Buller – Varför är det ohälsosamt?

1. Buller – Varför är det ohälsosamt? Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Miljömedicinska Enheten Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms Läns Landsting

2. Centrum för Arbets- och Miljömedicin,Stockholms läns landsting • Enheten för Miljömedicin • Miljömedicinskt samhällsstöd • Identifiera och förebygga ohälsa vad gäller • Inomhusmiljö, allergier, luftföroreningar, buller, UV-strålning och klimat • Kartläggning av risker • Informationsspridning, ex. Bullernätverket • Undervisning • Forskning

3. Miljöhälsorapportering • Vart 4 år, omväxlande vuxna och barn • Miljöhälsorapport 2009 • Vuxna • Enkät 2007: 26 000 svar (59,4%) • Miljöhälsorapport 2013 • Barn, 8 mån., 4 år, 12 år • Enkät 2011: 36 000 (51%)

4. Institutet för Miljömedicin (IMM) • Traditionell institution vid Karolinska Institutet • Nationellt expertorgan inom miljömedicin • Verksamhetsområden • Arbets- och Miljömedicin • Epidemiologi • Fysiologi samt • Toxikologi

5. Kunskapssammanställning om buller och hälsa • Uppdrag från Naturvårdsverket • Skapa en vetenskaplig grund och ge väg-ledning i det svenska arbetet med omgivningsbuller • Identifiera viktiga kunskapsluckor • Sammanfatta behov av ytterligare forskning • Författare • Charlotta Eriksson, IMM, KI • Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, SU • Göran Pershagen, IMM, KI

6. Metoder • Litteraturgenomgång av kunskapsläget om trafik- respektive industribulleroch hälsa • Allmän störning, sömnstörning, inlärning och prestation, hjärt- och kärlsjukdom • Tidigare kunskapssammanställningar som utgångsläge • “Guidelines for Community Noise”, WHO 2000 • “Night Noise Guidelines for Europe”, WHO 2009 • “Burden of disease from environmental noise, Quantification of healthy life years lost in Europe”, WHO 2011 • Fokus på nyare studier • Enskilda forskningsresultat, metaanalyser, reviews • Rapporter från EU och WHO • EU-projekt om buller, t.ex. “ENNAH”

7. Bakgrund om buller • Ett omfattande och växande miljöhälsoproblem! • Ökad urbanisering • Tillväxt av transportsektorn • Ca 2 miljoner personer i Sverige exponeras för trafikbuller överstigande riktvärdet för utomhusbuller (55 dB) • Buller från vägtrafik dominerar (ca 1,7 miljoner)

8. Allmän störning • Om man betänker WHOs definition av hälsa.. ”A state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity” ..så bör störning ses som en negativ hälsoeffekt. • Upplevelse av störning är det vanligaste symptomet på den stress som byggs upp i kroppen till följd av oönskat ljud • Störning orsakar även fysiologiska besvär/stressymptom • Trötthet • Irritation • Rastlöshet • Koncentrationsproblem • Ont i magen/huvudet……….

9. Miljöhälsorapport 2009 • 14% störs av trafikbuller, jämfört med 12% 1999 • 12% störs av vägtrafik buller, jämfört med 9% 1999 • Ökning med 200 000 personer, 40% • Störning av spår- och flygtrafik-buller ökar ej nationellt, men däremot regionalt (ex Sthlm)

10. Miljöhälsorapport 2013 • Kraftig ökning också av besvär av ljud från andra barn i skolmiljö • 18 till 31%

11. Samband med trafikbuller • Tydliga exponering-responssamband på populationsnivå • Flygbuller mest störande • Stora individuella skillnader • Känslighet, ålder, utbildning, ekonomiskt eller annat beroende • Behov av uppdatering av kurvorna för flyg- och spårbuller • Kurvor saknas för kombinerat buller

12. Samband med industribuller • Få studier, osäkra resultat • Något lika eller något mer störande än vägtrafikbuller • Undantag: buller från rangerbangårdar • Fler studier behövs, speciellt för hamnar och bangårdar

13. Miljöhälsorapport 2009 Sömnstörning • Vila/avkoppling: Ökning från 4% till 6% • Sömn: Ökning från 3% till 4% • Höra radio och TV: Ingen förändring • Stör samtal: Ökning

14. Miljöhälsorapport 2013 • Barn eventuellt mer känsliga än vuxna • Barn sover längre vilket ökar risken att de utsätts för buller någon gång under sömnperioden • Barn behöver längre tid för återhämtning • Av 12-åringar i flerfamiljshus uppger 4% att de har svårt att somna… • ..3% att de blir väckta • Enfamiljshus – 1%

15. Hälsopåverkan • Sömn är en biologisk nödvändighet för en god fysisk och psykisk hälsa • Normal sömn har en tydligt definierad och stabil struktur med sex olika sömnstadier FrånMuzet 2007

16. Omedelbara effekter av buller på sömnen • Ökad motilitet (kroppsrörelser) • Kortare sömnperiod • Fragmenterat sömnmönster • Fysiologiska effekter från 35 dB (LAmax inomhus) • Blodtryck, puls, andning… (stresspåslag) • Uppvaknanden från 42 dB (LAmax inomhus)

