Framtid Västernorrland! - Regional utvecklingsstrategi 2011-2020

1. Framtid Västernorrland!- Regional utvecklingsstrategi 2011-2020

2. Dokumentstruktur för Framtid Västernorrland! Regional utvecklingsstrategi 2011- 2020 • Huvuddokument med underbilagor • Kortversionsdokument • Analysbilaga • Sammanställning av remissvar • Populärversion (upphandlas)

3. Utvecklingsstrategins syfte: Formulera och ange vägar att nå länets regionala utvecklings- och tillväxtmål Uppgift: • Är länets långsiktiga, visionära och övergripande inriktningsdokument för att nå de regionala utvecklingsmålen • Ska vara vägledande för tolkning och revidering av olika regionala sektorsprogram och strategier, för nationella myndigheters prioriteringar, för utformning av regionala EU-program, för dialoger kring kommunala utvecklings- och översiktsplaner och för utvecklingsinitiativ därutöver • Är en brygga mellan EU:s/statens direktiv och regionalt och lokalt utvecklingsarbete • Är gemensamt, strategiskt underlag för det regionala och lokala utvecklingsarbetet i länet

4. ”PROGRAMLOGIK” EU 2020 – smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s Sammanhållningspolitik – ekon., soc., territ. Andra politikområden Andra politikområden Andra politikområden Nationell strategisk referensram (NSRF) Arb.markn.pol. Nat.strat. 2007 + Regeringsskriv. 2010 om reg. tillv.arb. Lokala planer Regional utvecklingsstrategi Strukturfondsprogram Regionala sektorsprogram Projekt och andra åtgärder

6. Länets omvärld och utmaningar • En alltmer genomgripande globalisering = Konkurrensutsättning • Fortsatt snabb teknikutveckling • Urbaniseringen • Ökad miljö- och klimatpåverkan • Förstärkt individualisering • Demografin = allt fler äldre och svag befolkningstillväxt Utmaningar: Öka befolkningen, överbrygga olika avstånd, knyt ihop ortsstrukturen, modernisera näringslivet, bygg innovationsmiljöer, öka kompetensen, utveckla boende- och naturmiljöerna, utnyttja miljö- och energistyrkorna, utveckla servicen, förbättra hälsoläget, bli mer internationell, stärk integrationsresultaten…… + EU 2020 – smart, hållbar och inkluderande tillväxt + EU:s sammanhållningspolitik – ekonomisk, social och territoriell + Nationella strategier: ”Regional tillväxt”; Innovation; Digital agenda…..

7. Lågutbildade, andel av befolkningen 18-64 år som enbart har förgymnasial utbildning, som avvikelse från länssnittet (valkretsar i länet), procentenheter

8. Framtid Västernorrland 2020Vision: Ett stolt Västernorrland – med funktion och attraktivitet Övergripande strategimål: Med samlade resurser mobiliserar vi Västernorrlands drivkrafter för ett kraftfullt trendbrott som ger oss: • Positiv befolkningstillväxt • Ökad tillgänglighet • Stärkt innovationsförmåga

9. Ställningstagande av Länspartnerskapet – med underskrifter på dokumentets omslag: Som företrädare för Länspartnerskapet i Västernorrland och våra respektive organisationer ställer vi oss bakom Västernorrlands Regionala Utvecklingsstrategi 2011- 2020. Vår avsikt är att den ska vara utgångspunkt för det framtida regionala tillväxtarbetet, för våra gemensamma insatser och i våra enskilda utvecklingsansträngningar. Härnösand den 1 december 2011 - - - - - - - - -

10. Ett kraftfullt trendbrott ska ge oss: • Befolkningstillväxt Västernorrland 2020 har 250 000 invånare med hög livskvalitet och tillåtande atmosfär. Goda natur- och miljöförutsättningar bidrar till länets attraktivitet. Fler flyttar in, fler barn föds, fler bostäder byggs och färre avlider i förtid. Länet har en bra balans i sin köns- och åldersstruktur. • Ökad tillgänglighet I Västernorrland överbryggar kraftfulla satsningar de geografiska och sociala avstånden och öppnar länet för omvärlden på ett funktionellt, hållbart och konkurrenskraftigt sätt – genom snabb, anpassad och miljövänlig kommunikation i en välbalanserad region. • Stärkt innovationsförmåga Västernorrland står stabilt i konkurrensen. Länets invånare, företag och organisationer har hög kompetens, kreativitet och förnyelsekraft. Nytänkande, drivande entreprenörskap och satsningar inom nyckelområden har ytterligare främjat innovation och utveckling i erkända innovativa miljöer.

