Strålskyddets etiska grunder – från utilitarianism till en individ-baserad filosofi

1. Strålskyddets etiska grunder– från utilitarianism till enindivid-baserad filosofi Per Wikman-Svahn Institutionen för filosofi och teknikhistoria, KTH

2. Trender inom strålskyddet? • Minskad betoning av ALARA (Optimering) • Ökad betoning av individuella ”gränsvärden” (t.ex dose or risk ’constraints’) (se bl.a Clarke 1999, ICRP 2001, 2003, Draft ICRP Recommendations 2005, 2006)

3. Dessa motsvarar olika etiska system ALARA ~ ”Utilitarianism” Maximera nytta, minimiera skada, det kollektiva goda, osv. Individuella gränsvärden ~ ”Rättigheter” Jämlikhet, rättvisa, mänskliga rättigheter, osv.

4. Byte av etiskt synsätt? ICRP om de kommande rekommendationerna: “an overall shift of the ethical position from utilitarian values” (ICRP 2001, p 117) “based on an individual-oriented philosophy” (ICRP 2001, p 113).

5. Vad betyder det för strålskyddet att ta individuella rättigheter på allvar?

6. När är individen tillräckligt skyddad? Ett förslag: Om risken är tillräckligt liten, då är individen tillräckligt skyddad (individen har ingen rättighet till ytterligare förbättrat skydd) Exempel: • Enbart principen om dosbegränsning och ingen optimering, ALARA. (OBS! Ej ICRP:s förslag)

7. Vilka kriterier ska man ha för att sätta gränsvärdet? (1) Ett förslag: jämför med naturliga risker Exempel: • Gränsvärdet för yrkesverksamma sätts till 20 gånger den genomsnittliga bakgrundsstrålningen • Gränsvärdet för allmänheten sätts på samma nivå som den genomsnittliga bakgrundsstrålningen

8. Problem med att jämföra med naturliga risker • Val av multiplikationsfaktor är godtycklig. (Varför 20 gånger? Varför inte 2 eller 200?) • Existens av naturliga risker gör inte nödvändigtvis risker på den ”naturliga nivån” acceptabla. (Ex: Barnadödlighet i Sverige 1895: 100/1000, Sverige 1999: 5/1000, Sierra Leone 1999: 170/1000)

9. Vilka kriterier ska man ha för att sätta gränsvärdet? (2) Ett annat förslag: jämför med risker inom andra områden T.ex: • gränsvärdet för yrkesverksamma sätts till en nivå som motsvarar den genomsnittliga risken för arbetsplatsolyckor inom säkra industrier

10. Problem med att jämför med risker inom andra områden • Det finns många olika sätt att göra jämförelsen. (Vilka områden skall jämföras? Vad är det som jämförs? Vilket mått? ) • Ur ett rättighetsperspektiv måste man ta hänsyn till många fler faktorer än enbart sannolikheter och utfall.

11. Faktorer som bör ha betydelse när man jämför risker • if the risk is being imposed or if it is taken • if it is required to live with as a matter of public policy or if it is permissible for individuals to take on their own • if the risk comes from natural phenomena or if it is caused by human activities • the magnitude of individual benefits and negative consequences • if the risk-taking is central for the individual’s personal projects or life-plan • who is creating or imposing the risk • the degree of control over risks • if the risk is transparent or if it is hard to detect or understand • if the risk is voluntarily incurred or not. (från Cranor C. forthcoming(a). “Toward a non-consequentialist approach to acceptable risks.” in Lewens T (ed.). Philosophy and Risk. Routledge.)

12. Vad innebär då allt detta så här långt? • Om vi vill skydda individens rättigheter, bör valet av nivå på gränsvärden ej enbart baseras på alltför enkla kriterier, såsom jämförelse med naturliga risker eller med risker inom andra områden. • Valet av gränsvärde bör istället baseras på många olika faktorer (exempel på sådana faktorer gavs i listan på föregående sida).

13. Hänsyn till effektivitet Men man måste väl också ta hänsyn till ekonomiska och praktiska omständigheter? Vad gäller kemiska ämnen har det hävdats att detta är en mycket viktig faktor (se Roach and Rappaport 1990 ”But they are not thresholds: A critical analysis of the documentation of threshold limit values”). Rimligtvis behöver man ta hänsyn till ekonomiska realiteter, men det kan vara problematiskt.

14. Problem med att sätta gränsvärden baserat på ekonomiska hänsynstaganden • Rättighetsproblem: Uppenbara svårigheter att basera gränsvärden som syftar till att skydda individers rättigheter på intressen för industrin. • Effektivitetsproblem: Om gränsvärdet baseras på den ekonomiskt mest känsliga industriella sektorn, kommer övriga sektorer att ha onödigt höga gränsvärden. (följden blir att individer får ett mycket sämre skydd än vad de skulle kunna ha fått)

15. Lösningar på effektivitetsproblemet • Använd olika gränsvärden för olika industrisektorer och för olika arbetsprocesser (se Hansson 1998 ”Setting the Limit”) 2. Kombinera gränsvärdet med krav på ytterligare förbättringar => Optimering, ALARA !!!

16. Men det finns ytterligare effektivitetsproblem • ALARA-principen är inriktad på effektivitet • Individuella gränser för optimering (”dose constraints”) är inriktad på jämlikhet Detta blir problematiskt om följande gäller: ju lägre gränsvärden, desto sämre effektivitet (mindre utrymme för optimering ALARA)

17. Situation A Situation B n = 10 000 Max risk = 1/1000 Max risk = 0.5 * 1/1000 Average risk = 1/10 000 Average risk = 4 * 1/10 000 Expected cancers = 1 Expected cancers = 4

18. Situation A Situation C n = 10 000 Max risk = 1/1000 Max risk = 0.9 * 1/1000 Average risk = 1/10 000 Average risk = 9 * 1/10 000 Expected cancers = 1 Expected cancers = 9

19. Konflikt mellan effektivitet och jämlikhet En klassisk konflikt (t.ex inom moralfilosofi och välfärdsekonomi) Vad kräver då en rättighetsbaserad etik? Olika svar beroende på teori. Ökad effektivitet kan dock vara kompatibel med en rättighetsbaserad etik, till exempel om den är till gagn för alla individer (på något sätt).

20. Vad betyder det för strålskyddet att ta individuella rättigheter på allvar? • Optimering, ALARA kan fortfarande vara viktigt ur ett rättighetsperspektiv (jag har dock inte visat exakt hur). • Effektivitet och ekonomiska hänsynstaganden kan fortfarande spela roll, dock antagligen mindre än vad som förordas av utilitarism.

21. Vad betyder detta? (forts.) • Hur man sätter gränsvärden (t.ex ”dose constraints”) blir mycket viktigare från ett rättighetsperspektiv än från ett utilitaristiskt. • Valet av gränsvärden bör därför INTE baseras på enkla faktorer som jämförelse med bakgrundsstrålningen eller med risker inom andra områden. • Valet av gränsvärde bör istället bero på många olika faktorer (till exempel på vad individen har att tjäna på att bli utsatt för risken, om risken tas med informerat samtycke, grad av kontroll osv).