E N D
1. Kvalitativt orienterade metoder Gunilla Eklund
Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354
http://www.vasa.abo.fi/users/geklund
3. Litteratur & omfattning Litteratur
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder.
Starrin, B. & Svensson, P-G (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori.
Starrin, B. & Svensson, P-G (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik.
Omfattning
2 sp. 2 F introduktion & 10 A (5 x 2 A)
Aktivt deltagande i kursen samt utförandet av kursuppgifter individuellt eller i smågrupper.
4. Kursens teman och innehåll Kvalitativa metoder – en introduktion
Forskningsansatser
Datainsamlingsmetoder
Analysmetoder
5. Kursuppgifter
Kursuppgift 1 : Kvalitativa / kvantitativa studier
Kursuppgift 2 Forskningsansatser
Kursuppgift 3: Datainsamlingsmetoder
Kursuppgift 4: Analysmetoder
6. Deadline
Deadline I : 12 december 2008
Deadline II: 30 januari 2009
7. Vad vill jag veta mera om? Sätt er i grupper och diskutera:
Vad känner ni er osäkra på inom kvalitativa metoder?
Vad vill ni att vi skall behandla och diskutera under kursen?
Skriv ner era tankar på ett papper och lämna det sedan till mig (anonymt om ni vill).
Under kursen gång kommer jag att gå igenom det som ni vill veta mera om.
8. Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt
Inledning
Teoretisk bakgrund (Tidigare forskning inom området)
Metod och genomförande
- Syfte och frågeställningar
- Forskningsansats
- Datainsamlingsmetod
- Informanter
- Undersökningens genomförande
- Bearbetning och analys av data
- Tillförlitlighet, trovärdighet, etik
Resultatredovisning
Diskussion / Sammanfattande diskussion
Sammanfattning (utgår vid Sammanfattande diskussion)
Litteratur
Bilagor
9. Kvalitativa metoder
Det centrala i kvalitativa metoder är att man söker finna de kategorier, beskrivningar eller modeller som bäst beskriver något fenomen eller sammanhang i omvärlden.
Att en metod är kvalitativ innebär således att den handlar om hur man ska karakterisera och gestalta något. Man vill beskriva egenskaperna hos något - hur någonting är beskaffat.
10. Kännetecken på kvalitativ metod:
Man beaktar och fokuserar intresset på öppen, mångtydig empiri.
Man utgår från studieobjektens perspektiv, medan kvantitativa studier i högre grad utgår från forskarens idéer om vilka dimensioner och kategorier som skall stå i centrum.
Alvesson och Sköldberg (1994)
11. Kvalitativ metod går på djupet, vilket innebär: Man studerar enbart en eller några få miljöer och dessa studeras som en helhet med alla deras konkreta nyanser.
Man har ett nära och direkt förhållande till det man studerar.
Flexibilitet.
Man söker fånga ’the actor’s point of view’, aktörernas egna verklighetsuppfattningar, motiv och tankesätt.
Forskningsprocessens olika faser flyter in i varandra och blir parallella.
Repstad (1993, 8-13)
12. Kvalitativa metoder - Fördelar och nackdelar Undersökningens profil
Undersökningens uppläggning
Insamling av information
Tolkning av information
Metodtriangulering: - kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder
13. Fyra strategier för att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder Kvalitativa undersökningar kan vara en förberedelse till kvantitativa
Kvalitativa undersökningar blir en uppföljning av den kvantitativa undersökningen.
Kvantitativa och kvalitativa metoder används både under insamlingen och analysen av informationen
Kvalitativ information kvantifieras under analysens gång
14. Kursuppgift 1:Kvalitativa eller kvantitativa studier? Läs abstraktet du fått dig tilldelat. Besvara följande frågor:
Vilka är avhandlingens syfte och frågeställningar?
Är undersökningen kvantitativ eller kvalitativ eller en kombination av båda?
Varför kan undersökningen klassificeras som kvalitativ och/eller kvantitativ?
Dokumentera skriftligen dina svar.
15. Problemområde, syfte, frågeställningar
Problem
Varje kandidatarbete skall utgå från ett problem. Som problem för mitt arbete utgår jag från:
-Hur uppfattar lärare skolk i konstskolan?
Syfte
I inledningen omskriver jag detta problem till en mening med ett syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare uppfattar studerandes skolk i konstskolan.
Problemställningar / Frågeställningar
För att få svar på mitt problem måste jag ha flera frågor. Jag uppdelar mitt problem i flera problemställningar:
- Hur upplever lärare studerandes skolk?