11. Fokusområden – för förverkligandet av strategin • Människan som drivkraft • Kompetens som drivkraft • Innovationsförmåga som drivkraft • Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft

12. Samverkande arbetsperspektiv för en effektiv mobilisering: - Strategiskt ledarskap Ett samsynt, dynamiskt regionalt ledarskap som med grund i hävdade gemensamma strategier handfast och med legitimitet kan samla och navigera länet inför framtidens utmaningar. - Funktionell integration Den inneboende kapaciteten i Västernorrlands mångfaldsstruktur ska användas till att bygga starka, resultatinriktade nätverk över hela länet. - Hållbarhetsperspektivet Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet ska genomsyra konkreta satsningar och principdialoger inom alla sektorsprogram och hela det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. - Effektiv kommunikation I alla lägen måste effektiva informationsflöden nyttjas och marknadsföring ske av våra möjligheter som skapar en attraktiv bild av länet och gör länet till en naturlig, gränsöverskridande samverkanspart för många.

13. Långsiktigt hållbar tillväxt och utveckling • Den regionala tillväxten ska vara hållbar så att kommande generationer kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden. • En hållbar tillväxt innefattar förståelse för helheten och ska finnas med i allt utvecklingsarbete både som hänsynstagande och som tillväxtdrivande

14. Människan som drivkraft Inriktningsmål: År 2020 har vi byggt upp konkurrenskraftiga samhällen och hållbara livsmiljöer över hela länet som ger hög livskvalitet och skapar framtidstro, engagemang och öppenhet Insatser ska göras till 2020 så att i Västernorrland har invånarna, oavsett ursprung, en god livskvalitet i ett nationellt perspektiv är flyttningsnettot positivt och stabilt deltar befolkningen mer än riksgenomsnittet i arbete och samhällsliv är IT-användningen konkurrenskraftigt främjad med små digitala klyftor bland invånare och företag tar invånarna större del av kultur- och naturupplevelser jämfört med de flesta andra län

15. 1. Människan som drivkraft Inriktningsmål: År 2020 har vi byggt upp konkurrenskraftiga och hållbara samhällen och livsmiljöer över hela länet som ger hög livskvalitet och skapar framtidstro, engagemang och öppenhet

16. Kompetens som drivkraft Inriktningsmål: År 2020 har länet ett hållbart samverkans- och matchningssystem som ger en effektiv arbetskrafts- och kompetenstillförsel Insatser ska göras till 2020 så att i Västernorrland •har vi en matchning av utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden som är bland landets bästa • har vi en inkluderande arbetsmarknad som är fri från diskriminering och med god integration • har aktörerna en välfungerande strategisk samverkan i utbildnings- frågor för kompetenstillförsel • har vi ett konkurrenskraftigt utbildningsutbud med hög tillgänglighet • har vi bra skolor som når de utbildningspolitiska målen • har invånarna en eftergymnasial utbildning jämförbar med riksgenomsnittet

17. Inriktningsmål: År 2020 har länet drivande samverkans- och stödstrukturer för ett dynamiskt entreprenörs- och innovationsklimat på hög svensk nivå Innovationsförmåga som drivkraft Insatser ska göras till 2020 så att Västernorrland • har ett entreprenörskapsklimat som är bland Sveriges bästa med ökande andelar unga företagare • utmärks av en snabb och konkurrenskraftig övergång från idéer/forskning till förverkligande • är känt för sina regionala innovationsmiljöer och utvecklingen av dynamiska nätverk och kluster • har nått kraftfulla affärsframgångar inom exempelvis en växande energi- och miljöteknikbransch • syns och hörs som en framgångsrik och intressant del av Europa PRIORITERAT i klusterutveckling: Befintliga nätverk/kluster: Skogen som resurs – Number One, Framtidens Bioraffinaderi, Säkerhet/-räddning, Bank/försäkring/pension, Miljö-/energiteknik (Clean Tech), Digital informationsförvaltning/-arkiv, Besöksnäringen Exempel på nya strategiska nätverk: SensorIT, Materialteknik, El-hybrid/hydraulik, Upplevelseindustrin, Lokal matproduktion, Logistik&Transport, Myndighetsnätverket

19. Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft Inriktningsmål:År 2020 har vi på bred front i länet nått en konkurrenskraftig och hållbar tillgänglighet Insatser ska göras till 2020 så att i Västernorrland • finns finansierade genomförandeplaner som bygger bort de stora flaskhalsarna i regionens kommunikationsinfrastruktur: dubbelspår Härnösand-Gävle och utvecklad Mittbana/Ådalsbana • finns förutsättningar som underlättar en konkurrenskraftig flygtrafik • finns väl fungerande gods- och persontransporter som bidrar till en hållbar regionförstoring • har alla invånare och företag tillgång till en fullt utbyggd IT-infrastruktur med konkurrenskraftig hastighet och kvalitet i världsklass • har privat och offentlig service en tillgänglighet och kvalitet som ökar attraktiviteten i hela länet • har kommunerna integrerat utvecklingsperspektiven i RUS i sina utvecklings- och översiktsplaner

20. GENOMFÖRANDE A: Huvudlinje: Genomförande via sektorsprogram/-strategier + satsningar i överensstämmelse med RUS via olika aktörer B: Komplettering med årliga handlingsplaner för RUS C: Länspartnerskapet = samlande, strategiska regionala nätverket samhandling för måluppfyllelse D: Beredande är Länsstyrelsens utvecklingsstab med anknutna regionala arbetsgrupper E: Uppföljning & utvärdering för ett lärande strategiarbete utifrån länets Lärandeplan

21. Programstruktur för Västernorrlands regionala tillväxtarbete

22. Framtid Västernorrland – 2020 Ett stolt Västernorrland – med funktion och attraktivitet Vision H Å L L B A R H E T Positiv befolkningstillväxt Stärkt innovationsförmåga Ökad tillgänglighet Övergripande mål ”Med samlade resurser mobiliserar vi Västernorrlands drivkrafter” • Människan som drivkraft • Kompetens som drivkraft • Innovationsförmåga som drivkraft • Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft Arbetsstrategi samt fokusområden Insatser kopplade till utvärdering och uppföljning Genomförande via sektorsprogram, kommunerna samt särskilda initiativ/projektsatsningar Forum och styrgrupper Vägledande strategiska forum samt ansvariga aktörer

23. Framlyft som länets uppfattningar om kommande strukturfondshantering: • Attregionala synpunkteroch erfarenheter får komma till tals under alla delar av strukturfondsarbetets såväl förberedande som genomförande faser • Att flexibilitet byggs in i programmen så att strukturfondernas resurser kan bidra till balanserande regionala insatser i en möjlig framtida kraftig konjunktursvacka eller strukturförändring • Att degleshetskriterier, som poängterades i Sveriges anslutningsfördrag med EU i förhandlingar och resursallokering hävdas av statsmakterna i syfte att underlätta mobilisering och hållbar utveckling i funktionellt utsatta regioner; Och: av EU aviserade strukturfondssatsningar på ”Urban Cities” måste få sin motsvarande tillämpning på regionens tyngre orter för att den likställdhet, som anslutnings-fördraget innefattar, ska upprätthållas. • Att den svenska tolkningen av gällande och reformeradestatsstödsregler tydliggörs och ensas bland myndigheterna inte minst för att främja företags medverkan • Att det likaledes sker förtydligande och regelensning i de nu varierande tolkningarna av vad som definieras somutveckling respektive FoIoch vad som därmed kan stödjas av strukturfonderna • Att reglerna för projektsamverkan mellan aktörer inom olika strukturfondsprogram, också i olika EU-länder, som framgår av nu gällande rådsförordning (1083:2006) artikel 37:6b –”Mini-interreg”- ges ökat främjande nationellt och internationellt inte minst i perspektiv av Östersjöstrategin (förutsatt fortsatt tillämpbarhet i de nya förordningarna) • Att avvägningar görs i reglerna för programförvaltningensgranskningsrutiner så att även projektägare med svag likviditet vågar söka EU-stöd. I tillägg: Problemen med bemyndiganderamarna, som stundtals försvårar programgenomförandet, måste ges en lösning inför kommande period • Att regler utformas så att insatser även kan riktas till unga,yngre än 19 år(unga är viktig målgrupp för RUS).

24. 2. Kompetens som drivkraft Inriktningsmål: År 2020 har länet ett hållbart samverkans- och matchningssystem som ger en effektiv arbetskrafts- och kompetenstillförsel

25. 3. Innovationsförmåga som drivkraft Inriktningsmål: År 2020 har länet drivande samverkans- och stödstrukturer för ett dynamiskt entreprenörs- och innovationsklimat på hög svensk nivå.

26. 4. Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft Inriktningsmål: År 2020 har vi på bred front i länet nått en konkurrenskraftig och hållbar tillgänglighet