier vill finna så många olika uppfattningar av ett fenomen som möjligt, strävar man till att välja en heterogen grupp.
17. Fenomenografi: Kvalitativ analys
Att bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck
Att uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna
Att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier
Att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet
18. Fenomenologi Edmund Husserl (1859-1938) - ansatsens grundare.
Syftet är att utröna vad som är ‘essensen’ - det som är omöjligt att tänka ‘bort’ från ett fenomen. Denna ‘essens’ handlar om att nå fram till ‘sakerna själva’.
Man sätter ‘allt det som normalt binder oss vid vardagligt deltagande’ inom parentes (bracketing) för att världen då skall visa sig för oss som den verkligen är.
Det fenomenologiska arbetssättet – Den fenomenologiska trappan
19. Hermeneutik Forskningens syfte
Förståelse av mänskligt vara
Forskningsobjekt
Människors upplevelser och erfarenheter förmedlade genom språk och livsyttringar; oftast företrätt inom kultur- och humanvetenskap
Forskarens förhållningssätt
Inlevelse, värdering och subjektivitet; forskaren står i en inre relation till forskningsobjektet, forskaren är en del av samma verklighet som studeras
Metodologi
Förståelse, tolkning
20. Aktionsforskning Kurt Lewin - aktionsforskningens grundare på 1940-talet i USA
Aktionsforskning är en social aktivitet inom vilken man strävar efter förändring genom samarbete, reflektion och deltagande.
Två väsentliga mål med aktionsforskning är att förbättra och engagera:
Förbättring av en praktisk verksamhet
Förbättring av deltagarnas förståelse av en praktisk verksamhet
Förbättring av situationen inom vilken praktiken äger rum.
21. Aktionsforskning Typiskt för aktionsforskning är en självreflekterande spiral som består av cykler av planering (planning), verksamhet (acting), observation (observing) och reflektion (reflecting).
Aktionsforskning är forskning i den egna praktiken - det är endast praktikern själv eller en grupp av praktiker som kan genomföra aktionsforskning.
Kritik: Hur kan man som forskare förhålla sig objektivt till den egna praktiken?
22. Grounded theory The theory can be characterized as a qualitative research method using a systematic set of procedures to develop an inductively derived grounded theory about a specific phenomenon.
Kodning av data
Förhållandet mellan data och teori
Att utveckla teoretisk känslighet
Att handskas med idéer eller hur man skall förhålla sig
till tidigare forskning
Att samla på teoretiska pusselbitar
Från data till teori
23. Grounded theory Två olika typer av kodning
Öppen kodning
Selektiv kodning
Två grundläggande koder
Substantiva koder
Teoretiska koder
24. Narrativ forskning - fyra innebörder En forskningsansats som baseras på en konstruktivistisk kunskapssyn där kunskap betraktas som personlig, lokal och subjektiv.
Forskaren utgår från ett forskningsmaterial av narrativ karaktär, berättelser i skriftlig eller muntlig form.
Metodologiska aspekter: Det redskap för analys av forskningsmaterial eller den framställning forskaren gör på basen av forskningsmaterialet.
Ett praktiskt verktyg för att inte bara beskriva olika aspekter av världen, utan också att förändra den.
25. Narrativ forskning Narrativ analys eller analys av narrativer
Karaktäristiskt för rapporteringen av narrativ forskning är sammanflätningen av teori och empiri
Den narrativa forskningsprocessen
Forskarens vistelse i fält (fältupplevelse)
Insamlandet av data som representerar fältupplevelsen (fälttexter)
Skapandet av en text som utgående från de två tidigare nämnda riktar sig till en publik av t.ex. andra forskare eller beslutsfattare.
26. Diskussionsuppgift Diskussionsfrågor i grupp 1
Vad karakteriserar forskningsansatsen?
Varför har skribenten valt denna ansats?
Hur ser kopplingen ut mellan ansatsen och avhandlingen?
Diskussionsfrågor i grupp 2
Redovisning av forskningsansatsen för de andra i gruppen
Vad karakteriserar forskningsansatsen?
Varför har skribenten valt denna ansats?
Hur ser kopplingen ut mellan ansatsen och avhandlingen?