- Vilka åtgärder vidtar lärarna mot skolk?
16. Tillförlitliga källor
* Böcker
* Doktorsavhandlingar
* Rapporter
* Vetenskapliga tidskrifter
Använd information från Internet men var försiktig!
17. Källkritik Fem ingredienser för att bedöma en källas vetenskaplighet. Författaren:
redovisar eller hänvisar till egen välgjord forskning
strävar till en saklig, vetenskaplig framställning
använder källhänvisningar i texten eller noter
har tillfogat en litteraturförteckning
är forskare vid ett universitet el. motsvarande institution
18. En vetenskapsteoretisk grund innefattar antaganden om verkligheten, människan, kunskapen och vetenskapen samt vetenskaplig metod (=Paradigm).
Verklighetssyn
Människosyn
Kunskapssyn
Vetenskapssyn
Metodsyn En vetenskapsteoretisk grund
19. Kvalitativa forskningsansatser Aktionsforskning
Etnografi /Etnometodologi
Fenomenologi
Fenomenografi
Grounded theory (grundad teori)
Hermeneutik
Narrativ forskning
Modern forskning skiljer även mellan Poststrukturalism, Postmodernism, Diskursanalys, Feminism, Genealogi.
20. Kursuppgift 2:Kvalitativa forskningsansatser Vilket är avhandlingens syfte?
Vilken forskningsansats ligger till grund för avhandlingen?
Var beskriver skribenten den valda forskningsansatsen?
Vad innebär forskningsansatsen?
Hur jobbar man inom ansatsen?
Varför har denna forskningsansats valts som grund för avhandlingen?
21. Litteratur Aktionsforskning
Suojanen, U. (1992). Toimintatutkimus koulutuksen ja ammatillisen kehittymisen välineenä.
Grounded theory
Hartman, J. (2001). Grundad teori. Teorigenerering på empirisk grund.
Starrin, B., Larsson, G., Dahlgren, L. & Styrborn, S. (1991). Från upptäckt till presentation.
Fenomenografi & Fenomenologi
Bjurwill, C. (1995). Fenomenologi.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi.
Uljens, M. (1988). Fenomenografi-forskning om uppfattningar.
Hermeneutik
Ödman, P-J., (1979). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik.
Narrativ forskning
Johansson, A. (2004). Narrativ teori och metod – att analysera berättelser.
Scott, C. (red.) ( 2004). Berättelsens praktik och teori - narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv
22. Fenomenografi Huvudsyftet i ansatsen är att ur ett andra ordningens perspektiv beskriva hur fenomen och företeelser i omvärlden uppfattas av människor.
Det centrala begreppet är uppfattning och med detta avses det grundläggande sätt en person gestaltar en företeelse eller ett objekt i sin omvärld.
Inom fenomenografin urskiljs en VAD-aspekt och en HUR-aspekt av en uppfattning.
23. Fenomenografi: Datainsamling &Val av undersökningspersoner De data som man insamlar kan vara av alla möjliga slag, t.ex. intervjuer, observationer, öppna enkäter, uppsatser och teckningar. Man kan också kombinera olika datainsamlingsmetoder. Inom fenomenografin har man dock i hög grad använt intervjun som metod.
Eftersom man inom fenomenografiska studier vill finna så många olika uppfattningar av ett fenomen som möjligt, strävar man till att välja en heterogen grupp.
24. Fenomenografi: Kvalitativ analys
Att bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck
Att uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna
Att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier
Att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet
25. Fenomenologi Edmund Husserl (1859-1938) - ansatsens grundare.
Syftet är att utröna vad som är ‘essensen’ - det som är omöjligt att tänka ‘bort’ från ett fenomen. Denna ‘essens’ handlar om att nå fram till ‘sakerna själva’.
Man sätter ‘allt det som normalt binder oss vid vardagligt deltagande’ inom parentes (bracketing) för att världen då skall visa sig för oss som den verkligen är.
Det fenomenologiska arbetssättet – Den fenomenologiska trappan
26. Hermeneutik Forskningens syfte
Förståelse av mänskligt vara
Forskningsobjekt
Människors upplevelser och erfarenheter förmedlade genom språk och livsyttringar; oftast företrätt inom kultur- och humanvetenskap
Forskarens förhållningssätt
Inlevelse, värdering och subjektivitet; forskaren står i en inre relation till forskningsobjektet, forskaren är en del av samma verklighet som studeras
Metodologi
Förståelse, tolkning
27. Aktionsforskning Kurt Lewin - aktionsforskningens grundare på 1940-talet i USA
Aktionsforskning är en social aktivitet inom vilken man strävar efter förändring genom samarbete, reflektion och deltagande.
