1 / 20

Meteorolog Tomas Fyrby SMHI Arlanda

SIKT Atmosfärens processer som orsakar nedsatt sikt. Meteorolog Tomas Fyrby SMHI Arlanda. Skavsta 2009-12-06. LUFT – En blandning av gaser. O 2 (Syre). N (Kväve). Ar (Argon). Vattenånga !. Andra gaser. Partiklar. O 3 (Ozon). CO 2 (Koldioxid). Vattnets olika tillstånd.

betty_james
Download Presentation

Meteorolog Tomas Fyrby SMHI Arlanda

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. SIKT Atmosfärens processer som orsakar nedsatt sikt Meteorolog Tomas Fyrby SMHI Arlanda Skavsta 2009-12-06

  2. LUFT – En blandning av gaser O2 (Syre) N (Kväve) Ar (Argon) Vattenånga ! Andra gaser Partiklar O3 (Ozon) CO2 (Koldioxid)

  3. Vattnets olika tillstånd sublimation Latent värme tillförs avdunstning smältning VATTEN VATTENÅNGA IS fysning kondensation Latent värme frigörs deposition

  4. Mättnad • Luft innehåller vattenånga ( 0 -4 %) • Absolut fuktighet [ g vattenånga / m3 luft ] • Omättad luft: innehåller mindre vattenånga än den har möjlighet att kunna ha. • Mättad luft: innehåller så mycket vattenånga som den har möjlighet att kunna ha. • Varm luft har egenskapen att kunna innehålla mer vattenånga än vad kall luft har.

  5. Mättnad (Absolut fuktighet) g/m3

  6. Relativ fuktighet and daggpunktstemperatur • Den relativa fuktigheten är ett mått på luftens mättnadsgrad: RH = • Daggpunktstemperaturen, Td ,är den temperatur som luften måste avkylas till (utan tillförsel eller borttagande av fukt) för att nå mättnad. • Skillnaden mellan temperatur och daggpunktstemperatur ger oss en enkel bild om luftens mättnadsgrad: liten skillnad => fuktig luft (nära mättnad)‏ stor skillnad => torr luft

  7. Processen från vattenånga till molndroppe • Först och främst krävs mättad luft, detta nås genom att: • Tillföra fukt till luften • Luften avkyls • Blanda av två luftmassor (vanligtvis genom avkylning) • Därefter behövs någonting i luften som vattnet/vattenångan skall fästa på, en kondensationskärna.

  8. Bildning dis och dimma • Dimma är detsamma som moln med markkontakt. • Skillnaden mellan dimma och fuktdis är sikt under respektive över 1000 m. - Dimma: 0 – 1000 m sikt - Fuktdis: 1– 10 km (internationellt 1-5 km) • Ibland skiljer man på vätande och icke vätande dimma, beroende på storleken på dropparna. Icke vätande: 5-10 μm radie Vätande: ca 20 μm radie • Dimmor har olika namn efter vilket sätt de bildas t.ex: • Strålningsdimma • Advektionsdimma • Orografisk dimma • Blandningsdimma • Front dimma

  9. Strålningsdimma Sker ofta kvälls- eller nattetid då utstrålningen från marken sänker temperaturen. Stjärnklart och svaga vindar Värmeutstrålning Omättad men fuktig luft Mättad luft Värmeutstrålning T = 10 °C Td= 8 °C T = 6 °C Td= 6 °C

  10. Advektionsdimma Bildas p.g.a. luften avkyls underifrån av ett kallare underlag Luften blir efterhand mättad och advektionsdimma bildas Vår Relativt varm och fuktig luft strömmar ut över kallt hav Vinter Relativt varm och fuktig luft strömmar från öppet hav till kallt (ofta snöbelagd landyta)

  11. Sjörök (blandningsdimma) • Kalluft drar ut över öppet (varmt) vatten • Labil skiktning över vattenytan • Varm fuktig luft blandas med kall torr luft • Kondensation och den s.k. röken bildas

  12. Bildning av moln Sker oftast genom att luften avkyls adiabatiskt, d.v.s. luften hävs av någon av följande anledningar: • Konvektion • Konvergens • Frontbetvingad hävning • Topografisk hävning +8°C Lägre tryck Allmänna gaslagen: +10°C Densitet ρ = massa m / volym V +12°C Högt tryck

  13. Torr- och fuktadiabatiskt temperaturavtagande • Torradiabatiskt temperaturavtagande (DALR): ~3°C/1000 ft • Luften blir mättad och börjar kondensera vid kondensationsnivån • Fuktadiabatiskt temperaturavtagande (SALR): ~1-2°C/1000 ft Det fuktadiabatiska temperaturavtagande är mindre än det torradiabatiska p.g.a. när vattenånga kondenserar frigörs värme som tillförs till luften. SALR = DALR + Latent värme från kondensation av vattenånga SALR DALR Kondensationsnivån När T = Td 0°C 15°C

  14. Konvektiva respektive stratiforma moln Atmosfärens skiktningen (temperaturavtagande med höjden) avgör vilka slags moln som bildas. Labil skiktning: Konvektiva moln ( t.ex. kalluftmassa, soliga vår- eller sommardagar eller kalluft som drar ut över varmt hav) Stabil skiktning: Stratiforma moln ( t.ex. varmluftmassa, fronter) Skiktning Stabil skiktning Labil skiktning höjd Temperatur

  15. 16 16 C 20 18 C 24 20 C 09-09-24

  16. Bildning konvektiva moln Luft med högre temperatur har lägre densitet (allmänna gaslagen ρ = p /(K*T) ) Detta leder till att luft som (av någon anledning) är varmare än sin omgivning vill stiga. Oftast sker detta soliga dagar då marken värms upp av solstrålningen (termik).

  17. Molnens innehåll Iskristaller -5°C Underkylda molndroppar Molndroppar +5°C

  18. Från moln till nederbörd mättat Omättat för molndropparna Mättat för iskristallerna omättat

  19. Från moln till nederbörd

More Related