27. Syfte
Forskningsansats
Datainsamlingsmetod
Analysmetod
28. Datainsamlingsmetoder Intervju
Enkät (med öppna frågor)
Observation
Teckning
Befintliga data / källanalys
Uppsats
Dagbok. Befintliga data /källanalys
29. Olika metoder att samla information DIREKT
Spontana Deltagande Planerad Test
iakttagelser observation observation
LÅGSTRUKTURERAD HÖGSTRUKTURERAD
Rollspel Planerad
intervju
Fri intervju Enkät med Enkät med fasta
öppna svar svarsalternativ
INDIREKT
30. Olika analysmetoder Meningskoncentrering
Meningskategorisering
Narrativ strukturering
Meningstolkning
Att skapa mening genom ad hoc-metoder
31. Tillförlitlighet och trovärdighet Reliabilitet är ett mått på hur tillförlitlig en mätning är. Tillförlitlighetsaspekten berör hur väl instrumentet mäter det som det mäter, oberoende av vad det mäter.
Validiteten i kvantitativa studier avser hur väl man lyckats mäta eller observera det man haft för avsikt att mäta och gäller mätningens giltighet. Validitetsfrågan handlar om hur säkert forskaren lyckats karakterisera sitt problem i form av mätinstrumentet och att det inte mäter något närliggande fenomen.
32. I kvalitetssäkringen söker man svarpå frågor som till exempel: Är det rimligt att lägga upp forskningen på detta sätt?
Hur har jag avgränsat mitt problem?
Får jag svar på mina forskningsfrågor?
Kommer jag att erhålla trovärdiga resultat?
Är jag objektiv?
Finns det ovidkommande variabler?
Är undersökningen tillräckligt omfattande?
Kan jag mäta detta på något annat sätt? Har jag varit tillräckligt noggrann i mätningen?
Vad innebär det att jag mäter på detta sätt, har denna forskningsansats och denna analysmetod?
Hur kan jag veta att resultaten är att lita på?
Har jag varit tillräckligt noggrann i tolkningarna?
Har jag redovisat mina resultat på ett, enligt god vetenskaplig praxis, överskådligt och sanningsenligt sätt?
33. Tillförlitlighet/Reliabiliteti kvalitativa studier Extern reliabilitet
Frågan om andra forskare skulle kunna upptäcka samma fenomen eller generera identiska strukturer i samma eller liknande sammanhang, som den aktuella studien.
Intern reliabilitet
I vilken utsträckning andra forskare skulle sammankoppla det analyserade empiriska materialet med de begreppsbeskrivningar som genererats av forskaren.
(LeCompte & Goetz, 1982)
34. Trovärdighet/Validiteti kvalitativa studier Extern validitet
I vilken utsträckning resultaten från den aktuella studien kan generaliseras till andra motsvarande situationer.
Intern validitet
Frågan om undersökningens resultat verkligen representerar den verklighet den har sitt ursprung i.
(LeCompte & Goetz, 1982)
36. Diskussionsuppgift Vilken metod kommer du att använda i din pro gradu avhandling!
Vilka frågor vill du ställa till respondenterna?
Hur kommer du att analysera materialet?
Hur förstår du begreppen validitet och reliabilitet i relation till din egen pro gradu avhandling?
37. Medbedömarkoefficient
Interjudge reliability:
number of identical categorizations _________________________________
total number of categorizations
38. Teckning som metod –uträkning av reliabilitetskoefficient
Vilket är resultatet av medbedömarens analys? (ange antal + %)
Hur gjorde forskarna med resultatet? (t.ex. när det fanns skillnader?)
Hur motiverar forskarna sitt tillvägagångssätt med medbedömarresultatet?
39. Teckning som metod –uträkning av reliabilitetskoefficient Ahonen, M. & Björklund, A. (1995). Barns tankar om skolan – en empirisk undersökning bland förskolebarn.
64/ 65 = 98%
Herala, A-C. & Snickars, L. (1998). Elevers syn på huslig ekonomi. En fenomenografisk studie om uppfattningar av läroämnet huslig ekonomi bland elever i årskurs 6.
25/26 = 96%
Juslin, L. & Madsén, A. (1993). Barn och ungdomar beskriver år 2050 – en studie baserad på fjärde-, sjätte- och niondeklassisters teckningar.
261/312 = 83%
Leinonen, S.(2008). ”När man blir osams är det ondska som kommer fram!” En tolkning nav fjärdeklassares syn på ondska baserad på teckningar. Vasa.