Två väsentliga mål med aktionsforskning är att förbättra och engagera:
Förbättring av en praktisk verksamhet
Förbättring av deltagarnas förståelse av en praktisk verksamhet
Förbättring av situationen inom vilken praktiken äger rum.
28. Aktionsforskning Typiskt för aktionsforskning är en självreflekterande spiral som består av cykler av planering (planning), verksamhet (acting), observation (observing) och reflektion (reflecting).
Aktionsforskning är forskning i den egna praktiken - det är endast praktikern själv eller en grupp av praktiker som kan genomföra aktionsforskning.
Kritik: Hur kan man som forskare förhålla sig objektivt till den egna praktiken?
29. Grounded theory The theory can be characterized as a qualitative research method using a systematic set of procedures to develop an inductively derived grounded theory about a specific phenomenon.
Kodning av data
Förhållandet mellan data och teori
Att utveckla teoretisk känslighet
Att handskas med idéer eller hur man skall förhålla sig
till tidigare forskning
Att samla på teoretiska pusselbitar
Från data till teori
30. Grounded theory Två olika typer av kodning
Öppen kodning
Selektiv kodning
Två grundläggande koder
Substantiva koder
Teoretiska koder
31. Narrativ forskning - fyra innebörder En forskningsansats som baseras på en konstruktivistisk kunskapssyn där kunskap betraktas som personlig, lokal och subjektiv.
Forskaren utgår från ett forskningsmaterial av narrativ karaktär, berättelser i skriftlig eller muntlig form.
Metodologiska aspekter: Det redskap för analys av forskningsmaterial eller den framställning forskaren gör på basen av forskningsmaterialet.
Ett praktiskt verktyg för att inte bara beskriva olika aspekter av världen, utan också att förändra den.
32. Narrativ forskning Narrativ analys eller analys av narrativer
Karaktäristiskt för rapporteringen av narrativ forskning är sammanflätningen av teori och empiri
Den narrativa forskningsprocessen
Forskarens vistelse i fält (fältupplevelse)
Insamlandet av data som representerar fältupplevelsen (fälttexter)
Skapandet av en text som utgående från de två tidigare nämnda riktar sig till en publik av t.ex. andra forskare eller beslutsfattare.
33. Disposition Abstrakt
Inledning
Teoretisk bakgrund (Tidigare forskning inom området)
Metod och genomförande
- Syfte och frågeställningar
- Forskningsansats
- Datainsamlingsmetod
- Informanter
- Undersökningens genomförande
- Bearbetning och analys av data
- Reliabilitet, validitet, etik
Resultatredovisning
Diskussion / Sammanfattande diskussion
Sammanfattning (utgår vid Sammanfattande diskussion)
Litteratur
Bilagor
34. Syfte
Forskningsansats
Datainsamlingsmetod
Analysmetod
35. Datainsamlingsmetoder Intervju
Enkät (med öppna frågor)
Observation
Teckning
Befintliga data / källanalys
Uppsats
Dagbok. Befintliga data /källanalys
36. Olika metoder att samla information DIREKT
Spontana Deltagande Planerad Test
iakttagelser observation observation
LÅGSTRUKTURERAD HÖGSTRUKTURERAD
Rollspel Planerad
intervju
Fri intervju Enkät med Enkät med fasta
öppna svar svarsalternativ
INDIREKT
37. Kursuppgift 3Datainsamlingsmetoder Läs en vetenskaplig artikel och analysera följande frågor:
- Vilka är studiens syfte och frågeställningar?
- Vilken datainsamlingsmetod har valts?
- Vad innebär datainsamlingsmetoden?
- Hur går man tillväga när man forskar med metoden?
- Vilka för- och nackdelar finns med metoden?
Dokumentera skriftligen dina svar.
38. Källkritik Fem ingredienser för att bedöma en källas vetenskaplighet.
Författaren:
redovisar eller hänvisar till egen välgjord forskning
strävar till en saklig, vetenskaplig framställning
använder källhänvisningar i texten eller noter
har tillfogat en litteraturförteckning
är forskare vid ett universitet el. motsvarande institution
Ifall det för en virtuell tidskrift anges att den är peer reviewed, är den i allmänhet att betrakta som vetenskaplig.