17. Kroniska effekter av buller på sömnen • Akuta fysiologiska effekter avtar inte • Kronisk aktivering av stressystemen • Ökning av stresshormon i blodet (ex kortisol) • Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom • Påverkan på aptitreglerande system • Minskning av Leptin • Ökad aptit, minskad energiåtgång • Viktuppgång, försämrad glukostolerans • Påverkan på immunologiska funktioner • Ökning av C-reactive protein (CRP) • Ökning av inflammatoriska mediatorer • Ateroskleros (åderförkalkning)

18. Inlärning och prestation • Buller påverkar den kognitiva förmågan, dvs hur information bearbetas, lagras och återkallas • Ju svårare arbetsuppgifter, desto större påverkan • Bullret påverkar bland annat • Koncentration, tal- och läsförståelse, motivation, logiskt tänkande, minne • Prat är den mest störande källan • hjärnan söker efter signaler i bullret som måste tydas • Ljud som varierar upplevs mer distraherande än konstanta ljud • Konstanta lågfrekventa ljud har dock en tydligt uttröttande effekt

19. RANCH: Road traffic and Aircraft Noise exposure and Childrens cognition and Health • 3000 barn, 9-10 år • 89 skolor runt 3 Europeiska flygplatser • Samband mellan flygbuller och läsförståelse, minne samt motivation • 5 dB ökning i ljudnivån försenade läsförståelsen med 1-2 månader • Inga samband med vägtrafikbuller

20. Hjärt- och kärlsjukdom • Den vanligaste dödsorsaken, Sverige 42% • Riskfaktorer inkluderar rökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost, alkohol • Hjärt- och kärlsjukdom inkluderar sjukdom i hjärtat, hjärnan och kroppen kärlsystem och orsakas ofta av ateroskleros (åderförkalkning), t.ex. • Högt blodtryck • Hjärtinfarkt • Stroke • Samvarierar ofta med metabola sjukdomar • Övervikt och höga blodfetter • Nedsatt glukostolerans • Typ 2 diabetes

21. Biologisk mekanism Bullerexponering Långtidseffekter Akuta effekter Allmän störning Sömnstörning Kronsikt stresstillstånd Stressrespons, aktivering av sympatiska nervsystemet och endokrina systemet • Haemodynamiska, metabola och immunologiska effekter: • Slagvolym • Hjärtfrekvens • Kärlsammandragning • Blodtryck • Frisättning av fria fettsyror till blodbanan • Mobilisering av glucos • Aggregering av trombocyter (blodets viskositet) Högt blodtryck Hjärt-infarkt Stroke Typ 2 Diabetes Glukos-tolerans Övervikt

22. Hälsoriskbedömning • Tydlig biologisk mekanism • Ökande bevisning för ett orsaksamband från epidemiologiska studier • Metodologiska problem • Oprecis exponeringsbedömning • Få longitudinella studier • Oklart vid vilken bullernivå risken ökar • Få studier har undersökt buller och luftföroreningar samtidigt • Inga studier av buller från mer än en källa

23. Avhandling – “Cardiovascular and Metabolic effects of Long-Term Traffic Noise Exposure” • Att undersöka långtidseffekterna av trafikbuller på kardiovaskulära och metabola utfall • Hjärt- och kärlsjukdom, främst högt blodtryck • Överviktsmaskörer • Body Mass Index (BMI) • Bukomfång • Typ 2 diabetes

24. Flygbuller:högt blodtryck, övervikt och diabetes • Kohortstudie – baserad på Stockholms diabetespreventiva program • 5 kommuner i Stockholms län,1992 – 2006 • 2 383 män och 3 329 kvinnor följdes 8-10 år • Frågeformulär och kliniska undersökningar

25. Bullerexponering • Geografiska Informationssystem • Adressregister och geokodning av adresser • Bullerdata från Luftfartsverket • Exponering från 50 till 65 dB(A) Studiedeltagare och bullerutbredning runt Arlanda Lden 50-65 dB(A).

26. Sjukdomsdata • Frågeformulär • Sjukdomar, livsstil, utbildning, yrke, social kontakter • Bullerstörning (flyg, väg, spår och yrke) • Kliniska undersökningar – Vårdcentraler • Längd och vikt, BMI (kg/m2) • Buk- och höftmått (cm) • Blodtrycksmätning (mmHg) • Oralt glukostoleranstest (OGTT)

27. Resultat-Högt blodtryck a Justerat för ålder och BMI • Tydlig överrisk hos män • Starkare samband bland äldre (≥57 år)

28. -Könsskillnad? RR per 5 dB(A) Ldena Män: 1.21 (1.05-1.39) Kvinnor: 0.97 (0.83-1.13) a Justerat för ålder, SES, BMI och tobaksanvändning. • Eventuell könsskillnad, dock ej statistiskt signifikant

29. -BMI ochbukomfång Samband mellan flygbuller och bukomfång Samband mellan flygbuller och BMI

30. Typ 2 diabetes • Inga samband i totalpopulationen • Möjlig effekt hos kvinnor?

31. Sammanfattande ord… • Buller är en vanlig och fortfarande ökande exponering • Tydliga samband med störning och sömnstörning • Effekter på inlärning och prestation • Ökande bevisning för påverkan på hjärt-kärlsystemet • Ny forskning visar effekter även på det metabola systemet • Buller bör tas i beaktning vid stadsbyggnadsplanering så att hälsoeffekterna minimeras

32. Tack för uppmärksamheten! Charlotta.eriksson@sll.se