1 / 10

Energieffektivisering i sjöfarten – tre problemområden

Energieffektivisering i sjöfarten – tre problemområden. Hannes Johnson, doktorand Maritime Environment, Chalmers. Sjöfartens utsläpp av CO 2 och omvärldens förväntningar. EU: 20% 2020. EU: 40-50% 2050. Forskningsfrågor.

ashlyn
Download Presentation

Energieffektivisering i sjöfarten – tre problemområden

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Energieffektivisering i sjöfarten – tre problemområden Hannes Johnson, doktorand Maritime Environment, Chalmers

  2. Sjöfartens utsläpp av CO2 och omvärldens förväntningar EU: 20% 2020 EU: 40-50% 2050

  3. Forskningsfrågor • Dagens globaliserade värld är beroende av effektiv tillförlitlig sjöfart. Samtidigt står sjöfarten för över 3% av världens koldioxidutsläpp, vilket förväntas öka dramatiskt (exponentiellt) allt eftersom världsekonomin förväntas växa (exponentiellt). • Kan vi öka energieffektiviteten inom sjöfarten snabbare än vad samhällets behov av handel ökar? Vilka kostnader är i såfall involverade? • Vi forskar kring varför rederier inte är tillräckligt bra på energieffektivisering idag, och hur de kan bli bättre. • Samarbetesprojekt tillsammans med Det Norske Veritas kring implementering av energiledningssystem (ISO 50001 och SEEMP) inom Transatlantic och Laurin Maritime. • Även forskning kring avancerade fartygskoncept (t ex luftsmörjda skrov), optimering av energisystem ombord, och ”eco-driving”.

  4. Möjligheter och kostnader • IMO 2nd GHG report (Buhaug et al, 2009) • 25-75% CO2 effektivisering möjlig, varav merparten p g a energieffektivisering • Future cost scenarios for reduction of ship CO2 emissions (Eide et al, 2011) • Uteslutandeenergieffektivisering • 33% minskning från baseline vid 2020, noll marginalkostnad • 47% minskning från baseline vid 2030, 100 USD/ton CO2 • Enorm potential finns i åtgärder med till synes stora negativa kostnader!

  5. Möjligheter och kostnader

  6. Fordonsutveckling... • Fordon och flygplan utvecklas och tillverkas av stora globala leverantörer • Utvecklingskostnaden fördelas på en lång serie leveranser. • Leverantörerna tar ett livscykelansvar för fordonets funktion. • Transportföretagen lägger därför inga egna resurser på utveckling av fordonssystem (Klippt ur presentation av Bengt-Olof Petersen, Laurin Maritime)

  7. ... kontra fartygsutveckling (problem 1) • Fartyg byggs i små serier av en fragmenterad varvsindustri • Varje fartyg byggs på beställning • Utvecklingskostnaden per fartyg är liten • Varvens konkurrensförmåga baseras på kapacitet och leveransförmåga • Varvet tar inget livscykelansvar för fartygets funktion. • Rederier som önskar vara innovativa måste således själva eller via nätverk utveckla kompetens och förmåga att driva teknikutveckling i en beställarroll

  8. Institutionella barriärer (problem 2) • Fartygsägandet i en del sektorer (tank & bulk) sedan länge separerad från fartygsdrift, bemanning och operation. • Fartygsägandet ofta spekulativt! • Principal-agent relationer, ”split-incentives” • ”Det är ju ändå min kund som betalar bunker” Ägare Fartygsoperation Lastägare Bemanning och drift Hamn

  9. Organisationella barriärer(problem 3) • Energieffektivisering: ett stort spektrum av åtgärder! • från operationella åtgärder som fartminskningar, • till systematisk mätning och uppföljning av skrov/propeller kondition, • till frekvensregleringar av sjövattenpumpar, • till miljardupphandlingar av nya fartyg, • till bättre kommunikation med hamnar och lastägare, osv. • Ur ett ledningsperspektiv: Hur internt kostnadseffektivt prioritera och koordinera åtgärder? Svårt även i ett helintegrerat rederi! Omöjligt i ett rent operativt? • Modellen med best practice (ISO) löser många problem. • Systematiserar arbete, fokus på att mäta och följa upp besparingar • ”Tvingar ihop” olika delar av organisationer • För upp kunskap till ledningen • Krav vid upphandling

  10. Tack! Hannes Johnson hannes.johnson@chalmers.se +46 31 772 34 77

More Related