39. E-tidskrifter Tritonia
Nelli
Åbo Akademi
Välj e-tidskrift
- skriv in namn på önskad tidskrift alt.
- sök enligt alfabetisk lista
Fulltext tillgänglig – öppna och läs!
Skriv ut önskad artikel
40. Vetenskapliga tidskrifter - Exempel Scandinavian Journal of Educational Research e-tidskrift
British Journal of Educational Psychology e-tidskrift
Psychological Review e-tidskrift
Journal of curriculum studies e-tidskrift
Educational Researcher e-tidskrift
Didaktisk tidskrift Tritonia, vån.1
Kasvatus Tritonia, vån.1
Nordisk pedagogik Tritonia, vån.1
Pedagogisk forskning i Sverige Tritonia, vån 1
41. Syfte
Forskningsansats
Datainsamlingsmetod
Analysmetod
42. Olika analysmetoder Meningskoncentrering
Meningskategorisering
Narrativ strukturering
Meningstolkning
Att skapa mening genom ad hoc-metoder
43. Kursuppgift 4:”Barns tankar om vänskap”
Analysera teckningarna kvalitativt, ”läs” teckningarna och försök att identifiera det huvudsakliga innehållet i varje teckning. Utgå från de kategorier som Eva-Maria uppställt.
Inordna teckningarna i de uppställda kategorierna.
Jämför dina resultat med Eva-Marias resultat. Vilka likheter och skillnader finns mellan analyserna?
Dokumentera skriftligen dina svar.
44. ”Barns tankar om vänskap”
Teckning: Barns tankar om vänskap
Enkät- / intervjufrågor:
- Varför är det bra att ha vänner och hur ska en vän vara?
- Varför är det bra att ha vänner och varförär vänskap viktigt?
- Vad är det för skillnad på att vara vän med flickor och pojkar?
45. Barns tankar om vänskap Antal flickor: 73
Antal pojkar: 76
Totala antalet teckningar: 149
______________________________________________________________________
Kategori Totalt %
______________________________________________________________________
Kat. A: Social gemenskap, att vara tillsammans med någon 89 55
Kat. B: Emotionellt och socialt stöd 50 31
Kat. C: Trygghet, att man känner sig trygg 24 15
______________________________________________________________________
OBS! Antal elever = 149, antal utsagor = 163
46. Kvalitativ analys – resultatredovisning Börja med en kort introduktion av syftet för studien.
Redovisa aspekter som gäller för hela redovisningen, t.ex.
- att en person kan befinna sig i flera kategorier
- att kategorierna är uppgjorda i en viss ordningsföljd
-- Hierarkisk ordning
-- Horisontell ordning
Redovisa de kategorisystem som är ett resultat av den kvalitativa, analysen. Kategorinamnen i ett kategorisystem skall gärna ha samma ‘form’, t.ex.
A. Inlärning innebär en kvantitativ ökning av kunskaper
B. Inlärning innebär ett memorerande
47. Kvalitativ analys – resultatredovisning Redovisa en kategori i taget - skriv ut kategorinamnet:
A. Inlärning innebär en kvantitativ ökning av kunskaper
Den första kategorin kännetecknades av att eleverna ansåg att…
Skriv i löpande text vad som utmärker varje kategori.
Infoga direkta citat från datamaterialet för att bestyrka att den kategori som man funnit verkligen kan identifieras i materialet.
Vad tror du att inlärning handlar om?
Nå, inte vet jag, kanske att minnas något, inte vet jag…
48. Kvalitativ analys – resultatredovisning Visa på kvalitativa skillnader inom en kategori.
Skillnader inom en kategori kan karakteriseras som underkategorier
Redovisa alla kategorier efter samma modell.
Gör en tabell där antal personer som inordnats respektive kategori framkommer (ange även %).
Redovisa endast resultaten - egna synpunkter i diskussionen
Abstrahera kategorierna och resultaten till till en högre abstraktionsnvå.
49. Disposition Abstrakt
Inledning
Tidigare forskning inom området (s.k. teoridel)
Metod och genomförande
- Syfte och frågeställningar
- Forskningsansats och datainsamlingsmetod
- Undersökningens genomförande
- Bearbetning och analys av data
- Reliabilitet, validitet och etik
Resultatredovisning
Diskussion / Sammanfattande diskussion
Sammanfattning (utgår vid en Sammanfattande diskussion)
Litteratur
Bilagor