76/80 = 95%
40. Teckning som metod –uträkning av reliabilitetskoefficient Portin, I. (1995). Hur uppfattas Gud? En empirisk undersökning om andra- och sjätteklassisters gudsuppfattning och gudsupplevelse.
96/99 = 97%
Sjöblom-Lehtinen, M. & Troberg, H. (2006). Elevers uppfattningar av inlärning. En fenomenografisk studie av elevers uppfattningar av vad de lärt sig i årskurs ett.
208/212= 98%
Skog, S (2009). Elevers syn på mobbning – en empirisk studie av andra och sjätteklassares uppfattningar av mobbning.
171/178= 96% 158/162=98%
Strömsholm, E-M (2008). Barns tankar om vänskap. En studie om barns uppfattningar av vänskap bland elever i årskurs 2 och 6.
70/70 = 100 % 63/84=75%
Wulff, P. (1993). Barns tankar kring döden. En kvalitativ och komparativ studie av tredjeklassisters och sjätteklassisters tankar baserad på teckningar. Vasa.
326/362 = 90%
41. Vetenskapsetiska policydokument European Science Foundation (ESF, 2000). Good scientific practice in research and scholarship. Tillgänglig:
http://www.esf.org/nc/publications/corporate-publications/print.html?tx_ccdamdl_pi1%5Bpointer%5D=1&cHash=dc7f358505
Forskningsetiska delegationen (2002). God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den. Tillgänglig:
http://www.tenk.fi/SVE/Aktuellt/Forskningsetik_2006.ppt#262,3,FORSKNINGSETISKA DELEGATIONEN (TENK)
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig:
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf
42. Etiska regler Forskningskrav - forskning måste bedrivas om väsentliga frågor.
Individskyddskravet - inför varje undersökning måste man överväga om kunskapstillskottet är tillräckligt stort för att kompensera de eventuella risker eller negativa konsekvenser forskningen kan få för de medverkande. Individskyddet kan konkretiseras i fyra allmänna krav:
- informationskravet
- samtyckeskravet
- konfidentialitetskravet
-nyttjandekravet
43. Etiska frågor på de sju forskningsstadierna Etiska riktlinjer som genomsyrar alla forskningsstadier
Informerat samtycke (jfr Informationskrav o Samtyckeskrav)
Konfidentialitet (jfr Konfidentialitetskrav)
Konsekvenser (jfr Nyttjandekrav)
De sju forskningsstadierna
Tematisering
Planering
Intervjusituation
Utskrift
Analys
Verifiering
Rapportering (Kvale)
44. Forskaren - tre etiska aspekter Forskningsprojektet ger kunskap som är värd att veta och som är kontrollerad och verifierad.
Forskaren intar olika roller i relation till sina undersökningspersoner.
Forskarens oberoende kan hotas både uppifrån och nerifrån.
45. Forskningsetik- Diskussionsuppgift Diskutera de grundläggande forskningsetiska kraven i relation till din egen pro gradu avhandling:
Forskningskrav
Individskyddskrav
- informationskrav
- samtyckeskrav
- konfidentialitetskrav
- nyttjandekrav
46. Kvalitetskriterier i kvalitativa studier Kvaliteter hos framställningarna i sin helhet
- Perspektivmedvetenhet
- Intern logik
- Etiskt värde
Kvaliteter hos resultaten
- Innebördsrikedom
- Struktur
- Teoritillskott
Validitetskriterier
- Diskurskriteriet
- Heuristiskt värde
- Empirisk förankring
- Konsistens
- Det pragmatiska kriteriet Larsson (2005)
47. Avhandlingens bedömning
Avhandlingens relevans och bakgrund
Kännedom om tidigare forskning och teorier
Problemgestaltning och val av metod
Metodiskt genomförande
Bearbetning och presentation av resultaten
Tolkning, slutsatser och diskussion
Formella aspekter och språkdräkt
Info: https://www.abo.fi/personal/pf_info_larare
48. Vitsord Improbatur approbatur 1.5
Lubenter approbatur 2-
Non sine laude approbatur 2
Cum laude approbatur 2+
Magna cum laude approbatur 2.5
Eximia cum laude approbatur 3-
Laudatur 3