Bakom en glasvägg?

1. Bakom en glasvägg? Tillräckligt bra äldrevård?? Vasa, 9.5.2011 Pirjo Juhela, äldrepsykiater/ leg psykoterapeut

2. Att åldras är lätt - Det sker automatiskt Men "to grow old" är egentligen en utvecklingsprocess, att växa att bli gammal, att växa till gammal

3. Kris! Bemötande Bakom en glasvägg? Tillräckligt??? Att bli tagen på allvar Att någon bryr sig om När jag blir gammal!!??!

4. Första åldern - barndom, ungdom Andra åldern - vuxenåren Tredje åldern - tidig ålderdom Fjärde åldern - ålderdomen (Femte åldern - före döden, total hjälplöshet)

5. Barndom - grunden för att växa - att bli en människa Brytningsåldern - från barndomen att börja "växa till vuxen", att bli "ung vuxen" Vuxenåren- egen familj, arbete Brytningsåldern- från medelåldern att börja "växa gammal" tidig ålderdom, att bli "ung gammal" Ålderdomen - att vara gammal, där man börjar möta skörhet, hjälplöshet, döden - gerotranscendens

6. Otrygghet ökar - autonomin minskar? Makt-, kontroll- och trygghetsförhållanden förändras (man är tvungen att acceptera andras hjälp)? Tvungen att ge upp tidigare mål, krav, planer och drömmar?? Dödsfall, förluster? När har man blivit riktigt gammal?? Hur klarar man att ta emot hjälp??

7. Försämring av sinnena? Förfall av utseende? Försämring av handlings- och prestationsförmåga? Ökade svårigheter att följa utvecklingen? Pensionering? Sjukdomar; akuta och kroniska? När börjar åldrandet? Att börja glida bakom en glasvägg???

8. James Birren: "Gerontology ..... data rich, theory poor."

9. Somatiska sjukdomar (speciellt demens- sjukdomar) Psykiska sjukdomar Alkohol och andra beroende- problem Sociala nätverk: stöd / brister på stöd (familj, vänner, äldre vård - äldre service, "community at large") Autonom handlingsförmåga: psykiska och fysiska resurser/ problem med dessa Juhela, Mäkelä, Annanmäki, Jolkkonen, 2004

10. Coping/adaptationi samband med åldersförändringar/"åldersförsämringar" anpassning? bearbetning? att klara sig? att rätta sig?

11. IMPACT-study, collaboration study Hankeler et al. 2006 USA, multicenter, over 60 yrs age 1800 patients, major depression, dysthymia or both RCT, intervention 12 mo 1. treatment as usual 2. IMPACT - model care manager, GP, geropsychiatrist as trainer intervention methods: activity - short term therapy - pharmacotherapy- relapse prevention IMPACT-model significantly better, follow up 12 mo later, effects remained What was considered crucial: Care manager, motivation for medication, collaboration. Especially method was effective with patients with negative attitudes towards treatment and medication

12. PROSPECT - collaborative trial study - Depressed Primary Care Patients Alexopoulus et al, American Journal of Psychiatry, April, 2005 Multicenter study, 9072 patients screened for depression Interventions: 1. Treatment as usual 2. PROSPECT - model - care manager - GP pharmacotherapy - IPT and other psychotherapy interventions Results: Remission earlier in intervention group and more common. Hopelessness was likely to achieve remission.

13. Ageism - ålderism åldersrasism negativa och stereotypiska attityder om åldrandet * Räddsla och skam att bli gammal?? "It is difficult to separate ageing (an inevitable part of living) and ageism (an avoidable prejudice) in one's own mind and harder still to become aware one's own response both to older people and to society's view of those working with older people." Jason Hepple, 2004

14. Harvard University Health follow up study ( since 1937) sk. Grant study (237 studenter från Harvard och 332 ungdomar från Bostons underpriviligierade områden) George Vaillant, ledaren, psykiatri professor i Harvard Medical School, "The study shows that successful aging is not an oxymoron," · inte använda alkohol så att det skäms en själv eller familjen · vara fysiskt aktiv · försöka att hålla vikten ned · sluta röka · bra äktenskap före 50 · “påhittighet” att lösa problem · altruistisk beteende · fortsätta med utbildningar · efter pensionering fortsättä att vara kreativ, göra nya saker och lära att leka igen

15. Kreativitet och åldrandet - att vara subjekt, inte bara objekt Gene Cohen (1944-2009) ( "The Creative Age", "The Mature Mind") The Center on Aging, Health & Humanities: "Older adults have enhanced potential for creativity because they have accumulated its key ingredients -- life experience & perspective"

16. Public Creativity -- creativity in the public or community arena - professionals - experts ___________________________________ Private Creativity -- creativity on a personal or family level - amateurs ___________________________________ Collaborative creativity -- creativity that emerges in relationships & activities with others - both? Cohen, Gene D. (2000). The Creative Age.

17. Ageism - ålderism åldersrasism negativa och stereotypiska attityder om åldrandet * Räddsla och skam att bli gammal?? "It is difficult to separate ageing (an inevitable part of living) and ageism (an avoidable prejudice) in one's own mind and harder still to become aware one's own response both to older people and to society's view of those working with older people." Jason Hepple, 2004

18. John Bowlby (1907-1990) Anknytningsteori "Attachment is the hub of human existence; around which all relationships revolve, from infancy into adult life ..... and on into old age." (Bowlby, 1980) from: Talking Over the Years, Sandra Evans

19. Familjeorienterad äldrevård?? Betydelsen av anknytningsteorin i åldrandet

20. Anknytningsteori baseras på evolutionsteorier, etologiska studier Viktigast att man inte blir mat Näxt viktigast att man får mat

21. Mary Main et al: Anknytningsbeteende (attachment behaviour) vs Omhändertagningsbeteende (caregiving behaviour)

22. Barnet (svagare): Anknytningsbeteende Kan kommunisera: jag är rädd, otrygg, behöver hjälp, skydd, men också tröst – jag måste kunna lugna ned Mamman (starkare): Omhändertagande Uppmärksam – ser barnets behov – hör nödropet – vet hur man kan stödja och trösta på rätta sättet Barnet (svagare): Kan bli lugn! Kan ta emot stödet och tröstet – kan lita på mamman

23. Vi är inte lika – vissa har bra grundtrygghet - ganska lätt att be och ta emot hjälp, lätt att vara tacksam för det vissa är otrygga, kan inte lite på andra vissa har svårt att be och ta emot hjälp - de ska klara sig själv vissa blir bittra när de tycker ingen bry sig om de - de ber om hjälp, men hjälpen är inte rätt

24. Vem kan trösta, stödja oss när vi bli gamla, otrygga?? Anhöriga – make/maka? vuxna barn? syskon? Yrkesmänniskor??

25. Att ta på alvar – att bry sig Lättare sagt än gjort, men försöka att: lyssna och höra – titta och se fråga men på allvar – erkänna känslan inte enbart resonera med förnuft – mer att förstå och ”behålla olika verkligheter” – sätta gränser någonstans öka trygghet – tillit avleda – bryta isolering – öka aktiviter

26. Fråga vem som helst om tidigaste barndomsminnen, lyckliga människor kommer främst ihåg att någon höll i famnen. Olyckliga bara det att ingen höll. Maaria Leinonen